På senare tid har jag upplevt flera diskussioner där vi hamnar i diket då vi inte riktigt har samma syn på likviditet, tillgångar och förmögenhet. Ett symptom på detta är att många t.ex. inte vill räkna med bostaden eller pensionen när man räknar på sin förmögenhet eller hur rik man är.
Många forumdeltagare påpekar att t.ex. rikedomstrappan baseras på total nettoförmögenhet (inklusive bostad och pension), men att detta ger inte alltid en rättvisande bild av personens faktiska ekonomiska situation. Jag håller inte med eftersom även en illikvid tillgång påverkar beslut man tar idag.
Så för att försöka reda ut begreppen och ta några exempel:
Likviditet är en glidande skala - från en aktie som du kan sälja momentant när börsen är öppen till pension som du inte t.ex. kan komma åt på flera decennier.
Många gånger kan man runda likviditet - ett sätt att t.ex. runda likviditetsproblematik - t.ex. i ett boende - är att man kan låna mot tillgången som säkerhet. Dvs. om du har ett övervärde i ditt boende och ditt kassaflöde kan försörja lånet, då är det inga problem att gå till en bank och låna pengar.
Även illikvida tillgångar påverkar beslut i ekonomin idag - låt oss ta pension som exempel. Även du inte kommer åt din pension på flera år, så gör bara vetskapen att den finns där (trots dess illikviditet) att du t.ex. inte behöver spara extra till pensionen på ett sådant sätt som om den inte funnits.
Hjärnan luras bara lite - om jag istället skulle ta exemplet:
Föreställ dig två personer, Anna och Martin. De har båda varsin miljon på kontot. Men Anna har även en bostadsrätt värderad till 3 miljoner som hon har 1 miljon lån på bundet i två år. Har de en identisk ekonomiska sits?
Jag tror att få skulle argumentera med mig att deras ekonomiska situation är likvärdig (hoppas jag i alla fall ). Den enda skillnaden på exemplet ovan är är att inramningen är lite annorlunda. Det är ju det som tyvärr är problemet med mental bokföring - man får olika svar beroende på hur man ger exemplet och i de flesta fall i ekonomi är det kass. För man vill ha samma svar oavsett perspektiv, eftersom det blir så jobbigt annars.
Många tänker fel t.ex. kring amortering - en amortering (eller belåning) förändrar INTE ens nettoförmögenhet, men det förändrar likviditeten i allra högsta grad. Detta är extra viktigt för personer 55+. Läs tråden: Amortera inte på bostaden---det höjer din risk!
Brist på likviditet kan ställa till det - ett av de stora problemen t.ex. i företag är att man kan ha stora värden i maskiner, men det spelar ingen roll om man inte kan betala leverantörer eller skatteverket. Fler än ett stort bolag har gått i konkurs med stora värden i balansen men slut på likvida medel. Därför behöver man balansera likviditeten.
Det är ofta ett större problem i början av ens ekonomiska resa än i slutet, när man kan just belåna illikvida tillgångar för att få tillgång till likviditet. @axr påpekade som:
“ju mer pengar man har totalt, desto mindre likvida kan man tillåta sig att förvara dem. På högre nivåer kan man ha allt i aktiefonder och lösa kortsiktig likviditet med kreditkort, medan någon på nivå 1-2 behöver betydligt högre andel likvida medel.”
Eller, också sagt på ett annat sätt: Ju högre nettoförmögenhet, desto mer kan illikvida tillgångar omvandlas till likvida via belåning.
Därmed finns det - enligt min åsikt - inget sätt att komma runt att även illikvida tillgångar ska tas upp i en balansräkning och därmed även en nettoförmögenhetsberäkning.
Sedan med det sagt, så kan man ibland t.ex. vilja ha svar på en fråga som - jag vill göra FIRE vid 40 års ålder, jag kommer inte åt min pension förrän vid 68, hur stor andel av mina tillgångar är tillräckligt likvida för att kunna säljas av eller generera avkastning som jag kan leva på? Då kan man exkludera dem. Men det betyder ju inte att de inte finns, bara att de inte är relevanta i just den beräkningen.
Således:
När du räknar din nettoförmögenhet – räkna allt. När du planerar för ett specifikt mål – filtrera bort det du inte kan använda inom tidsramen.
Läs vidare nedan för några bra och saxade citat från andra användare.
Tycker du gör det lite väl enkelt. Om Martin har en jämförbar bostad i ett attraktivt område som Anna men Martins är en hyresrätt som kostar 6 000 kr/månad. De är i 40-årsåldern, tänker sig inte att skaffa barn o.s.v. utan bo kvar i 40+ år (inshallah!).
Är inte Annas värde i bostaden då lika låst som typ ett hypotetiskt framtida arv? Martin kan räkna med att när hans föräldrar dör så kommer han som ensambarn ärva de 2 mkr föräldrarna har idag, men de är 65 och 67 år och kan leva 30 år till eller något annat kan hända med pengarna. Ska de också med?
Visst, hellre 2 mkr i en bostad än inte, men “in the long run we are all dead and until then we will not be able to get the cash out from the overpriced bostadsrätt”, som Keynes sa.
Skulle säga att det beror på. Säg att vi har en corona-krasch på -30%, så skulle jag nog inte sälja de pengarna utan se de som illikvida och äta kostnaden för kreditkortet, eller försökt ordna en billigare finansiering.
Ja, det kan man iaf. på Avanza. De gör kreditprövning när de sätter upp det, inte efter eller vid uttag.
Den absolut bekvämaste lösningen - men som blir tillgänglig först på nivå 4 är Avanzas private-banking där man har typ en halv miljon man kan ta ut eller amortera utan några frågor ställs.
Något jag märker på forumet är någon moralisk självbelåtenhet som tydligen inträffar när bostaden är helt obelånad. Trots att det sätter en i sämre sits än med lån.
Jag räknar med mitt fritidshus, även om det är obelånat. Handlar inte heller om en summa i miljonklassen.
Jag kommer räkna med pensionen från den dagen jag fyller 55, först då kan den ses som en delvis likvid tillgång.
Annars blir flera råd och riktlinjer rejält knasiga, med hänsyn till det kapital jag faktiskt kan använda inom hyfsad närtid och min låga inkomst.
Räknat på 0.01% regeln så skulle jag rätt omgående minska mitt likvida kapital, trots att det sägs ligga kvar på samma med regeln. Detta då marginalerna inte finns. Men räknar jag med mina isk och mitt fritidshus så funkar regeln bra.
Så kör en personlig anpassning.
Sen tycker jag fortfarande att vi som har långt kvar till 55 i alla fall ska räkna på hur pensionsdelen påverkar ens nivå, speciellt vi med låg inkomst.
Om jag tillåter mig spekulera så är det en följd av en historik på nivå 1-3. Tror du kommer hitta få på nivå 4+ som har den.
På samma sätt som jag tänkte på att det här samtalet om likviditet är också en insikt man behöver göra på nivå 3, för jag tror inte den är lika vanlig på nivå 4+.
Det vill säga att jag tror att det handlar om att man lär sig och landar vissa insikter längs resan. Jag som är lite trög behöver många gånger uppleva det nästan känslomässigt för att det ska landa, även om jag fattar något rationellt.
Just nu är t.ex. konversationen / insikten jag inte har landat belåning och hävstång som både @axr och min finansiell rådgivare @RicardNylund tjatar på mig om (se konversationen här)
). Den enda skillnaden på exemplet ovan är är att inramningen är lite annorlunda. Det är ju det som tyvärr är problemet med mental bokföring - man får olika svar beroende på hur man ger exemplet och i de flesta fall i ekonomi är det kass. För man vill ha samma svar oavsett perspektiv, eftersom det blir så jobbigt annars.
