Jag tänker att @janbolmeson behöver backa bak och bestämma vad syftet med rikedomstrappan är för RT. Vad ska den användas till, för vem, när och varför? Där nånstans ligger nog svaret på vad som ska räknas med eller ej.
Bostaden är enkel: den värderar man till antingen marknadspris (om man tänkt bo kvar) eller marknadspris minus latent skatteskuld (om man tänkt sälja). Men hur ska man värdera pensioner? En mille på ett konto som man inte får plocka ut på tre årtionden (och som man kanske inte ens får investera som man vill) är uppenbarligen mindre värd än en mille på ett konto som man får göra vad man vill med, men hur mycket mindre värd?
Samtidigt med tanke på när olika nivåer “uppnås i genomsnitt” så börjar “de flesta som når nivå 4” vara uppemot 55 år. Dvs den ålder när Tjp faktiskt KAN börja tas ut. Så då talar det ju för att pensionen helt/delvis ska räknas med osv.
Så i grunden, för de flesta normalfallen funkar nog modellen MEN så klart så snart man ska täcka allt så hittar man allt fler ställen/case där man kan diskutera om olika/vilka delar som ska tas med och hur de ska beräknas.
Tror den här trappmodellen skulle tjäna på att det fanns visuella staplar så det blir lättöverskådligt hur mycket varje del väger. En stapel för pension, en för ISK:t och så vidare. Delarna kan ju diffa ju väldigt mycket för olika personer på samma nivå.
Kanske blir det lättare om man tänker på det som en ekonomisk strategitrappa snarare än som en rikedomstrappa? Jag tolkar det som att balansräkningen är en genomlysning för att avgöra vilka ekonomiska strategier man bör välja framgent. Ordet rikedom tar i viss mån fokus från vad det handlar om. Själva summan av balansräkningen är bara ett ungefärligt mått för att hitta rätt strategier. Känns lite som nörderi att dividera om vad som borde ingå och inte, så länge de stora dragen är med.
Är inte direkt negativ till att ta hänsyn till att humankapitalet har en påverkan när det gäller att ta risker eller planera sitt liv. Dock funderar jag på om en viktig aspekt som skiljer balansräkningen åt är att de tillgångar som beskrivs där har ett värde idag tack vare en värdeutveckling eller investering du har gjort eller ett arbete du utfört historiskt. Ekonomiskt krävs tex någon form av transaktion. Börjar vi hypotetiskt värdera framtida löner är ju det beroende på konjunktur, huruvida du faktiskt jobbar och kommer tjäna dessa pengar i framtiden. Även om den allmänna pensionen är en slags fordran från staten så är det ju avsatta pengar för något som du tjänat in. För mig känns det logiskt att dra gränsen där dvs inkludera inte framtida möjliga inkomster då de dels blir svårare att beräkna och dels är beroende på många faktorer för att de ska ske. Det går såklart att nuvärdesberäkna framtida inkomster med en viss faktor men det blir överkurs tycker jag. Håller också med dig i att tar man inte med pensionen fattas ju en betydelsefull pusselbit i den ekonomiska planeringen som ju denna modellen syftar till. Sen finns det inget som hindrar att man tittar på framtida inkomster och möjliga bidrag oavsett såklart men blir för mig ett annat perspektiv som inte utgår från dina faktiska tillgångar som det ser ut idag.
Att komma upp i nivå tre med enbart pensionsförmögenhet kräver bara 10 års arbete med medianlön och tjänstepension. Vilket jag skulle säga att nästan alla mellan 35-49 år har gjort.
Tittar man samtidigt på medianförmögenheten av likvida tillgångar i ämnet “hur rik är svensken” så har den gruppen ca 30000kr (sverigestapeln). Vilket ger dom 97% av förmögenheten i pensionstillgångar.
Dom lever som nivå 1 (lön till lön) men är på pappret nivå 3 pga pensionstillgångarna som är oanvändbara lång tid framåt och dessutom ger en sänkt levnardsstandard jämfört med lön när de börjar betalas ut.
Ja, det tyder väl på ett väldesignat samhälle tänker jag. hoppas statstjänstemännen/kvinnorna som skapat det fick en fredagskaka.
Ja, och det är väl inte ett problem för gemene man?
Ser vad du skriver men min känsla (kanske felaktig) är att jag läser mellan raderna. Jag skulle inte säga att de flesta i Sverige med sitt boende, jobb, pensionsrillgångar och buffert / finansiella tillägnar under 50.000 kr skulle beskriva att deras liv är som gemene man på nivå 1. Visst, det är inte fett, men månaden går ihop, man lånar lite när man behöver men de har inte panik över om pengarna ska räcka till eller behöver trolla med knäna (eller prioritera mellan hjärtmedicin eller nya skor till barnen - som är ett verkligt exempel på nivå 1).
Så, provprat - kanske provocerande - är det inte bara vi som sitter på en högre nivå som tycker att det borde vara annorlunda för att vi (=jag) aldrig hade orkat med det, utan upplevt det som en stress.
Dvs att jag tittar man från 2-3 till 2-3 så är det så livet ser ut och det är helt okej. Man behöver ju faktiskt inte spara särskilt mycket i Sverige, det mesta löser ju sig även utan pengar som är viktigt (hälsa, mat, tak över huvudet etc). Sedan att det är hädelse i RT-världen, det är ju lite vårt eget ”fel”.
Det behöver inte vara fel, det är faktiskt ganska vanligt.
Vid en bodelning är huvudregeln att man använder marknadsvärdet, det vill säga vad man kan sälja möbeln för.
Men om t.ex. den ena parten flyttar ut och den andra bor kvar och behåller bohaget, måste den som flyttar ut köpa nya möbler. Den utflyttande kompenseras genom att man värderar möbeln till vad som kallas bruksvärdet, vilket är vad det skulle kosta att köpa nytt på IKEA, Jysk eller liknande. Bruksvärdet kan således vara mycket högre än marknadsvärdet.
Syftet med trappan är att ha olika ekonomisk strategi beroende på hur högt man har klättrat.
Tar man med humankapitalet / framtida löner så säger det bara vilken nivå man kan tänkas landa på i framtiden.
Men den strategin på tex en framtida Nivå 4 hjälper mig knappast när jag är en nyexaminerad på Nivå 1 och borde ha en helt annan strategi. Gör man så ja då tappar ju trappan all mening.
Ungefär som att man skulle räkna in alla framtida pensionsinbetalningar. Modellen enligt Nick inkluderar de pensioner som man tjänat ihop hittills
Jag tycker hela diskussionen börjar flippa ut lite
Jag har läst de flesta inlägg efter avsnitten om rikedomstrappan, tack för intressanta avsnitt och efterföljande diskussion!
Jag förstår dock fortfarande inte riktigt varför pensionen räknas med då det ju egentligen bara är ens framtida ”lön” när man blivit pensionär och inte längre får lön från en arbetsgivare (om man varit anställd).
Syftet med trappan är att anpassa strategin beroende på hur långt man kommit i den
Syftet med förmögenheten är att den ska ge en ett liv på en viss nivå när man slutat jobba samt eventuellt arv för efterlevande
Förmögenhet man fått ihop hittills består av privat kapital som man investerat (börs, bostad) och pengar som arbetsgivaren betalat in i pensioner
Om Sverige avskaffat pensioner imorgon och istället betalar ut det som lön skulle man då inte räkna med det? Såklart skulle man det, så varför inte räkna med det värde de faktiskt har.
Och det är ju det Nick, författaren och skaparen av trappan, avser ska göras. Tar vi bort en jättestor komponent så måste hela trappan, stegen och kanske även strategierna göras om. Det känns onödigt.
Såklart måste man ta hänsyn till sin likviditet när man tex börjar spendera mer på högre trappsteg men det är ju en annan sak. Att det faktiskt finns pengar tillgängliga för att använda
Så jag ser två alternativ
Man använder och räknar fram sitt steg på trappan som avsett.
Man använder inte trappan för man tycker det är feltänkt och inte hjälper en som individ
Hade varit spännande att se om det är åldersskillnad mellan de som vill räkna med pensionen och de som inte vill det?
De som är närmre att kunna ta ut den ser den kanske som mer verklig än de som har över 25 år kvar tills det ens är möjligt?