Trygghet och frihet? Bara för att man vill och kan jobba resten av livet idag behöver det inte betyda att det inte kan ändra sig.
Frihet är valmöjligheter, att bara låsa in sig på spåret att jobba eller sluta jobba känns fel för mig.
Men man kan inte bete sig hur som helst. När anslaget är fyllt av förakt finns det en hel del att styra upp in det kan diskuteras ekonomi och FIRE. Annars har jag nog kommit fel om det är hur vi ska bemöta frågorna.
En diskussion som inleds sakligt och framförallt inte otrevligt och unket går nog bättre.
Jag upplever ju inte att det var vad Jan gjorde. Han introducerade en tanke och visade på en skarp kontrast till gängse synsätt på RT. Den här amerikanen var ju inte helt överraskande amerikansk i sin framtoning. Men där fanns ändå underlag för diskussion om man klarade av att läsa lite mellan alla påhopp.
Jag tror du också klarar av att se vad Jan menar. Det är bara en fråga om man vill argumentera som en politiker eller om man faktiskt är beredd att sätta sig in i vad ”andra sidan” menar.
Jan påpekade också att för att det ska vara ett levande diskussionsforum kan inte en enda världssyn få dominera och aktivt motarbeta alla andra sätt att se på saken. Vad är då meningen med ett diskussionsforum? Vill du ha en klapp på axeln och höra hur duktig du är och att allt kommer bli bra? Eller kan det vara intressant att få utmana sina egna sanningar då och då?
Vän av ordning frågar sig om Jared Dillian uppfyller forumregel 1 ?
Regel 1) Var positiv, trevlig, hjälpsam, nyfiken, framåtriktad och bidra till att göra forumet till en bättre plats. Eller sagt på ett annat sätt; bete dig inte som en rövhatt.
Jag skulle vilja sätta ett (minst) hjärta vid varje citat och kommentar.
Det hjälper inte heller när det är själva lönearbete är det kan inte är nöjd med. Jag har ett starkt behov av att själv styra min tid helt och fullt allt annat känns inte bra. Bara att veta att arbetsgivaren har rätt att styra min semester till 3 sammanhängande veckor mellan juni till augusti gör mig illa till mods. Det har aldrig varit några problem på den här arbetsplatsen. Men när det gäller att fördela arbetstiden är man i det närmaste livegen enligt lagen i Sverige.
Det hjälper inte heller att starta eget då är det kundernas behov och förväntningar som styr istället.
Håller med om att lagar men framför allt tolkningar av dessa väldigt ofta utnyttjas på helt fel sätt. Där jag jobbade tidigare fick personalen helt själva styra hur vi la upp arbetspass, tider och ledigheter utefter behoven som alla också fick vara med att följa upp. Facket och företagets jurister var också hela tiden med. Vi hade väldigt låg personalomsättning och inte svårt att tillsätta de få vakanser som då och då uppstod.
Men hur tänker du att t.ex vård, omsorg och välfärd skulle fungera om det inte är “kundernas” behov och föväntningar som styr? Om jag som “kund” till sjukvården blir akut sjuk eller råkar ut för en allvarlig olycka kan jag känna stor tacksamhet över att det finns anställd personal inom vårdsektorn som tar hand om mig.
Håller med. Jag försöker mest förstå Jans aversion mot att spara till FIRE men positiva inställning till att spara till FI. Enligt resonemanget innebär ju FI isf en möjlighet till FIRE (om man skulle vilja men inget man måste). Fast om man nu tycker FIRE är dåligt minskar ju betydelsen av FI eftersom man inte vill ha möjligheten till RE-delen.
Ur ett svenskt perspektiv tycker jag @Libertas har en väldigt bra poäng. Varför FI om inte RE? Om man vill jobba hela livet blir FI en HELT annorlunda kalkyl. De som vill jobba för lön och idag har ett jobb, a-kassa, pension och SGI i Sverige är i princip FI redan. De behöver inte spara och absolut inte investera mot risk.
FI för RE är bara intressant (och väldigt dyrt) om man planerar RE.
I länder med mindre sociala skydd kanske din poäng gäller dock.
Hur kan det bli en annan kalkyl? FI betyder ju att man kan RE, exakt samma siffra utan eller med de sista bokstäverna.
Hur kan de vara FI om de inte kan sluta jobba?
Hela poängen med mitt inlägg var dock att bara för att man inte strävar efter RE idag, så kan möjligheten att sluta jobba närsomhelst vara en frihet.
Och ja, skyddsnäten är bra, men man kanske vill ha en nivå på livsstilen som ligger över vad de erbjuder.
Kan bara prata för mig här, men om jag är FI kan jag jobba 25% resten av livet och aldrig behöva bry mig om att det inte finns pengar till det eller annat.
Vill jag dessutom vara helt ledig 5 månader per år kan jag göra det med.
Jag tror att många av de som blir FI inte väljer RE. Men det är just det som är skillnaden, valmöjligheten ![]()
Då var @Libertas poäng att köpa den möjligheten var ett väldigt dåligt användande av tid och resurser.
Det kan det kanske vara, men om man inte är intresserad av att minska sin tid för arbete just nu behöver det väl inte vara det.
Menar du forumsynen som rått i flera år kring att alla som funderar på FIRE inte kommer att ha nå’t att göra, inte kommer att klara av att hålla budgeten och istället kommer att sänka alla slantarna i drinkar på nå’n strand i ren tristess?
När vi nu äntligen fått upp den nivån några snäpp här behöver vi inte släppa in citat från ett Forbestroll på forumet. Det finns så många bättre tankespjärn att göra kring FIRE och forumet är klokt nog att komma med dessa själv. De behöver inte “Jar-Head”.
Dessutom kan även vi FIRE-vänner komma med egna invändningar. Ibland får man bilden av att folk (fler än Jared alltså) tror att det är slackers och kortsiktigt tänkande individer som överväger FIRE. Jag lovar att det snarare är tvärtom. Att dra pluggen i medelåldern med anställningstrygghet och fast inkomst som insats är inget man gör lättvindigt.
Precis. Jag tycker ändå hens poäng prickar måltavlan.
Det som är den riktiga utmaningen är väl att hitta sitt mål.
Vet du att du vill jobba 25% eller jobba till och från behöver du inte köpa risk eller göra uppoffringar till samma grad som om du planerar FIRE.
Då är det bättre om du siktar in dig på 25% jobb (för övrigt en dröm siffra för mig
men svårt att få till) från början istället för FI. I mitt fall är det dock 25% jobb obetalt över flera år så jag kan tyvärr inte räkna in en sådan inkomst i budgeten.
Förstår hur du menar!
Problemet med de blir dock att då MÅSTE jag jobba 25% för att få ihop det hela och finns det inte ett 25% jobb så sitter jag i skiten. Medan har jag då möjligheten till RE delen så då spelar det ingen roll. Man tar helt bort pressen och stressen bakom valen man gör. ![]()
Ja, det är den stora utmaningen, men hur jag känner om 10 år kan vara ganska skilt från vad jag känner idag.
Jag kände helt annorlunda för 10 år sen än vad jag känner idag, så jag är någorlunda säker på att det mycket väl kan ändra sig.
Troligtvis! Men att planera för en så pass stor kostnad som RE verkligen är, utan att ens gilla det målet idag känns lite suboptimalt. Du kanske kunde ha en lägenhet på Manhattan, en 62 fots Hallberg Rassy (och segla den jorden runt med hela familjen) eller något annat skoj för samma pris. Men det finns inget fel alls i det. Det är i slutändan helt individuellt.
Här några saker man kan göra med 1MUSD till exempel, som man inte kan göra om man vill ha “möjlighet” till FIRE, trots att man inte gillar RE idag. ![]()
https://blogs.umb.edu/stephanienichols/2023/01/11/what-can-you-do-with-one-million-dollars/
@Libertas poäng var (om jag tolkade likadant som jag tänker), kanske det är mer optimalt att planera mot ett mål.
Talar från eget perspektiv. FIRE har tänkts på och planerats i hundratals, kanske tusentals timmar. Klart man har benat ut ett och annat frågetecken. Någon “kritiker” ställer frågor, den personen har tänkt på FIRE i 2 minuter och skjuter iväg en fråga. Klart det blir upprepningar, lågt fallande frukt och first level thinking i frågeställningarna.
Ja, om något av de skulle vara drömmen att ha och avsaknanden av de samtidigt sätter käppar i hjulen för att sträva mot FI bara utifall så är alternativkostnaden för stor.
Men, man kan ju leva så som man önskar att leva och ändå få pengar över.
Ja, och där under finns “Invest wisely” vilket är ungefär vad jag försöker göra med “utifall” pengarna.