Är det mer accepterat att jobba deltid (halvtid) hela livet, än att jobba heltid första halvan och sedan gå i fire?
Ja, så ser det ut i Lutherska Sverige.
Intressant. Jag skulle nämligen gissa att man pga den progressiva skatten betalar mer totalt i skatt om man kör heltid först och sedan slutar jobba.
Japp.
Staten föredrar att folket är beroende.
För egen del hyser jag inga betänkligheter.
Jag jobbar hårt och skattar mycket (runt 500k om året). Det hade jag inte gjort om jag jobbat halvtid.
Ja, men folk i allmänhet tycker att det är underligt om man inte jobbar innan pensionsålder såvida man inte är sjuk eller arbetslös.
Det har inget med logik att göra.
Vem bryr sig om ”folk”?
Om man är ängslig över sånt så får man väl knega kvar med de andra arbetsmyrorna bara för syns skull. ![]()
Helt rätt, men det var svar på en frågeställning.
Genomsnittlig årlig avgift för en privat sjukförsäkring i USA är ca USD7500 eller motsvarande SEK60000.
Jag vet inte hur mkt du betalar i skatt här hemma?
Varför skulle det vara det ? Jag undrar alltid vad man föreställer sig skulle kunna vara alternativet till fritt val att arbeta. Tvång till arbete är direkt olagligt, med rätta. Skuldbeläggning är nån slags motstånd mot att respektera den fria viljan. Jag vill gärna veta hur folk som inte har respekt för individens fria vilja tänker?
Individen har absolut en fri vilja men samtidigt så har de flesta av oss(som inte lever på en egen isolerad ö) också valt att vara en del av samhället i stort. Och i detta sammanhang så går det nog bara ihop om de som har fast och tryggt arbete, hög lön och därmed hög inkomstskatt och därmed hjälper de som saknar arbete eller som av någon annan anledning behöver stöd från samhället.
Men man kan givetvis även hävda att om jag slutar jobba så leder det kanske i förlängningen till att någon utanför arbetsmarknaden får ett jobb så då kan det ju faktiskt vara en poäng att jag kör FIRE. Men det är givetvis svårt att veta.
Jag hoppas verkligen att någon ung och ambitiös person anställs istället för mig när jag kastar in handduken.
Win-win-win
Jag har själv funderat mycket på denna fråga och ja, jag ser det som tveksamt mot “samhällskontraktet”, att alla ska bidra efter arbetsförmåga.
Dock är det en gradvis “lättnad” med höjd ålder så ju närmare man är nominell pensionsålder, desto mer OK känns det för mig i alla fall. Idag kan man ju ta ut tjänstepension från 55 så någonstans där skulle jag säga att det gradvis börjar bli OK, mer och mer fram till nominell pensionsålder. Men att göra det vid 25 eller 30, nej då är det svårare att försvara faktiskt, beroende på vad man gör av sin “lediga” tid förstås.
Så ser jag på det efter att ha jobbat i runt 35 år och betalat hiskeligt mycket skatt för att försörja inte bara arbetsoförmögna/sjuka utan även slashasar som utnyttjar vårt generösa bidragssystem. Men alla tänker olika här förstås.
Tänker man så så är väl allt annat än att sträva efter maximalt välbetalt jobb så att man kan betala in maximalt med skatt till samhället moraliskt tvivelaktigt. Dvs det är moraliskt tvivelaktigt att jobba i butik hela livet även om man trivs med det, istället för att utbilda sig till läkare eller advokat och därmed betala mer inkomstskatt.
Och så kanske det är, men det är också moraliskt tvivelaktigt att inte skänka 90% av allt man tjänar till välgörenhet och själv leva i en etta hela livet, eftersom dina pengar skulle kunna rädda livet på tusentals personer i tredje världen istället för att göra livet marginellt bättre för dig själv. Men det är ingen som dömer oss för det. Utom Peter Singer kanske.
Ja, detta blir ju slutsatsen om man ska gå på linjen att man har en moralisk skyldighet att bidra efter arbetsförmåga. All förlorat skatt på grund av en inkomst under din förmåga blir en stöld från samhället.
Jag tror få har gjort ett aktivt val. Man föds in i ett samhälle, sen gör man som alla andra. De flesta har nog inte reflekterat på djupet över varför vi betalar skatt, vad vi får för den och hur hög den borde/kan/ska vara, eller vilka alternativ som finns.
Mindre skatt = mindre medel för stollarna att förstöra landet. Detta är således en bra sak.
Det är väl att överdriva. Givet att alla typer av jobb behövs så måste ju många jobba även i lägre betalda jobb, dvs detta är inte på något sett tvivelaktigt.
Istället för att måla upp nidbilder baserat på andras tankar, vad tänker du själv kring detta?
Detta är för mig en konstig syn på jobb, som att det skulle finnas en fast mängd arbetstillfällen som ska delas ut, där vissa blir utan. Alla typer av jobb fyller ett syfte ja, men det behöver inte betyda att just dagens uppsättning jobb det är det mest effektiva sättet att utnyttja alla människors arbetsförmåga. Man skulle t.ex. kunna tänka sig att två personer som är underutnyttjade på sina nuvarande jobb kan byta jobb med varandra och helt plötsligt utför de lika mycket arbete som fyra personer istället för två. Eller att någon lågavlönad startar en företag och skapar 100 nya högavlönade jobb.
Så jag tycker inte alls det är att överdriva att prata om att man har en skyldighet att maximera sin lön och sitt bidrag till samhället, när vi pratar om att man har en skyldighet att jobba för att skatten måste in.
Exempel: Är det okej att en 35-årig civilingenjör som tjänar 50 000 kr/mån går ner på halvtid resten av livet för att hen tycker att 25 000 kr/mån räcker för ett gott liv? Eller är det osolidariskt eftersom personen då inte är med och täcker upp för dom som tjänar 25 000 kr på en heltidstjänst och då kanske inte kan betala in tillräckligt med skatt för att täcka statens kostnader? Svaret här anser jag är samma som för en FIRE-person, oavsett om man svarar ja eller nej.
Tack för siffran!
Det skulle vara intressant att se vad man får för det beloppet, jämfört med Svensk sjukvård. Det finns säkert både plus och minus.
Sedan får man inte glömma att det även är beroende på ålder, så jag antar att priset går upp med åldern? Så frågan är om det är ett genomsnitt för alla olika åldrar och alla olika kvalitetsnivåer?
“samhällskontraktet” uppfattar jag som en stark önskan att alla är med och bidrar med arbete om man har arbetsförmåga. Inte att man dessutom ska behöva optimera för varje person vilket jobb man har för maximal produktion/lön. Men det är klart att om man utlöser FIRE i unga år eller jobbar deltid länge, då bidrar man mindre än vad man skulle kunna. Detta är tillåtet enligt dagens regler. Jag ser det som att det är en glidande skala för vad som jag anser är OK.
Jag tycker att det är osolidariskt i viss mån men det är ändå tillåtet.
Och vad tycker DU i frågan? Jag tycker att du mest argumenterar emot andras argumentation utan att jag ser tydligt hur du resonerar själv.
Är väl också out of pocket-belopp som kommer i tillägg till försäkringen.
Men viktigt att debatten i Sverige inte bara blir ’vill du ha det som i USA?!?’
Nederländerna och Australien är andra exempel på system att utforska