Jag glömmer bort att leva i nuet, hur gör ni andra?

Jag tror att kunskap om ränta på ränta-effekt är en stor bov för min egen del. Kunskapen har gjort att jag inte kan mista en enda liten krona utan att sörja den som om den vore min avkomma. Att det går ut över livskvalité då och då är något jag försöker arbeta bort.

Jag tror att ett bra sätt att göra det på är att sätta klara gränser för vad som är ett bra sparande för en själv. Sen sparar man enligt den gränsen och resten av pengarna som blir över är i spel så att säga. En får göra precis vad en vill med dem. Det är dock lättare sagt än gjort att låta bli att tänka att man kan spara ännu lite mer, bara man undviker den och den kostnaden. Och sen slutar det i att man alltid har en summa över av “i spel”-pengarna och man vill lägga också dem i spargrisen. Sen blir man girig och vill att den extrasumman ska bli större och större så man snålar in på grejer.

Spardjävulen är inte att leka med.

5 gillningar

Jävlar, EXAKT så känner och tänker jag också!

Men vart går gränsen liksom? Känns inte som en hållbar långsiktig situation.

Mvh

1 gillning

Känner också igen mig. För mig kom gränsen när jag upplever att jag kan göra det jag vill och mer pengar inte längre förbättrar situationen. Typ ungefär som en middag, när man väl är mätt så gör inte mer mat det bättre.

Måste säga att det här är en sjukt spännande konversation. Tack för alla bidrag. :pray::slightly_smiling_face:

4 gillningar

Det är då man tar fram glassen, Jan :wink: :ice_cream:

Men för att svara på den ursprungliga frågan så lever jag i nuet genom att först ha “investerat” i automatisering och förenkling av min ekonomi. Den investeringen är avskriven tidsmässigt för länge sedan. Mer om mina enkla regler finns här på forumet.

Min ekonomi sköter sig själv med ett fåtal enkla regler för olika beslut (svarar på frågor som “Har jag råd med X?” eller “hur mycket kan jag investera i Y?”). Det finns helt enkelt inte utrymme för mig att pilla för mycket i det, och det är helt enkelt inte lönt att fundera på det.

Ibland får jag långtråkigt och saknar pillandet, men det betyder bara att det kanske delvis borde klassas om som hobby (och därmed nog som att leva i nuet?). Ibland längtar jag till årets omberäkning av säker inkomst eller genomsnittliga utgifter. Det är stunder som dessa, när jag inte kan hålla mig, som jag går in här på forumet och läser och kommenterar lite :slight_smile:

2 gillningar

Såg att du ändrade sTraffa till skaffa, men avsikten var att det skulle så just sTraffa :sweat_smile:

1 gillning

Jag tror att spendera pengar på saker som, även om de är dyra, gör det dagliga livet enklare och roligare hjälper mig att leva mer i nuet. Dessa saker kan verka helt värdelösa för vissa människor, men det spelar ingen roll - för mig gör de skillnad.

Ett exempel: Jag har katter och hatar att rengöra kattlådor. Det tar inte lång tid för mig att rengöra dem, men det är en repetitiv syssla som jag inte gillar. Jag har också en viss ångest över min kattas kattlådavanor eftersom han tidigare var sjuk med urinblockering. Jag gillar att lådorna alltid ska vara så friska som möjligt så att han kan gå bekvämt, och jag gillar också att veta när han har gått till kattlådan, för att se till att han inte blockeras igen.

Så jag bytte ut mina två stora kattlådor som jag var tvungen att rengöra två eller tre gånger om dagen med en robotkattlåda. Det kostade en massa pengar, men jag hade pengar i min semestern som jag inte skulle använda på grund av COVID. Så jag använde det för det här istället. Nu är mina kattas kattlåda alltid fräsch. Det rengör sig själv vid varje användning, och jag behöver inte oroa mig för det. Jag får också aviseringar på min mobil när en katt är i kattlådan och ser hur många gånger den har använts. Mindre sysslor och mindre ångest! För många människor skulle det vara ett värdelöst köp, men för mig var det bra pengar att hjälpa mig att oroa mig mindre och spendera den tiden på att klappa mina katter istället.

7 gillningar

Jag har satt ett tak på portföljen , går den över den nivån köper vi ett nytt boende eller ett boende till även utomlands.
På detta sätt får vi en stor frihet att bo på olika orter i Sverige och även utomlands. Vi har fått många nya vänner och att kunna få miljöombyte när vi så önskar är mycket värt för oss.
Att hålla på med investeringar är en livsstil och det är svårt att sitta nöjd men däremot kan man vara nöjd i sin situation.

1 gillning

Sett “Soul” nyligen? :grinning:

1 gillning

Jag vet inte hur sant det är men tittade på Fråga Lund i höstas och då kom frågan varför det är så svårt att leva i nuet. Ett möjligt svar är att vi är funtade till det rent biologiskt. Att resonera kring historia och lära sig från den för att skaffa en bättre framtid är en av de viktigaste sakerna som gjorde att människan kunde överleva.

För att jag själv ska leva i nuet så gott jag kan då gör jag följande:

  1. Har alltid något projekt på gång och det kan vara lite allt möjligt. Städa källaren, pula i trädgården, bygga en sänggavel etc. Oftast så gör jag detta på helgen.
  2. Går ca 60 promenad varje dag och bara njuter av naturen.
    3.Spela spel, både själv och med andra är som meditation. Spel som medium använder många sinnen vilket gör det lätt att komma bort, lite som mindfulnes.
3 gillningar

Vill passa på och korslänka till:

1 gillning

Haha, man ska nog ta den där boken med en nypa salt. Vet att det står någonstans däri att all sjukdom uppstår som följd av att man inte är närvarande kroppen, “precis som att ett hus blir rånat när inte ägaren är hemma”.

Att inte tegnell och co tänkte på det när de la upp coronastategin :man_facepalming:

Stressen och skräcken att inte ha pengar kommer jag nog aldrig glömma även om jag skulle vilja.

Varenda dag är jag glad för min bättre ekonomi. :innocent:

2 gillningar

Hej!
Även om vi inte tänker på det så är detta nog ett väldigt vanligt problem för oss människor. Det förekommer inte endast ur synvinkeln pengar utan, ur ett större perspektiv, vid strävan efter att uppnå lycka.

Har själv upplevt detta och vad som hjälpte mig var de jag har läst i ett par olika böcker som gav mig flera (vad jag upplevde) nyttiga perspektiv på just den saken. Ett citat av en av de böcker jag rekommenderar (The subtle art of not giving a f**k) säger exempelvis

You will never be happy if you continue to search for what happiness consists of. You wll never live if you are looking for the meaning of life.

Detta kan verka flummigt men det utreds mer i boken och hjälpte mig.

Som att investera i fondrobbotar tar jag samma approach till mitt liv; jag kanske inte kan tillräcklig mycket om lycka/investeringar för att blint själv tro att jag kan sätta ihop en portfölj/konstruktion av mitt liv som ger högst avkastning/lycka. En annan bok jag verkligen rekommenderar är Björn Natthikos bok “Jag kan ha fel”.

3 gillningar

För att utveckla min andra paragraf; jag finner min lycka i att försöka utbilda mig så mycket som möjligt och få så många perspektiv på livet/lycka som möjligt med hjälp av andra människors berättelser.

4 gillningar

Ärligt talat så har kreditkort hjälpt mig att leva i nuet mer. Det låter helt baklänges och dumt, jag vet.
Men för mig, som uppväxt med en smålänning till far som räknat ören vid bordsnotor med vänner, så har pengarna på kontot alltid varit en stress. Innan jag köpte något kollade jag alltid kontot först och gav mig själv lite ångest över att jag skulle spendera.

Att köpa något för 500kr som jag behövde och hade nytta dagligen av blev en stress trots att jag hade över 100k på sparkontot och alltid hade pengar över i slutet av månaden. Jag tog i vissa fall till och med dumma beslut för att jag ville hålla den kortsiktiga siffran låg, t.ex. småhandla istället för storhandla.

Varje månad gick ut på att spara maximalt kvar på lönekontot och flytta till spar. Idag använder jag istället kreditkortet, köper det jag behöver och så dras det direkt på fakturan när månaden är slut. Jag är inte high maintenance så att övertrassera ekonomin är inte en risk. Ibland kan det ju bli “oj, det blev dyrt på kortet denna månaden, får tänka på att inte shoppa för mycket nästa månad”. Men helheten blev så mycket bättre - kolla kontot en gång i månaden snarare än var och varannan dag.

7 gillningar

Min familj är min utgångspunkt. Det är krävande och belönande på samma gång och ger en tydlig livsriktning. Svårt att släppa dessutom :wink: Går i kyrkan också som där jag bor brottas med etik och livsriktning varje vecka (fast online nu med Covid). Har mediterat några gånger, men det har inte blivit en del av mitt liv trots att jag sympatiserar med tänket.

2 gillningar

Håller helt med, både generellt gällande att åstadkomma något med handkraft (bygga något, odla något, laga något etc.) men även specifikt; har man inte bråkat med en stubbe en under en längre tid är det svårt att förstå lyckan man kan känna när man väl får loss den! Sen står man med nästa problem att man ska baxa bort en svintung stubbe … ytterligare en utmaning att ta sig an med handkraft och lättare verktyg.

2 gillningar

Jag uppskattar underhåll som ett sätt att leva i nuet. För att uppskatta de fysiska ting jag har och inte alltid sträva efter något nytt eller bättre. Att ta hand om, eller reparera saker för att förlänga deras livslängd eller förbättra deras utseende. Exempelvis kan detta ge sitt uttryck genom:

  • Skovård - tvättning, putsning. Gäller både enklare sneakers och randsydda läderskor. Jag är av åsikten att ett par skor (av bättre kvalitet) ska hålla åtminstone 10 år!

  • Städning - där man låter städningen ta tid och inte bara i panik dammsuger innan gästerna kommer. Att komma närmare sitt trägolv och se livet i det är inte så dumt!

  • Reparera diverse saker i hemmet. Här är enkla och billiga (helst gratis) fullösningar mina favoriter. Exempelvis att laga en dyr espressomaskin med en plastbit från en penna. (AKA “Stand back I’m an engineer”)

  • Ta hand om och reparera möbler inköpta på second hand.

Sedan vill jag även slå ett slag för klättring. Svårt att inte leva i nuet när du befinner dig 10m upp på en klättervägg.

7 gillningar

Det här känner jag igen mig i!

Jag har väl inte kommit riktigt lika långt i tanken om att jag sörjer varje icke-sparad krona som om det vore min avkomma (så det kanske finns tid att försöka avstyra det så jag inte hamnar där :joy: )

Jag har nu ett sparande som jag egentligen tycker är bra (5000kr/månad), men precis som du skriver så känner jag att jag vill spara ännu mer. Efter alla “måste”-utgifter och sparande så har jag några tusen kvar varje månad (varierar beroende på vilka rörliga utgifter som kommer respektive månad), men det blir lätt att jag försöker snåla in på vissa saker just för att jag tänker att jag kan spara en ännu större extrasumma pengar och öka mitt investerade kapital (en anledning kan vara för att jag nyligen har börjat investera och vill se mitt kapital öka snabbare då jag inte får så stor ränta-på-ränta-effekt nu). Det kan tex vara att jag inte väljer att köpa lunch ute, köpa någon öl färre på systemet fast det inte är avgörande rent ekonomiskt, men istället kan ge mer livskvalitet. Kanske hade det varit bättre för den känslan att istället avsätta mer pengar till investering så att jag har ungefär +/- 0 på kontot innan ny lön kommer in, men samtidigt känns det bra att ha en del pengar under hela månaden ifall det dyker upp någon spontan aktivitet :slight_smile:

Tack för ditt inlägg, det hjälpte i mina egna tankar om detta beteende och kommer öka min medvetenhet om detta tankesätt att jag kanske inte behöver spara varenda liten krona, framför allt inte av de kronorna som är avsatta för att leva och unna mig saker (och att inte känna att jag är ensam om detta tankesätt/beteende) :slight_smile:

3 gillningar

Det verkar alltid vara så viktigt att jämföra sig med andra, men det viktiga är väl att se till de behov man har själv.

Jag har en mycket aktiv fritid men ägnar också ganska mycket tid till “pengar”. För att jag tycker att det är kul! Varför skulle det vara mindre att leva i nuet än att påta i trädgården eller spela dataspel? Jag hatar att påta i trädgården!

Mitt sparande/investerande ger mig ekonomisk trygghet men jag ser det också som en kul utmaning. Då jag sedan ganska länge redan uppnått ekonomisk trygghet återstår egentligen bara biten som är kul, det blir lite som en hobby av många jag har. Jag vet att jag inte kan ta med mig pengarna i graven men mina barn kan ha nytta av dem. Jag kan heller inte ta med mig min bostad, min bil och övriga prylar i graven. Inte heller mina upplevelser faktiskt.

Så varför känna stress kring att inte leva i nuet? Känns det bra nu? Varför ändra på det då?
Varför ska jag jämföra med andra som flänger runt på utlandsresor och springer på krogen hit och dit, det där är inte mina behov. Alla är olika.

1 gillning