Känner mig vilsen angående köp av första bil

Nån gång i livet måste man väl uppleva att det är spännande att besiktiga bilen? Den ovisshet man svävar i när en äldre man hämtar sin kollega för att med en hammare “visa nåt intressant med balken” på din stackars upphissad ögonsten är sånt man inte får nån annanstans. Jag röstar alltså för en snorbillig äldre bil, men som gärna får va säker (tänk på att man ändå kan råka ut för saker och vi andra trafikanter uppskattar om du inte orsakar en olycka i onödan) och gärna inte dra hutlöst mkt. Välj ett par modeller som passar in och leta sen upp ett lämpligt exemplar. Låt först en kunnig bekant undersöka bilen efter bästa förmåga och gå med i ett forum för modell/märke för tips och råd.

Räkna ändå inte med att bilen håller längre än ett år. Slå ut kostanden i inköp och eventuell service per månad för detta år och jämför med leasing/billån på en bättre bil. Det bör va en markant besparing annars är den för dyr eller måste klara sig längre.med allt vad det innebär. Alternativt är ny bil ett bättre val med tanke på allt mervärde man får.

När året gått har du om du lyckas hålla den vid liv en “gratis” bil du kan lägga en slant på eller sälja till vilket pris som helst om du vill testa nåt annat.

3 gillningar

Vilka underbara deja vus man fick av det :joy:

”Det är dyrt att äga en billig, tysk bil” var det någon som sa…

Personligen gillar jag den här strategin. Såvida man inte köper så dyrt att man får med försäkring för maskinskada som @Mikael.T nämnde.

Men då tycker jag man ska ha behovet på riktigt. Dvs den är en långväga pendlingsbil eller arbetshäst i vardagen.

Som ägare och uthyrare av en 2008 års Toyota Auris kan jag bara varmt rekommendera just Toyota, även med lite mil på mätaren :slight_smile:

Jag skulle nog rikta in mig på en Corolla från tidigt 00-tal med få mil på mätaren (runt 10K) och så få ägare som möjligt! Dessa bilar ratas nog för att de har så lite teknik jämfört med modernare bilar. Men de går som klockor och är kvalitet!

Alternativt just en äldre Auris ( som är Corolla med Europeiskt namn). Men då får man lägga från 50K och uppåt för att inte få för många mil.

2 gillningar

Med de behov du anger bör du köpa en manuell bensinbil. Om märket inte är viktigt är det en bra idé att titta på Opel som märke. Jag menar nu inte att specifikt välja Opel utan mer att vara öpppen för olika märken. Ju mer du snävar in på att ha exakt en sådan modell, desto sämre blir förutsättningarna att göra en bra affär.

När jag tittade på nyare bilar utgick jag från en budget upp till 100 tkr. Jag upptäckte då att de flesta bilar jag tittade på kostade ungefär 80 tkr. Det fanns inget märke som var tydligt billigare. Sedan hittade jag Opeln för 65 tkr som uppfyllde min kravprofil.

Det är bra att välja en bränslesnål bil. Det är också bra att välja en ”vanlig” bil, alltså en modell som det sålts många av och som är dominerande inom sitt segment. Det finns en anledning till att vissa modeller säljer bättre än andra. Det är också bra att läsa begagnat-tester. Vissa modeller har överdrivet många fel.

Köper du bil direkt av privatperson så är Carfax en bra tjänst. Vissa modeller är överrepresenterade när det gäller fusk av olika slag. Jag tittade på några Toyota Prius och det var där och då en modell som ofta såldes av personer med utländsk bakgrund. De hade sannolikt använt dem för att köra svarttaxi och hade manipulerat mätarna. Det var via Carfax som jag kunde se detta. Någon försökte också sälja en bil med skulder och komma med dumma förklaringar kring detta.

Det bästa är att köpa bil av den första ägaren eller av handlare. Den första ägaren ska gärna vara ”rik”. Det är normalt enklare och mer riskfritt att göra affärer med personer som hör till bättre samhällsklasser.

1 gillning

Klart du ska provköra. Och LYSSNA. Låter det fint eller hörs det märkliga missljud vid olika varvtal, växlar, körriktning, tomgång osv… Och ta med en kompis, pappa, kusin eller annat vid provkörning. Dubbel uppsättning kritiska ögon och öron är bättre än en! Alltid bra att ha med ett bollplank som man har förtroende för.

Några andra egensnickrade tips:

  1. Sikta på en bil som är max 10+ år.
  2. Helst få ägare.
  3. Sky rost som pesten! Sannolikt ett mindre problem i Norrland än på bästkusten.
  4. Gärna automat, då har bilen själv skött växlingen och torde således inte ha växlats till fördärv.
  5. Kolla på franskt, typ Peugeot. Oförtjänt dåligt rykte vilket gör att man kan få oerhört mycket bil för pengarna på andrahandsmarknaden.

En Peugeot 206 köpte jag för 35000 kronor och hade problemfritt i fem år.

Har också haft en handfull “skrotbilar” för 5000 kronor. På två olika bilar föll avgasröret och ljuddämparen av, med föjd att jag fick stanna och lägga in det i baksätet. Och bägge gångerna förlängde jag bara med ett nytt rör vilket gav mer bang for the buck :sweat_smile:

Har nu en Peugeot 508, inköpt för 100000 kronor för fem år sen, 2011, automat, diesel. I princip också problemfri. Bytt någon fönsterhiss, kamrem och hjullager. Men lite underhåll är det ju alltid på bilar som är mer än några år.

Vill du lära dig mer om din bil? Läs instruktionsboken/servicemanualen som ofta återfinns i handskfacket. De brukar vara läsvärda och nämner ofta vilken typ av underhåll som rekommenderas vid vilka miltal eller tidpunkter.

Lycka till, grattis till körkortet och ta det vackert på vägarna!

2 gillningar

En sån här har sex års garanti kvar. Hyfsat billig att äga och köra.

Man kan få mycket mer bil för pengarna om man kan lite om bilar, men som novis borde detta vara ett exempel på ett tryggt köp.

2 gillningar

Något som kan vara bra att veta, vilket jag själv fått erfara, är hur bilen mår vid kortkörning.
När du kör så korta sträckor som 5 kilometer är en bensinare att föredra då motorn blir varm fortare.
Ofta räcker inte 5 kilometer när det är kallare för att bilen ska bli varm.
När du kör kortare sträckor blir det kondens i toppen vilket resulterar i fukt i oljan (man ser det som vit avlagring på oljestickan).
Avgassystemet rostar upp fortare eftersom fukten i avgassystemet inte hinner värmas upp tillräkligt länge och förångas.
Bilbatteriet får inte tillräckligt med laddning och slits fortare.
Cykeln må vara tråkig men bra mycket mer ekonomisk.
Är inte en typ hybrid bra vid korta körningar där man kan klara sig på eldrift så korta sträckor?
Ursäkta om inlägget låter allt för negativt :relaxed:

2 gillningar

Tror också den kan vara ett bra alternativ. Under 3 år, under 150 kkr, under 5000 mil och från en MRF-handlare.

Men, just den bilen har ju firman ägt hela tiden så jag funderar på om det är en låne- eller demobil. Det vill säga 1100mil rent bilplågeri (provkörning)…

Det där anser jag vara mest en myt, man får titta på servicehistoriken och allmänt skick Vissa som har har bilar länge gör ändå bara minimalt med service, eller kör tills saker går sönder, medans en bil som bytt ägare några ggr genom bilfirma har troligen fått en ordentlig översyn i samband med bytena.

Det kan förhålla sig som du säger, men någon universal sanning kan man inte utgå ifrån.

1 gillning

Ett annat alternativt som jag hade varit mer lockad av. Smaken och baken :blush:

Tyvärr kan man idag inte ens lita på en bil för 200k. Priserna har gått upp för mycket.

Men jag kolla med försäkringsbolaget hur lång maskingaranti man kan få på bilen sen säljer jag den innan den går ut. Fick motorras på en bil värd 180k. Var jävligt skönt att vara betala självrisk på 6000 och skrota bilen.

2 gillningar

Du blir nog inte så mycket klokare i tråden, då frågan är lite som “hur långt är ett snöre”, men mina råd är följande:

Bensinbil med så korta sträckor (kanske tom el om du kan ladda hemma) precis som många redan sagt. Partikelfiltret på en diesel mår inte bra av så korta körsträckor.

Sen anser jag att det man i ditt fall bör gå på ytterligheterna:

  1. Antingen köper du dyrt, typ en 2-3 år gammal bil, med liten (men inte obefintlig) risk för dyra kostnader, dock blir värdeminskningen rätt dyr per mil, även om första ägaren tagit värsta smällen.

  2. Eller så köper du riktigt billigt som också föreslagits, typ 20-30k, och händer något större problem köper du en ny bara. Du kan köpa en ny bil varje år jämfört med värdeminskningen i alternativ ett, med det bök det innebär förstås. Dock kan det komma en del små irriterande fel, men budgetera en viss summa per månad för reparationer, och händer inget blir det en bonus istället till något kul (eller spara till en bättre bil i framtiden) istället för en oväntad utgift när något händer.

Jag hade hållt mig ifrån tyskt och VAG, tycker man konstant läser om dyra reparationer på dem, satsa på japanska tråkiga bilar istället, typ Toyota Corolla.

Franskt är alltid ett hett ämne, vägrar köpa en själv, (helt subjektivt) Hjälp många kompisar med diverse skumma fel, men å andra sidan vet jag många som är helnöjda också. En 206:a är dock rätt rolig att köra!

Själv kör jag till vardags en Ford som är ett hatobjekt för många, men är supernöjd med den, och Mazda som jag också är nöjd med.

Men oavsett vilken bil du köper, gör en ORDENTLIG kontroll och översyn på den. Jag är själv rätt dålig på det, är alldeles för snabb när jag väl bestämt mig vilken bil jag ska ha, och det har straffat sig ibland. Även nästan nya bilar kan ha fel/skavanker man inte tror. (Har haft en ny bil vi leasade en gång, hade ett dörruppslag när vi hämtade ut den…)
Ta hjälp av en bilkunnig om du är osäker.

Köper du äldre bil så lär dig göra basservice själv (olja, filter, tändstift, bromsvätska, kanske till och med bromsar), det sparar du mycket pengar på.

Kolla upp vad skatt och försäkring kostar innan du köper. På en äldre bil räcker det med halv, men det tycker jag du ska ha för just glasruteförsäkringen. Byta ruta kan vara dyrt även på äldre bilar.

Och sist: Grattis till körkort och lyck till med ditt bilköp! Återkoppla gärna vad det blev sen när du bestämt dig.

2 gillningar

Det kan nog även vara idé att undvika så mycket krimskrams som möjligt.

Tänker t.ex på fyrhjulsdrift. Visst är det trevligt, men när det strular är det väldigt dyrt. En framhjulsdriven bil med bra däck tar sig fram tillräckligt bra.

Jag har aldrig köpt någon bil från bilfirma så den delen har jag ingen koll på… Dom flesta bilarna jag köpt är äldre begagnade… Optimala är att då köpa en typ 20 år gammal som en ägare haft sen ny å inte kört me den på vintern… Fick tag på för flera år sen en Toyota HiAce som hade haft en ägare i 8 år å inte körd på vintrarna… Kanon fin… Vet många bekanta som oxå gått på samma teori å fått tag på fina bilar…

1 gillning

Det där beror mycket på vilket bilmärke och hur väl skött bilen är.
Det går inte att jämföra en Volvo med t ex en Dacia som gått 20000 mil.
Jag har haft många olika bilmärken under åren och kör nu en Volvo V70 från 2012 som i dagsläget gått ca 26000 mil, räknar med att jag kommer ha den tills runt 50-60000 mil.
Visst får man byta en del slitagedelar men det kommer man inte undan oavsett bilmärke.

Jag skulle föreslå att du köper en Volvo just för att den är ganska driftsäker, säker att köra och det finns många ”hemmamekaniker” som skruvar Volvo samt att reservdelar finns tillgängligt nästan överallt.
Toyota är också en bil som bara går och går men känns lite plastigare än Volvo i mitt tycke.

1 gillning

Jo, i de fallen har du helt rätt!

1 gillning

JU Populärare bilmärke och modell - Desto MINDRE… får du för pengarna…
Du betalar i princip 20-40 000 bara för själva namnet…

En VW Golf för 70 000 har exempelvis gått mer och är äldre än en likadan Opel Astra för samma pris ELLER så kostar Astran 20-30 mindre, med samma körsträcka och ålder.

Väljer du ett av de 8 vanligaste bilmärkena så får du alltid betala åtskilliga tusen för bara namnet, du får i princip ingenting alls för de pengarna.

Det viktigaste är att inte tro att du får vad du betalar för, att en dyrare bil är bättre, det är långt från självklart i en bransch som styrs väldigt mycket av känslor och psykologi och inte av tekniska fakta.

Det är till och med möjligt att en billigare bil kan överträffa den dyrare i såväl teknik som funktion, DET är visserligen ett undantag… och inget man kan räkna med, MEN det är dock en möjlighet.
För att ta exemplet med Opel Astra igen, så finns det sådana med mycket avancerade strålkastare, elektronisk fjädring, påkostade specialstolar och extremt hög krocksäkerhet med säkerhetsdetaljer du annars bara hittar i Mercedes och BMW.

Kort sagt, så är det inte lätt att hitta bästa bilen, utan kunskaper får du nästan räkna med att vad du än väljer, så är risken att det inte blir den bästa bilen för pengarna du kunde ha fått, utan mer troligt den bästa du lyckades “få tag i”…

3 gillningar

Bästa tipset jag fick av mina bilintresserade vänner när jag köpte bil var:

“köp en VANLIG bil”

Med “vanlig” avses alltså modellen är populär. Då är det lätt att få tag på reservdelar, och framför allt hitta någon som kan hjälpa dig vid krångel.

2 gillningar

Beror väl på intresse och tillgång till pengar?

Min första bil var 2000 en Volvo 850 för 70" kr. Hade gått 20000 mil, ganska sliten rent allmänt, men med turbomotor och AC samt elektriska fönsterhissar. Gillade Volvo.

Lade lite cash och resten på bil-lån. Hade precis fått första jobbet och skulle pendla 14 mil om dagen så behövde en vettig bil. Hade inga stora besparingar, kanske 15000 kr totalt i cash. Inte som dagens barn där föräldrarna månadssparar och de har flera hundra tusen när de fyller 18.

De bilen hade jag i 4 år, tyvärr var den ganska törstig med sina 250 hästkrafter, men kul var den. Därefter blev det inga muskelbilar mer, utan nästa bil blev en S60, 2,4.

/

1 gillning

Håller med @dany här.

Visst kan folk betala lite för mycket för ”premium”-märken som i grund och botten är samma konstruktion fast med olika emblem på fronten. Ingen nämnd ingen glömd…

Men att köpa en Skoda, Volvo, Toyota, Hyundai, Kia för att de är populära är inga konstigheter. Då finns det gott om reservdelar och kompetens där ute vilket gör underhållet billigare och livet enklare.

Det är en kombination av en massa grejer:

  • Vissa modeller är bra och vissa är dåliga. Kan vara en enorm skillnad från generation till generation i vissa fall. Att volkswagen gjorde en hållbar bil 1998 behöver inte på något sätt betyda att en volkswagen från 2007 är lika hållbar (och tvärtom). Det är även rätt vanligt med skillnader beroende på motorstyrka m.m
  • Overfitting! De flesta människor har bara 1-2 bilar i taget som de kör aktivt, så varje stor reparation gör står påverkan på en. Har en person haft en Toyota i 2 år och en BMW i 2 år, och Toyotan får ett motorproblem som kostar 30 tkr att reparera men BMWn inte har några problem, så kommer personen nog tycka att bmw håller bättre - trots att motorproblem i en Toyota är ett en-på-tusen-problem, och personen hade bara tur.
  • Många som haft en bil de gillar märket och fortsätter. Inte många som köper bil helt förutsättningslöst. Även märken som konsekvent haft enorma problem med reparationer såsom land rover har starka anhängare.

Med det sagt, jag tycker att du ska köpa en Toyota-halvkombi som är så liten som möjligt men ändå uppfyller dina behov (dvs. aygo → yaris → auris/corolla). Toyota ligger i en egen division när det handlar om hållbara bilar. Väldigt få problem och billiga reservdelar. Bra andrahandsvärde också (vilket till viss del är en nackdel i att inköpspriset är högre jämfört med motsvarande citroen och liknande).

Även skoda eller peugeot är okej alternativ också - betydligt billigare i inköp för en bättre begagnad bil, men de är överlag ganska hållbara och har billiga reservdelar.