Tveksamt om det är möjligt ens om du köper 50+% av lägenheterna i föreningen (vilket aldrig ens kommer komma ut till försäljning under en rimlig tidsrymd). Du äger ju aldrig själva lägenheterna egentligen.
Om man köper hela föreningen så kan man ju ändra i stadgarna tänker jag. Man har väl dessutom rösträtt på stämmor efter % man äger, så mer än 50% borde väl räcka. Och, om dom är så billiga ska jag hellre betala det dubbla för att locka folk till att sälja ![]()
Finns fortfarande lägenheter i den prisklassen om man kan tänka sig bo i den typen av bruksorter.
Nu är jag inte superinsatt i juridiken kring BRF, men grundtanken är att det är en ekonomisk förening som ska arbeta för medlemmarnas bästa på något vänster. Så om det inte är gynnsamt för samtliga eller åtminstone 2/3 medlemmar kan det bli knepigt att driva igenom. Finns ju lagar som reglerar hur stadgarna får förändras.
För de flesta är det svårt att få en sån gynsam hävstång på investerat kapital som det går att få på bostad
.
Såg nu att rubriken fått ett tillägg: “Ägt boende måst pga riskpremie vara billigare”
Det förutsätter att det är en effektiv marknad, vilket jag tycker man kan argumentera för knappt värdepappersmarknaden är… och då håller nog de flesta med om att den vad man än anser om EMH är typ 100x effektivare än bostadsmarknaden som styrs av sjukt många irrationella variabler.
Ändrade till “bör” vara. Jag håller med dig @Guldfeber. Det är därför jag egentligen anser att hyresrätten i Sverige är ett lyxboende eftersom marknadskrafterna är satta ur spel. Vi betalade mellan 2005-2016 mindre mellan 6500-8500 SEK för 100 kvm i centrala Malmö i en hyresrätt…
Detta förutsätter att man kan få tag på en billig hyresreglerad bostad med den standard man vill ha och i det område man vill bo.
Ska man jämföra alternativkostnader så får det ju vara realistiska alternativ, inte de hyresrätter alla vill ha men som nästan ingen får tag på.
Som @savecake säger, är ju en ganska ointressant diskussion så länge hyresmarknaden är reglerad och utbudet begränsat, TINA.
Sen kan man ju inte jämföra hus med lägenheter, finns ju massor av fördelar med att bo i hus som man kan vara beredd att betala extra för. Sen är väl utbudet av villor som hyrs ut ganska skralt i Sverige, kanske just därför att för att hyra ut en villa behövs hyran sättas såpass högt för att göra det till försvarbar affär?
Jag tycker det vore intressant med en studie över värdeutvecklingen i olika bostadsområden över tid och vad som påverkar den.
I tillväxtorter är värdetillväxt av ägda bostäder generellt något man kan räkna med. Samtidigt är det tydligt att olika områden följer olika kurvor.
Jag bor själv i ett område som var ”fyrstjärnigt” när det byggdes men idag är ”trestjärnigt”. En granne berättade att en av hennes vänner vid samma tid som henne flyttade in i ett liknande hus i en del av Stockholm som (idag) förknippas med status. Vännens hus är idag värt dubbelt så mycket som hennes hus. Jag har själv varit vid båda de aktuella husen och husen i ”dyr-området” är klart sämre på alla sätt. De är både mindre och har ett avsides läge.
När jag själv köpte mitt hus hade jag i princip koll på de här parametrarna men fokuserade mest på att köpa ett så bra objekt som möjligt inom den budget jag hade då. Med ett budgetfokus kommer man sannolikt inte till ”fin-områden” alls. Det kräver ett mer medvetet beslut att bo där. Man får lägga några miljoner extra utan att få någon motsvarande ökning av nivån på själva huset.
Min bror lät bebygga en sommarstugetomt i ett område som gick från ingenting till att vara fyrstjärnigt. Det blev en väldig värdeökning på kort tid.
Observera att tre- och fyrstjärnigt här inte direkt avser husen grad av lyxighet utan mer områdenas status och anseende. Ett område med nybyggda finare hus är normalt fyrstjärnigt. Det är ju fint men ändå flera pinnhål under etablerade fina områden.
Kostnadskillnaden för att byta tak är inte så stor mellan ett hus i Täby jämfört med Södertälje.
En stor del av skillnaden i värde på hus är beroende av områdesfaktorn som till viss mån reflekteras i relationen mellan mark och byggnad i taxeringsvärdet.
Stora kostnader som byte av tak eller bergvärmepump är procentuellt högre relativt värdet på villan i ett mindre attraktivt område.
Även om snittvillan i Sverige kräver ungefär samma underhåll för att hålla ett tätt skal och någorlunda varmt är det mer därtill.
Nytt kök? ett fullt fungerande kök till en villa kan du få för 200k ink vitvaror, det kan också kosta 1,5 milj… Badrum, spa, pool osv. Självklart är det valfritt men med ett högre pris i ett dyrare område tenderar standarden att öka. Självdrag är billigare än ventilationssystem osv.
Jag tror det är ett klassiskt mänskligt beteende som ligger bakom, vi förskönar verkligheten och väljer att se på det så vi framstår klokare än vi är.
De flesta verkar ha råd med kostnaden kring huset så spelar väl egentligen ingen roll.
Har man inställningen att det ändå är omöjligt att få tag på en hyresrätt så blir diskussionen helt meningslös såklart, då är det bara att låsa tråden.
Om man istället kan lyfta blicken lite och faktiskt överväga att det kan vara ekonomiskt mer fördelaktigt med hyresrätt (vilket går helt emot den åtminstone fram tills nyligen vedertagna bilden) kan man lägga upp en långsiktig plan för att ordna en sådan, även om det tar 15 år, och “stå ut” med alternativkostnaden det ägda boendet har under tiden. Om man bara konstaterar att det antingen är meningslöst eller pga förutfattade meningar tror att det alltid är ekonomiskt mer fördelaktigt med ägt boende agerar man ju inte överhuvudtaget i den riktningen.
Så är det, men det innebär inte att den eventuella alternativkostnaden försvinner. Du väljer bara att ta den kostnaden, vilket såklart är helt upp till var och en. Det är ingen skillnad mot att välja en najs bil, möbel, samlarobjekt eller whatever som man binder upp kapital i.
Det är här jag tror det blir fel. Underhåll är ju en sak, men förbättringar en annan. Att hålla huset i det skick det var i när det köptes bör ju vara det som ska räknas. Jag räknar inte in fiberinstallation, solcellsdito, luftvärmepump etc när jag tänker underhåll. Däremot vitvarubyten, fönsterdito, service på el och VA, takbyte, panelbyte etc.
Hur jag än räknar når jag inte upp till 2% årligen (i mitt fall ca 100k) och har endast ett år de senaste 19 landat över och det var i samband med takbytet. Så, jag påstår att ca 1% är närmare sanningen, åtminstone för de flesta och till detta ska sedan läggas att man inte kan hyra 200 kvadratmeter för 10k i månaden så här nära Malmö iaf. 20k får anses bra mycket rimligare om man sneglar på diverse hyrsajter.
Sedan är det ju härligt att ni håller efter kåken. Inget ont om det. ![]()
Men det är väl klart du måste räkna in dessa poster i underhåll? Vad skulle det annars vara 
Även med dessa ligger jag på ca 1% vill jag påstå, men jag menar att det är just förbättringar och inte underhåll. Annars ska ju isf villor utan solceller ha genomgått en försämring. Det är ju inte rimligt att tänka så. Om du nu syftar på det jag tror du syftar på, helt utan citation. 
Såklart inte, poängen var bara att ska man jämföra alternativkostnaden hyra vs äga får man väl ändå jämföra objekt med någorlunda liknande egenskaper.
Många av fördelarna med att bo i hus kan man ju få oavsett om man äger eller hyr det.
Om jag ska ta upp min situation så skulle jag säga att det inte skiljer väldigt mycket mellan att hyra och äga för oss.
Vi hyrde tidigare och det finns goda möjligheter att hyra radhus i vår by, kostar ungefär 15000 inklusive värme. Är på 3 sovrum, parkering, uteplats och två badrum.
Nu köpte vi nyss hus i samma by, har 3 sovrum, 2 badrum, parkering och uteplats. Det kostar oss nu 6700 i ränta, 5000 i driftkostnader och jag skulle nog uppskatta att det kommer sluta på omkring 5000 i underhåll och renoveringar över tid. Alltså 16700 i månaden.
Sen har jag en alternativkostnad på kapitalet som är uppbunden i bostaden, men jag har ju även en värdeutveckling på huset. Även om utvecklingen framåt kommer sluta på 3% för hus så blir det mycket, pga hävstången.
Så det blir nog ungefär lika ekonomiska klokt att äga som att hyra och investera mer, men sen tar vi en enorm risk med huset som vi inte får betalt för, bortsett från livskvalitet då vi gillar att äga vårt hus.
Men resonemanget haltar fortfarande. Om man tar en jämförelse med bilar så kanske du kan köpa en röd cabriolet du är ute efter för 1.000.000kr. Att leasa eller på annat sätt hyra samma bil skulle vara mindre fördelaktigt när du räknar på totalen under tiden du planerar att äga bilen, så ett köp av just en röd cabriolet är mest fördelaktigt. Men samtidigt finns det samma märke/modell/tillbehör etc i svart färg med hårt tak för 700.000kr. Betyder det då att alternativkostnaden för din röda cabriolet jämfört med en svart hardtop försvinner, bara för att du fick bästa möjliga deal på just en röd cabriolet? Såklart inte.
För mig är det helt självklart att nästan alla val man gör har alternativkostnader. Det intressanta egentligen steg två, vad man implicit väljer bort genom att ta på sig alternativkostnaden. Om man tycker att just villaboende är den optimala användningen av pengarna så är ju det helt okej, bara man är medveten om att det är ett val man gör.
Du har en poäng, men samtidigt blir svaret “hyr en lägenhet” på frågan om jag ska hyra eller köpa ett hus lite samma som “ta bussen” på frågan ska jag köpa eller hyra en bil.
Det är inte ett fel svar, men svaret är inte intressant om jag är ute efter en bil.