Den del av vår ekonomi som jag upplever är oklar och minst strukturerad är potten (eller hinken) för ospecificerade stora utgifter. Tänker då på familjeresor, plötsliga behov av tex nya sängar eller en VV-beredare, osv. Allt som är från typ 10-15000 och uppåt. Alltså inte akutbuffert utan mer bara större utgifter än man vill ta från det löpande på lönekontot.
Eftersom behoven uppstår allteftersom är det lite svårt att skapa en bestämd struktur för detta. Jag gillar dock tanken på att ha dessa kanske-pengar. Undrar därför hur andra gör och hur mycket ni har avsatt för eventuella utgifter?
Säljer ni av fonder vid behov? Har ni enbart planerade inköp och inga mer impulsiva beslut?
Säg att ni tillsammans kan hosta ur er 3-12 kostnader som hamnar i kategorin du definierade (15tkr < X < 150tkr).
Rangordna dessa sedan i prioritetsordning.
Fokusera på topp 3 (eller topp 5) och ställ er själva frågan: ”sekventiellt eller parallellt?”
Svaret blir därefter 1-3 sparanden (eller sälj av investering för finansiering?) och när beloppet har nåtts så inträffar kostnaden. Det kan vara resan, vv-beredaren eller bilköpet.
Vi har gjort större renoveringar såsom byte av tak och fönster utan att sälja fonder.
Dessa och resor täcks från medel på sparkonton och löpande överskott.
Har ni då ganska stor pott utanför börsen? Mentalt tar det lite emot att ta från börsen för denna typ av utgifter. Samtidigt vill vi inte ha för mycket på sparkonton.
Därav har vi inte satt ner foten och skapat en struktur.
Samma här, FIRE är ju lite av ett edge case. Om det inte vore läget här hade jag sett resor som ett målspar och lagt undan månad för månad till en pott.
Alternativet är om inkomsterna är så pass stora att de på kort varsel kan svälja kostnader för resor, då behövs inget separat sparande.
Vi hade ett konto där vi satte in pengar varje månad som vi använde til resor, gemensamma nöjen, datenights/weekends etc. Vi bestämde en summa vi tyckte var rimlig att lägga på sådant per år och satte in en 12-del varje månad.
Sen var det upp till oss prioritera hur vi ville använda de pengarna. Var de slut så var de slut.
Sen jag slutade arbeta har vi bestämt en summa som vi subtraherar ifrån. När den budgeten är slut är de slut.
För mig är detta sådant bufferten ska kunna täcka. I min värld är det inga grejer man går och spontanköper om de saker man har redan fungerar. Utan man byter för att det har gått sönder eller så. Och då borde bufferten räcka till.
Planerade byten av underhållsskäl och resor är sådant vi målsparar till löpande i kortsiktigt sparande på t.ex sparkonto eller en försiktig portfölj (om det är mer än några år bort) med 20% aktier och resten korta räntefonder eller sparkonto.
Inga direkt strikta regler, men jag har 3-6 månaders snittutgifter i den här bufferten, beroende på hur långt framåt i tiden jag kan förvänta mig nya inkomster.
Eftersom sådana här typiska oplanerade utgifter är inräknade i snittutgifterna, blir det liksom automatiskt “rätt”.
Har ett separat sparkonto för buffert, vilket för mig ska täcka resor och ”sällanköp”. Månadssparar en bestämd summa dit och för även över det som eventuellt är kvar av min månadsinkomst i slutet av månaden. Tar ut vid behov. Har ett minimibelopp som alltid ska finnas i bufferten. Allt över det är fritt att använda till resor och annat jag gillar. Känns bra att ha det synligt på ett eget konto.
Jag började inse för sent att det är mentalt svår att röra “stora sparandet” till saker det inte va tänkt till . . vilket i sig är bra,
Så har startat ett ISK på annan bank där 10% av sparandet går till ett “gör vad du vill med detta ISK” där jag har en typ 50/50 hink som jag inte skulle ha nått mentalt problem att “nolla” vid behov
Tänk på att svaren i den här tråden också påverkas av hur mycket potential som finns i personens utrymme att exempelvis månadsspara, eller ”nysparande”.
Person A kan ha sparat 2,5k/mån och fått ihop en buffert på 150tkr.
Person B kan ha sparat 25k/mån och fått ihop en buffert på 150tkr.
Person B kan lättare använda bufferten för att göra ett köp på 50tkr än person A eftersom tiden det tar att ”fylla igen” bufferten är mycket kortare.
Eller har mer annat kapital.
Eller har [annan variabel].
Taktiken kan bli lite olika beroende på kassaflödet / totala ekonomin är helt enkelt min spaning.
Det här gäller för vissa kostnader för oss. En “enkel” hotellweekend eller kanske en ny TV kan betalas med en vanlig lön men sparandet blir mindre den månaden.
Förr brukade jag sälja lite aktier när jag skulle betala en dyrare resa.
Nu har jag betydligt mera kanske-pengar som inkluderar min buffert + dyrare resor som jag vet att jag snart ska betala. Dyra resor är aldrig impulsiva köp för mig så jag hinner spara extra till det kontot under några månader innan pengarna behövs. En dyrare weekend i Sverige, för kanske 10k, har jag utrymme för på det kontot om jag vill boka det impulsivt.
Jag fastnade för Ricard Nylunds idé i avsnitt 371 med en reservbuffert som är något mellan en likviditsbuffert/akutbuffert och sparande och som ligger i räntefonder istället.
Vi är antagligen i vår dyraste fas i livet nu med två tonåringar. Även kortare resor som är mer impulsiva, tex en weekend inom Sverige, blir rätt kostsamma om man ska ha resa för alla och två hotellrum.
Är man bara två som åker funkar det att ta det på det löpande.
Just det avsnittet har jag inte hört, ska lyssna! Låter vettigt.
Själva poängen är att pengarna kanske ska användas. Kanske inte. Så man vill inte ha för mycket som bara är parkerade på ett konto. Men om andan faller på vill vi bara kunna köra på.
