JEF är inte en försvarsallians. Det är frivilligt ramverk för samarbete på försvarsområdet. Det finns inga skyldigheter för några medlemmar att göra ett dugg. Det går inte att jämföra med en försvarsallians likt NATO. Du förstår liksom inte vad du pratar om.
Se exempelvis punkten 10 och framförallt punkten 11 i JEF:s Policy Direction-dokument
JEF kan kokas ner till ”Aa deltagarna kan hjälpas åt om de vill, typ”.
Släpp din Wikipedia-länk nu.
Ja absolut, säkert några hundra man, men långt ifrån 3-4% av befolkningen som Ukraina har.
Jag tänker också
Om vi kan skicka trupp till länder lång bort - varför kan vi inte ställa upp på att försvara Europeiska grannar?
JEF är styrd av UK. Det finns inget krav på att styrkan ska sättas in om ett av medlemsländerna behöver hjälp. Det finns heller ingen stående styrka utan den stötta ihop vid behov.
Angående Finland
Vi har haft tankar om försvarsamarbete med Finland sedan 1920 talet om att försvara gemensamt med start på finsk mark.
Det hjälpte inte Finland när de anfölls av Sovjet 1939. Pga Molotov-Ribbentroppakten mellan Tyskland och Sovjet ansåg Sverige det vara för farligt att hoppa in på Finlands sida eftersom det i princip var en krigsförklaring mot både Tyskland och Sovjet.
Istället skickades frivilliga och materiel till Finland men det är ju lång ifrån samma sak som att ställa upp för grannen när det verkligen behövs.
Den nya lagen från 2020 för att stärka samarbetet med Finland tillåter att regeringen kan besluta om att ge och ta emot militärt stöd med Finland och ska dessutom ska godkännas av riksdagen.
Det är alltså ingen garanti alls att Sverige ställer upp, och vår historia talar dessutom emot det. Om jag hade suttit i finska regeringen så hade jag ställt mig frågan om Sverige sett det som ”för destabiliserande” att ställa upp för Finland eller inte efter Statsminister Anderssons senaste uttalanden.
Och om vi ställer upp, med vad ställer vi i så fall upp med inom vårt begränsade försvar.
Så mina frågor till dig är
Tycker du Sverige ska göra något eller är dagens försvar och samarbeten fullt tillräckligt för att garantera vår frihet?
Om vi ska göra något, och det är uteslutet med Nato i din mening, tycker du då att Sverige ska upprusta? I så fall vad är en rimligt nivå på försvarskostnaderna jämför med dagens 1-1.5% av BNP?
Fyra vägar för att kunna sova gott om natten:
Sverige går med i Nato och ökar försvarskostnaden till 2% av BNP
Sverige utvecklar ett nytt ”bättre” samarbete eller går med i ett annat befintligt ”bättre” samarbete med garantier från minst en kärnvapennation
Sverige ökar försvarskostnaderna till 100% av BNP för att matcha Rysslands försvarskostnader (ca 600 miljarder år 2020)
Sverige utvecklar egna kärnvapen
Tycker 1:an känns som en rätt enkel lösning.
Efter dagens besked från Finland är det säkert att varken dem eller vi går med i NATO. Vilket är bra i min mening. Det är helt fel läge att göra det nu.
Dessutom står det i den kända artikel 5 av NATOs fördrag att man skall agera tillsammans så som man anser är bäst för situationen. Det står att beväpnade styrkor kan vara en del av de handlingar man gör. Det står inte att det garanterat blir så. Det kan mycket väl bli exakt det stöd som Ukraina får från Sverige och övriga världen.
The Parties agree that an armed attack against one or more of them in Europe or North America shall be considered an attack against them all and consequently they agree that, if such an armed attack occurs, each of them, in exercise of the right of individual or collective self-defence recognised by Article 51 of the Charter of the United Nations, will assist the Party or Parties so attacked by taking forthwith, individually and in concert with the other Parties, such action as it deems necessary, including the use of armed force, to restore and maintain the security of the North Atlantic area.
Any such armed attack and all measures taken as a result thereof shall immediately be reported to the Security Council. Such measures shall be terminated when the Security Council has taken the measures necessary to restore and maintain international peace and security .
Finland och Sverige dansar på knivspetsen. Fel beslut nu kan förvärra situationen med Ryssland. Vi är redan skyddade och så nära allierade det går att bli med NATO. Dessutom har agendan på veckans EU-toppmöte ändrats till att också hantera utbyggnad av den gemensamma säkerhetspolitiken inom EU. Vilket sedan 1993, har pågått om än långsamt. Nu accelererar det arbetet när de stora länderna insett att de inte längre kan vara beroende av USA. Äntligen säger jag.
Istället för NATO har vi EU som skydd. Plus då JEF där Storbritannien väger tungt.
NATO är inte ett absolut måste för att Sverige skall vara säkert. Däremot kan det ställa till geopolitiska problem gentemot Ryssland om vi ansöker om medlemskap.
Ukraina skulle ju ha säkerhetsgarantier från 1994 när de gav upp sina kärnvapen…
Jag läst följande i kommentarerna på Cornucopia. Nu är det här kanske önsketänkande och “någon på internet sa att”, men ändå lite hoppfullt och verkar inte helt ologiskt och har gått i linje med mina egna tankar.
min erfarenhet från säkerhetspolitik och diplomati (har arbetat med dessa frågor i Bryssel i många år) är att man med bestämdhet inte är med i en klubb tills man helt plötsligt är det. Låt oss kalla det en form av diplomatisk maskirovka. Jag skulle inte bli förvånad om man med hänvisning till rikets säkerhet redan haft hemliga omröstningar i Riksdagen och bett Nato-länderna att också bereda frågan i sina parlament i största hemlighet.
Detta frångår givetvis praxis om öppenhet för demokratiska beslut men nu är handskarna av och det handlar om enskilda staters överlevnad och då kan man finna skäl att frångå praxis. Summa summarum Magdalena Andersson et al kommer med bestämdhet vilseleda och säga att man inte har för avsikt att gå med i Nato fram till den sekunden man helt plötsligt är med. Smartare hade såklart varit att inte så tydligt ta avstånd (modell Finland) men kom då ihåg att ingen av våra ledande politiker har en säkerhetspolitisk bakgrund och knappast ens gjort värnplikten.
Våra politiker har heller inte en diplomatisk bakgrund och uttrycker sig därför slarvigt men med tanke på de möten som skett mellan Sverige-Finland, Finland-USA, Sverige-Finland-USA, Sverige-UK, Sverige-Finland-EU, Sverige-Finland-NATO så söker man nu garantier för beskydd under den period ansökan behandlas samt förbereder UK och USA på att ansökan kommer så att de kan höja sin beredskap för ryska hämdaktioner.
De två Arleigh Burke fartygen som precis anlänt till Östersjön tror jag är ett tecken på att en ansökan är på gång samt det faktum att Sverige och Finland fått sitta med vid bordet när Nato haft möten. Alla parter förbereder för Rysslands reaktion när väl ansökan klubbas.
Att något sånt här sker i bakgrunden känns för mig inte helt troligt. Jag undrar om vår regering, samt övriga inblandade, är tillräckligt kompetenta och målinriktade. Jag hoppas jag har fel, för i så fall vore det imponerande. (Jag gillar ju att bli positivt överraskad.)
Det här är ju förhoppningen, men är det praktiskt möjligt att alla NATOs medlemsländers parlament (med stort spektrum av olika politiska åsikter) kan hålla tyst utan en enda läcka?
Känns ju inte ens som regeringen i SE kan kalla till presskonferens utan att någon redan läckt innehållet till TT.
Finns inte stöd i våra lagar för sådana hemliga omröstningar. För att rösta måste man ha ett förslag, ett underlag och om det påverkar våra lagar också uttalande från lagrådet. Det är ingenting man kan göra i hemlighet.
Det man kan göra i hemlighet däremot är att sondera terrängen, förbereda handlingar, och ha förberedande samtal med ledande personer. Dessa samtal som avverkats på senare tid kring försvarets budget med mera kan mycket väl ha varit sådana sonderingsrundor. Självklart kommer ingen säga det utåt och de i rummet kan begränsas till just partiledarna. När väl det är läge att ta beslutet kan man göra det inom tre dagar. Detta är spekulering från min sida, men har varit med om liknande upplägg personligen. Vår öppenhet begränsar vad man kan hålla hemligt 
.
Ren spekulation. Om Regeringen lägger förslaget i Riksdagen har Ryssland 3 dagar på sig att reagera innan beslutet eventuellt är fattat. Då återstår resten av NATOs bekräftelse vilket också tar tid. Har alla dessa länder gjort samma förberedelser kan det också gå på några få dagar självklart. Vilket återigen är spekulation.
Det arbetet EU lagt ned för att på några dagar lamslå Rysslands ekonomi är möjligt då man redan gjort förarbeten och förberedelserna. Hade den här invasionen kommit från tomma luften hade EU tagit mycket längre tid för att få de här sanktionerna på plats.
Men det innebär ju att varje land i NATO själva är fria att bestämma vilka åtgärder de anser “necessary”, om de ska ge väpnat stöd eller ej.
Då är ett NATO medlemskap ingen garanti för väpnat stöd om landet anfalls.
Vad är då skillnaden gentemot försvarssamarbetet Joint Exeditionary Force som Sverige redan är med i?
Om du tolkar det så, så är det ju heller inget problem att gå med i Nato 
Sen måste man ju titta på vad som hänt sedan Nato fördraget skrevs under 1949, och Artikel 5 har bara använts en gång och det var efter 9/11.
Ju mer vi diskuterar ”problemet” desto mindre problem ser jag med att gå med i Nato 
Du har inte svarat på mina frågor och jag är intresserad av hur du ser på det
Det finns inga vattentäta garantier när det kommer till mellanstatliga överenskommelser. Oavsett hur vackra klausuler man skriver så kan en medlemsstat alltid säga “eh, nu skiter vi i det här” när det väl börjar osa hett.
NATO har ju dock en del mekanismer i rullning som gör den alliansen snäppet trovärdigare än det motsvarande försvarssamarbetet inom t.ex. EU. De små styrkorna som USA skickat till Östeuropa nu är ju inte där för att faktiskt kunna hindra en fullskalig rysk invasion. De är där för att säkerställa att en eventuell rysk attack mot t.ex. Polen också är en de facto attack mot amerikanska trupper, vilket omedelbart skulle dra in USA i kriget.
NATO har en hårdare skrivning om militär support, men JEF ligger verkligen inte långt efter. Den stora skillnaden är att JEF är agil och inte enbart inriktad på försvarssamarbete. JEF är en helthetstäckande organisation som skall värna dess medlemsländers säkerhet tillsammans utifrån allas olika förutsättningar.
JEF har en struktur som gör att dess operationer snabbt kan integreras fullt ut med FN och NATO. Dessutom är det enbart nordeuropeiska länder med likartad kultur som är medlemmar. Det underlättar samarbetet och de politiska beslut som tas, i jämförelse med både NATO och EU.
Vilket understryker poängen många fört fram: Sverige är inte neutrala eller alliansfria. Vi har självklart bundit oss jättehårt mot västliga demokratiska ideal och de länder som är störst inom den inflytelsesfären (UK+US).
https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14702436.2017.1307690?journalCode=fdef20
I förrgår så sa Magdalena nej till NATO just nu, igår sa Finland nej till NATO just nu, idag vill Magdalena snarast att vi går upp till 2% av BNP i försvarsutgifter, men “Det är inte för att vi vill närma oss NATO”.
Min konspirationsteori just nu som jag innerligt hoppas är sann är att både Sverige och Finland utåt säger tydligt nej till NATO (med formuleringar som nästan verkade kopierade ifrån Moskva) samtidigt som dom jobbar intensivt bakom kulisserna på en gemensam NATO-ansökan. Väldigt långsökt, men man kan alltid drömma…
Jag håller med dig helt ut, det är i linje med det jag skrev ovan:
Vi får innerligt hoppas att det är Putin som Maggan bedrar genom detta utspel, och att när allt är klart så går vi snabbt med innan Putin hinner mobilisera femtekolonnarna i Sverige som skulle motverka det. Nu tror alla att det inte kommer hända, så det blir minimal propaganda, och så har det plötsligt hänt utan att någon han göra något åt det. En oerhört smart strategi, som vi verkligen får hoppas är i görningen. Eller så är det oss som Maggan bedrar, och har blivit lovad en plats i Putins regering som tack för att överlåta landet till honom.
Hoppet är det sista som lämnar människan. VI får drömma på ett tag till.
Ja, det är väldigt svårt att avgöra om det är geni eller galenskap vi har att göra med. Det som stack ut mest var Finlands agerande. Finland tidigt i veckan: “Vi ska göra en ny förutsättningslös utredning av NATO”, vilket lät som att man skulle kasta ut alla gamla premisser och ta sig tid att fundera ordentligt, för att bara några dagar senare säga “Nej inget NATO just nu”.
Varför ens ha ett möte med Biden i Washington om man någon dag senare ska gå tillbaka till exakt samma förhållningssätt man haft de senaste 70 åren?
Skillnaden ligger här.
Dvs, om ett land blir attackerat så är det att betrakta som att ALLA blir attackerade. Dvs alla går i försvarskrig tillsammans.
Sen HUR det gemensamma försvaret bedrivs är en annan fråga. Alla NATO-länder kanske inte behöver skicka trupp och stridsflyg, utan vissa kanske lämpligen väljer just att stötta genom leveranser av vapen/underrättelser m.m.
Mycket läsvärt på ämnet; både vad det innebär att gå med i NATO, och även minst lika viktigt vad det inte innebär att gå med i NATO. Artikeln klargör på ett neutralt sätt vad det innebär, och hur det går till att gå med. Resonemanget och innebörden är densamme för både Finland och Sverige, även om artikeln inte nämner Finland.
Intressant. Detta skulle ju kännas betryggande
om det nu stämmer:
Under ansökningsprocessen, där varje enskilt Natoland har veto, så står minst USA, Frankrike och Storbritannien med trupp i Sverige för att skydda Sverige under ansökan. Lämpliga platser kan vara t ex Gotland, Stockholm, Skåne, Nordkalotten, Göteborg. Ytterligare Natoländer kan tillföra trupp under processen.
När ansökan är godkänd drar man tillbaka de skyddande styrkorna. Sverige är nu avtalsmässigt skyddad och Natotrupp behöver inte längre finnas på vår mark som garant.
Ny undersökning i Finland. 62% vill gå med i NATO.
Ännu högre stöd om Sverige går med eller högsta stadsledningen ger sitt stöd:
Enkäten frågade också hur stödet för ett Natomedlemskap ser ut om Sverige skulle besluta att ansöka om medlemskap. I det fallet svarar 77 procent att de stöder att Finland går med.
Också ett stöd från den högsta statsledningen ökar finländarnas stöd för Natomedlemskap: om den högsta statsledningen uttrycker sitt stöd för ett medlemskap skulle 74 procent av finländarna göra det de med.
Hittills har varken president Sauli Niinistö eller statsminister Sanna Marin tagit ställning i frågan.
Låt oss hoppas det!