Behövs lite skrämselartiklar från kvällspressen för att marknadsföra det.
Det var faktiskt dyrare att köpa hus när vi köpte -93. Vi köpte ett hus för 800k och la in 100k själva. Räntorna var 10,5% och det stora lånet vi tog över var på 11,4%. En rätekostnad på ca 75000kr per år. Med samma räntekostnad kan man låna 75000/1,1% 6,8 miljoner. Samtidigt säljs liknande hus som vårt i området för 4-5 miljoner.
Dessutom har reallönerna stigit med 70% sedan -93 och min nominella lön är ca 3 gånger högre idag. Summorna är väldigt höga men bostadskostnaden i förhållande till disponibel inkomst är betydligt lägre.
10 gillningar
Du tar ju dock inte med i din beräkning att även om räntan är låg så måste man amortera och därmed binda upp långt mycket mer kapital i reala termer än ni behövde göra. Alternativkostnaden blir helt sinnessjuk.
Hur billigt tror du man kan bygga hyresrätter med ok standard? Hur billig skulle en 1:a, 2:a, 3:a osv kunna vara?
Jag frågar därför att jag själv tycker att det inte borde va så dyrt att bygga som det är nu.
Men jag har ringen aning om vad som är rimligt.
Jag bor själv i en mindre men väldigt populär stad , här kostar nya 3:or ofta 11000-12000. 1:or börjar närma sig 7000-8000. Ska det behöva va så jäkla dyrt?
Hur man har råd?
Jag har inte heller råd med de priserna, och jag jobbar inom IT och tjänar bra.
Det är nog ganska så svårt för de flesta som inte redan ägt något slags boende de sista 5-10 åren.
Därför bor jag i en småstad med pendlingsavstånd till Malmö.
Jag köpte till överpris för strax under 3 miljoner för 3 år sedan. Nu är priserna ännu högre.
Ett annat sätt att vända på frågan är: Ska/bord folk i allmänhet ha råd att köpa hus hur som helst i storstadsregionerna?
Från ett makroekonomiskt perspektiv kan det vara gynnsamt att koncentrera eftertraktad kompetens, det blir lättare för innovativa företag (som tjänar bra och har råd att erbjuda sina anställda högre löner) att uppstå om allt de behöver redan finns på plats. Visserligen ska man kanske inte räkna med någon direkt trickle-down effekt, men eftertraktade högutbildade individer som tjänar mycket pengar finns det lika många av oavsett om de är utspridda några stycken i varje småort eller superkoncentrerade i dyra villaområden utanför Stockholm och det kan nog ligga i allmänhetens bästa att dessa förses med bästa möjliga förutsättningar att samarbeta effektivt, även om det kommer på bekostnad av att låg- och medelinkomsttagare inte längre har råd att bo precis där det är som dyrast.
5 gillningar
Förstår inte riktigt vad du försöker förmedla här, du får gärna förtydliga.
Precis som @axs skriver här så måste man inte plugga i Uppsala. Vi pluggade i Göteborg och bodde i studentlägenhet. De som däremot köpte sig en etta på Guldheden har ju sedan stakat ut sin bostadskarriär. Svårt att göra samma sak idag några decennier senare. På den tiden så kostade ettan under miljonen och direkt efter gymnasiet kunde man dra in mellan 80 och 100 kr i timmen. Man kunde rätt snabbt spara ihop till kontantinsatsen.
Syskonbarn får idag i stället hitta alternativa boenden de första studieåren men ett av dem har haft tur och fick förstahandskontrakt direkt. Ett av dem har varit inneboende hela sin civ.ing utbildning.
Bra fråga, att bara titta på dagens byggkostnader för att försöka skapa sig en uppfattning ger ingen rättvis bild eftersom det inte råder en fri marknad och det ofta byggs med hög standard. Men om finansieringen och marken är billig/kostnadsfri bör det kunna sjunka många tusenlappar per månad.
Frågan är dock om politikerna (för nästan allt kring detta handlar om politiska beslut) vill ha för låga hyror eftersom det skulle pungslå privat byggande och kasta köpemarknaden in i ett svart hål. En lösning kan bli att ta ut ”lagom” hyror i förhållande till inkomsten på orten och sedan använda överskottet till andra verksamheter.
Syftar mest på synergieffekterna av stora tech/finans-hubbar (London, Silicon Valley, Shenzhen osv.), alltså om man samlar många som gör samma sak på samma ställe blir det lättare att knyta kontakter, hitta nya jobb inom samma sektor och starta nya företag utan att någon behöver hitta ny bostad och flytta. Alla dessa saker bidrar till högre effektivitet/produktivitet, den begränsade resursen högutbildad arbetskraft inom det specifika området producerar mer jämfört med om det i varje liten ort skulle finnas en tech-startup och en bankfilial som skulle ha svårt att hitta affärskontakter, locka dit arbetskraft osv.
Okej? Men du skrev ju något om ”på bekostnad” av medelinkomsttagare, det utelämnade du helt nu. Ser liksom inte kopplingen.
2 gillningar
Men ja, verkligen!! Alla ska ha möjlighet att bo i storstadsregionerna! Kan inte tänka mig nåt värre än att bo i ett mamilgetto. Det låter som en fruktansvärd vision att leva i om enbart människor i chinos och Ericssonryggsäckar skulle befolka i storstäderna. Det här är väl ett klassiskt misstag att alla härliga och kreativa kvarter börjar befolkas av höginkomsttagare som i snabb takt raderar det som var charmigt med området.
11 gillningar
De förlorar ju på så sätt att de inte själva kan bo i de fina områdena, ökad segregation, tuffare konkurrens att själva skaffa sig de högspecialiserade jobben om de inte redan bor i rätt område. De blir undanträngda/uteslutna beroende på hur man ser på det. För att överhuvudtaget ha möjlighet att bo/flytta till de mest specialiserade/finaste/dyraste områdena i dessa hubbar måste man redan har rätt utbildning/ kompetens och ha en arbetsgivare som betalar tillräcklig lön för att ha råd med priserna som skjuter i höjden.
Kanske kan man också se det som att den sociala mobiliteten minskar, medelinkomsttagare som är mindre specialiserad arbetskraft kanske i ett mer utspritt scenario får möjlighet att ta ett mer krävande uppdrag och växa in i det eftersom det är lokal brist på kompetens, men om all kompetens samlas kan arbetsgivaren lättare hitta just den som är mest anpassad.
Det är nog snarare tvärtom på relativt kort sikt. De större etableringarna i norra Sverige innebär att chansen till sysselsättning är betydligt större i den övre halvan av Sverige. Det behövs en arbetskraftsinvandring norrut. Dock springer prisbilden på bostäder iväg snabbt på sina håll, kanske särskilt runt Skellefteå.
Med reservation för att jag är trög och svarar på något du inte ens menar så ja, det finns ett egenvärde i att alla samhällsklasser bor hyfsat blandat. Naturligtvis kommer det alltid finnas gräddhyllor där de allra rikaste isolerar sig från ”pöbeln”, men det är ett marginalfenomen.
Fördelarna med att människor lever blandat är att vi slipper dessa utanförskapsområden där allehanda missnöje mot samhället gror och sprider krimimalitet etc till hela befolkningen. En annan fördel är att vi behöver människor som arbetar inom alla sektorer, inte enbart välbetalda, även i centrala lägen. Att dessa har nära till sina arbeten är bra för alla eftersom det leder till mindre pendling och högre livskvalitet för arbetarna.
9 gillningar
Det är lite det jag syftar på ja, och om det egenvärdet är så starkt att det rättfärdigar att boendekostnader ska hållas nere med politiska medel och att den ökade ekonomiska aktiviteten därmed försummas.
För att knyta tillbaka till trådskaparens fråga ville jag bara lyfta det som ett alternativ att vanligt folk kanske inte alls har/måste ha råd att köpa hus precis var man vill som att det vore en självklar rättighet utan att fördelarna med det måste vägas mot nackdelarna.
Vilken ekonomisk aktivitet menar du försummas av att vi bor blandat?
Jag bodde några år i Stockholm, ägde en BR där för 20 år sedan. Sedan flyttade jag söderöver till mindre stad, och har gjort både arbetskarriär och bostadskarriär där. Jag har numera ett bra arbete med 50k i lön, och likadant med min fru. Vi bor mycket bra i en större sekelskiftesvilla, som är värderad till ca 5 mkr. Men det går att köpa fina hus för 3-4 mkr. Jag har 10 minuter till jobbet. Mina vänner som blev kvar i Stockholm har gjort bostadskarriär där, köpt och sålt lägenheter. De flesta bor i lägenheter som kostar 7-12 mkr och tjänar något mer än vi. Men efter alla månadskostnader är betalade har vi betydligt mer pengar kvar, och i mitt tycke en bättre livskvalitet överlag. Vi har också betydligt högre tålighet för höjda räntor.
Efter pandemin tror jag att en hel del arbetsgivare har stor acceptans för arbete på distans. Kanske läge att se sig om i landet och se de möjligheter som finns där? Det kanske kan vara möjligt att behålla jobbet i Stockholm men skaffa ett boende någon annanstans, och sannolikt få en bättre livskvalitet för hela familjen. Och bättre ekonomi.
9 gillningar
Ett problem är ju att vi behöver alla typer av inkomstagare på samma ställe. Vi behöver, förskollärare, chafförer, kockar, vägarbetare, städare, sjuksköterskor, poliser etc. Blir större segregation då dessa inte bor i staden de jobbar i utan en timme eller två enkel resa utanför. Svårare att få gemenskap, dyrt att pendla, mindre tid med barnen osv.
2 gillningar
Något vi inte får glömma också är att vi i Sverige är otroligt lyckosamma att vi förutom bostäder inte har så mycket annat man borde spara till.
Vi har gratis utbildning och behöver inte spara till barnens utbildningar som utomlands kan handla om över 1 miljon kronor per barn. Utomlands snackar man ju ofta om “the kids college funds”.
Vi har billig sjukvård som utomlands kan kräva att man har en sparbuffert för det.
Vi har bra kommunaltrafik på många ställen som möjliggör liv utan bil, eller med färre bilar.
Allt som allt, så är det nästan bara boendet man behöver fokusera sin ekonomi kring. Alternativet är att lägga pengarna på högar (som säkert många här gör 
). Men dessa högar blir ju inte sällan ekonomisk kraft till en bostadsaffär till slut. Den med störst hög vinner ju budgivningen.
Nu tog jag saker i väldigt stora drag, och det är klart att vi i Sverige också har många andra utgifter som t.ex. pensionssparande. Men man kan ju alltid sälja sin dyra bostad om man behöver extra pengar vid pensionen 
Dumt sätt att tänka på kanske.
7 gillningar