Vid bouppteckningar används ofta en schablon för att värdera vanligt vardagsbohag (möbler, osthyvlar, vattenpistoler etc.) Det finns inget exakt belopp angivet för schablonen men praxis säger runt 5 000 kr per rum.
3 gillningar
Hur mycket av värdeökningarna i övrigt är skapat av nollräntepolitik då?
Pengar skaps och flödar in i olika saker, ju lägre pris på pengar desto större flöden…
Må vara vindkraftsparker i Norrland, börsbolag eller snabbt uppslängda bostadsrätter enligt mall 1A på sank översvämningsdrabbad mark.
Bostaden har ett värde. Det är bara mentalt och praktiskt SVÅRARE att få ut det än motsvarande ISK.
För om den inte har ett värde, skulle någon påstå att alla pengar som gått till bostaden man köpt är “sunk cost”?
Sedan kan man dividera hur mycket.
Det är en lågrisktillgång. Jag skulle kunna belåna till 75% och smacka in ALLT på den rekommenderade globala indexfonden men min mentala hälsa skulle inte överleva och jag skulle bli sjukskriven och därmed gå netto minus, om inte börsen steg 15% per år.
6 gillningar
Så om man köper en bostad med sparade pengar så minskar ens nettoförmögenhet med 22% över en natt? Alla har inte gjort en bostadskarriär och tjänat miljoner.
Rimligare i så fall att göra ett avdrag baserat på prisrisken i tillgången, och då bör värdet även på tillgångar på ett ISK dras av.
Exakt. Det här med stora avdrag på övervärdet i sin bostad känns som total mental bokföring. Det är riktiga pengar i balansräkningen.
Det enda rimliga argumentet för ett stort avdrag på det värdet är om det finns en hög sannolikhet för ett stort prisfall, för då är ju dom pengarna osäkra. I övrigt så är bostaden en lågrisktillgång.
4 gillningar
Ska man dra bort skatt på pensionstillgångar när man räknar med pensionen? Vilken skattenivå ska man räkna med, eftersom det beror på vid vilken ålder man tar ut pensionen?
1 gillning
Jag tänker att det inte spelar en jättestor roll. Om du kollar räknaren eller @MPJ:s linje så spelar ofta inte 0.7 * pensionstillgångarna eller 1.0 * pensionstillgångarna en jättestor roll.
Skillnaden t.ex. mellan 10 miljoner eller 7 miljoner i nettoförmögenhet är typ 0.15 steg.
Är ditt svar ett svar på mitt PS?
Ja, riksbankens räntepolitik påverkar mycket och gör allt sämre.(kan inkludera deras köp av olika obligationer m.m)
Du blandar dock olika saker såsom skatteslöseri via subventioner och bidrag, ränteavdragen, hyresrättspolitiken, m.m.
Finns inget att svara på för det är bara kaos i svaret. Att folk klickar gilla är mer känsoreaktion än att det finns något konkret i svaret att faktiskt gilla.
Samma här, därför räknar jag på 13 miljoner för min gård som “worst case scenario”. Jag borde kunna se dessa på kontot inom 2 veckor.
Bara mina ädellövträd borde kunna sälja för mer men det skulle dröja månader innan utbetalning.
1 gillning
Öh, vad dillar du om?
Varför drar du in en massa annat?
Ja, det var ett svar till dig men baserat på hur du for iväg i tangentens riktning med ditr svammel tror jag vi släpper det här med att konstatera att att bostaden har ett värde i balansräkningen.
Den går att realisera i mer lätt omsättningsbara tillgångar, men hur fort och under olika omständigheter , där ditt svammel är ett antal av många parametrar är det svårt att bedöma hur mycket värdet är.
Och det är väl här skon klämmer för dig och andra som har svårt att räkna annat än likvida medel , i handen som realiserbara.
De som kan någor, räknar med annat.
Men det är dumt att gissa att värdet är senaste Boolivärderingen. Man får nog kallt lägga in ett lägre värde i praktiken.
85% belåning?
Det är en modell, nota bene. En modell är ett verktyg.
Det finns mer eller mindre väl lämpade verktyg för olika uppgifter.
Men att säga att bostaden saknar värde i din balansräkning är befängt.
1 gillning
Man borde räkna 22% på kapitalvinsten inte övervärdet. Från “Chatty”:
1. Principen för reavinstskatt
När du säljer en bostadsrätt räknar du ut kapitalvinsten så här:
Försäljningspris
– Försäljningsutgifter (t.ex. mäklararvode)
– Inköpspris (köpeskilling när du köpte)
– Förbättringsutgifter (renoveringar, förbättringar som ökar värdet)
= Kapitalvinst
På kapitalvinsten beskattas 22 % (egentligen 30 % skatt på 2/3 av vinsten).
1 gillning
Nej såklart inte 
men köpte du för 10 år sedan för 2 mkr och den är idag värd 3 mkr så dra bort 22% på förväntade vinsten av 1 mkr (220 kkr) så förmögenhetsmässigt är det då 2,78 mkr. Men eftersom den skillnaden är liten så kan man strunta i det.
Däremot kan det ju spela roll för någon som köpte ett hus för 30 år sedan för 1 mkr som idag är värt 10 mkr. Då rör det sig om nästan 2 mkr i skillnad i förmögenhet före/efter skatt
3 gillningar
Ja såklart. Sorry om jag utryckte mig oklart.
2 gillningar
Jo så funkar det ju logaritmiskt, det blir små skillnader, men 3 millar är ju ändå 3 millar 
Om jag räknar 10 mkr i pensionskapital brutto nu, så skulle det väl ta minst 4 år med 7% avkastning för att det ska vara uppe i 14,3 mkr brutto dvs 10 mkr netto (med 30% skatt).
Vet inte varför vi skulle proaktivt skrämma upp oss i nivåerna tidigare än nödvändigt när det är rätt enkelt att räkna hyfsat rätt.
Lite en försiktighetsprincip så att individer inte tar till sig av råd som de egentligen kanske inte har råd med. Bara så
5 gillningar
Absolut, upplever att det bara verkar vara så viktigt att räkna rätt och min poäng är att då missar man lite poängen.
Tex upplever jag efter senaste dagarna i forumet att det är viktigare att landa insikter som:
- likviditet vs balans
- syn på likviditet / kredit
- rätt sak på rätt sätt vs fel sak på rätt sätt
Som definierar nivåerna även om man är på nivå X eller Y. Men de sakerna är ju mycket klurigare att lista ut. Jag själv har ju tex fortfarande inte landat hävstång / kredit konversationen trots att jag är medveten om den. Tycker den definierar ju min fas mer om det är 3.X eller 4.Y.
2 gillningar
Där kommer Sveriges skatteavtal med de olika länder. Ex. Portugal hade inte sink tills Janne Josefsson har gett M.Andersson ett tips 
. Krukset är att hitta ett land där Sverige avsäger sig beskattning av pension er och det ‘stadigvarande’ landet vill bara ha ens konsumtion utgifter. Hälst ska man trivas där under minst 5 år:joy:
1 gillning
Jo men samtidigt kommer du/ni med ett nytt koncept (som dessutom ska forma RTs hela upplägg) så är det ju inte konstigt att principer från boken ifrågasätts. Varför ska kapital i bostad vara med. Varför ska pensioner vara med. Hur ska man räkna med det, netto eller brutto.
Det är ju inte en RT forum grej att svälja saker med hull och hår Speicellt inte något som är framtaget för ett annat land med andra förutsättningar.
Jag tänker att om det är en bra logik i hur man ska räkna så är det lättare att sen jobba med råden för ”sin” nivå.
Om logiken/beräkningen bakom inte känns rimlig så är det nog svårare att fokusera på rätt sak. Det handlar väl om acceptans.
7 gillningar
Viktigt citat från MPJ tycker jag. Jag började 2018 med en enkel balansräkning som jag uppdaterar varje månad. Kände dock länge mig mer fattig än vad det egna kapitalet på sista raden visade. Detta pga att det mesta pumpats in i bostad. Så har sedan en tid brutit ut även likvider som ytterligare mätpunkt på sista raden. Kombinerat säger dessa två mätetal mer om din rikedom än som enskilda mätpunkter.
3 gillningar
Jag hade länge även två punkter:
- Tillgängligt kapital inom 30 dagar
- Belåningsmöjlighet
Slutade med det när vi flyttade till Avanzas PB-bolån som ger 0,5 miljoner i checkkredit. Kändes meningslöst då. 
2 gillningar
Min invändning mot att räkna med pensionen i rikedomstrappan var inte för att det ger en missvisande beräkning av sin förmögenhet, utan för att de råd man ger kommer att landa fel en del människor.
Med andra ord, att endast utgå från ens förmögenhet när man ska ge livsråd slår fel utan man måste även ta hänsyn till likviditeten.
4 gillningar
Håller helt med. Försökt få fram det i flera trådar, men det känns inte som det når fram riktigt.
Jag själv har numera tillräckligt bra koll på min ekonomi för att veta att nivås tre råd i trappan inte är optimala råd för mig. Men jag är lite orolig för att det kan bli otydligt om man själv saknar den insikten och kör på råd som egentligen är anpassade för en annan nivå av likviditet.
Det gäller främst nivå 0-3, men kan troligen förekomma även högre upp, främst om man äger ett boende som rusat i värde eller ens partner drar upp ens egen nivå. 50%+ av svenska par skiljer eller separerar ändå någon gång.
Så vi kanske låter tjatiga. Men ska stora delar av RTs råd framgent vila på just denna modell, så är det nog bra att den gås igenom från alla vinklar.
7 gillningar
Jag tror att många försöker trycka in för många variabler i Rikedomstrappan som i sin grund beskriver en persons/familjs totala nettotillgångar, tillgångar minus skulder., dvs balansräkningen. Vilka värden finns det i en familjs ekonomi som man kan arbeta med.
Sen kommer resultaträkningen som är väldigt viktig i nivåerna 1-3, inkomsterna på månads/årsbasis bör visa ett visst överskott, sparande till balansräkningen så att den ökar. Kommer man upp på nivå 4 så kan resultaträkningen gå “back” med ett underskott som kan täckas upp av att balansräkningen minskar för att den är så stark så att den tål det utan att väsentligt försämra framtidsutsikterna.
När man är pensionär lever man på balansräkningen när man inte har någon arbetsinkomst och enbart har utgifter i sin resultaträkning. Underskottet täcks upp av balansräkningen då man lever på pensionskapitalet som ligger i balansräkningen.
En tredje viktig “ratt” är likviditeten, dvs pengar ska finnas tillgänglig när de behövs i vardagen för väntade och oväntade händelser,. På de lägre nivåerna på Rikedomslinjen så är ett relativt vanligt råd att ha en buffert på ett sparkonto tillgängligt för att jämna ut mellan månader och när oförutsedda utgifter kommer, När man sedan kommer upp några steg i trappan kanske råden förändras och att bufferten kan ersättas med checkkredit, kreditkort, beviljade krediter på värdepappersbelåning.
9 gillningar