Ingen bjuder på kapitalkostnader, båda har ett hus de inte lyckas sälja.
1 gillning
Jag håller med i stort. Bäst är trots allt att sälja, även om det blir med förlust. Svälj förtreten och gå vidare.
1 gillning
Om det är värdebevarande underhåll, så visst. Men som nämnts så blir nog upplägget lätt infekterat efter en längre tid, så bäst vore att komma ur situationen.
Det enda jag opponerade mig mot var påståendet att kapitalkostnaderna på något sätt skulle ta ut varandra.
Men bara en bor i det… Sälja lyckas de nog om bara priset är rätt.
Så länge han bor kvar i huset kan det inte hyras ut till någon annan, och då är det väl rimligt att han får betala hyra för det. Flyttar han ut, men huset inte går att sälja, kanske man kan hyra ut det i väntan på att det går att sälja.
2 gillningar
Upplägget är ju att de försöker sälja huset, inte att han försöker bo kvar där.
Att inköpet var fördelat 90-10 kom fram efter jag skrev det, men oavsett så är det ju inte han som hindrar försäljningen (enligt den informationen vi har).
I Boprisfallet är nära eller bara skrämskott? lyfts skilsmässa som ett exempel där man inte kan vänta ut marknaden.
Här ser vi det inte riktigt är fallet, men istället att det kan bli riktigt rörigt.
Lägg till dålig stämning, ena parten arbetslös eller andra komplikationer.
Ja, men så länge han bor kvar där, vare sig han vill det eller inte, så får han för tillfället ut mer av huset än henne.
1 gillning
Det är ju dock hennes val. Han verkar ju inte tvingat henne att flytta innan det var sålt.
Vi har resonerat mycket kring vad som är rimligt och “moraliskt”, men vad gäller juridiskt?
Svårt att tro något annat än att hon faktiskt är skyldig att stå för halva kostnaderna fortfarande.
1 gillning
Just det vet vi iofs heller inget om. 
“för att han helt enkelt inte vill ha kvar huset p.g.a. olika anledningar.”"
…säger han. 
Du och jag kan inte avgöra detta. Det är mellan TS och exet.
Det är den info vi har fått, då får vi utgå från den.
Du jobbar inte med människor va’?
Skit samma, tillbaka till tråden. Jag önskar båda lycka till på vägen mot en rättvis överenskommelse där inga barn hamnar i kläm.
1 gillning
Håller med dig utifrån det som framkommit.
Rent juridiskt har jag svårt att se hur man ska kunna “kräva” hyra av den andra delägaren. Finns det på pränt kring fördelning 90/10 kanske det kan förändra något. Nu är jag inte helt hundra på juridiken kring detta. Men har svårt att för stunden se något som skiljer sig från en vanlig bodelning och som då också borde hanterats så. Är det så att exet har förhindrat en försäljning genom att neka bud eller på annat sätt hindra kanske det kunde funnits en annan förutsättning.
Går ju alltid diskutera med exet men jag har svårt att se hur man ska komma fram till något vettigt kring detta. Vore önskan från exet att bo kvar man att han inte för stunden kunde lösa ut TS kunde ju diskussionen kring hyra/ersättning utöver att han står för all drift kännas rimlig. Men knappast i nuläget.
Finns det inget som gör att han hindrat eller annat så känns det rimligaste att han står för drift och löpande underhåll.
Om man nu inte känner för att bråka eller jävlas. Då är det ju bara att försöka köra på med att sätta de käppar i hjulen man kan för sitt ex.
Men som andra varit inne på. Finns sannolikt faktorer som inte framkommit i “ärendet”.
2 gillningar
Detta anser jag vara det mest rättvisa om man bara ser på det hela från ett strikt ekonomiskt perspektiv. Och givet att ägandet på huset är en 90-10-fördelning så skulle det innebära att han får betala 90 % av de gemensamma boendekostnaderna.
Om han skulle tycka att hennes individuella boendekostnader var för höga så kan han välja att flytta till en annan bostad själv och låta henne flytta in i huset igen och fortfarande betala 90 % av de gemensamma boendekostnaderna.
Med detta sagt så är det inte alls är säkert att detta är det rimliga att göra utifrån ett moraliskt perspektiv där man har gemensamma barn, kanske vill hjälpa den andra parten om hen har ekonomiska bekymmer, et cetera (på samma sätt som man kanske inte vill ta ut en rent ekonomiskt rättvis ränta på ett lån man har till en god vän eller ett barn). Och ur ett juridiskt perspektiv så känns det inte som att det går att göra någonting. Ingenting hindrar ju TS, rent juridiskt, från att också bo i huset.
Det är ändock bra att känna till vad som vore ekonomiskt rimligt om man helt plockade bort känslor från ekvationen. Då har man ändå någonting att utgå från, och så kan man välja hur mycket eftergifter man vill göra med vetskap om att de är just eftergifter.
1 gillning
Jag skulle rekommendera er att genast göra en bodelning. Då kan ni på pappret reda ut vem som äger vad och vem som ska betala hyra till vem.
Tingsrätten kan utse en jurist som hjälper er med detta, ifall ni är osäkra, det drar ut på tiden eller ni kör fast.
1 gillning
Finns väl inga givna rätt eller fel här!
Betalar han hela boendekostnaden borde det räknas in i en ev vinst eller förlust under den tiden.
Eller så kommunicerar man och har en kompromiss, där exet som blir kvar betalar driften och räntorna men ni delar på resten.
Att hyra ut är en möjlighet tills det är sålt är mitt bästa förslag
Men sälja med förlust skulle jag aldrig göra
Om han betalar hyra till dig blir det ju du som bor gratis. Fattar att du tycker att det är mer rättvist.
4 gillningar
Enligt denna länk så ska TS betala 90% av kostnaderna.