Om du som person gillar data, siffror, statistik, mätetal och mål så kan jag rekommendera cykel/motionscykel, inomhustrainer med pulsband och effektmätare. Då får man fram hur mycket data och variablar som helst som man sedan kan ägna mycket tid åt att nörda ner sig i och analysera.
Personligen tycker jag det är nästan lika roligt som själva träningen.
Det som fungerade för mig i och med att jag är lite tävlingsinriktad var turf (ungefär cykelorientering). Det finns massor av ca 20mx20m zoner utsatta på kartan som man tar genom att gå in med telefonens GPS i zonen när appen är öppen. När man tar en zon får man lite poäng direkt och man får poäng från zonen ända tills någon annan tar den från en (händer oftast inom 24h om man bor i en storstad). Sen finns det massor av olika topplistor, ligaspel och statistik os.v. man kan nörda ner sig i. Spelet är inte heller pay to win på något sätt
Det har gjort det enkelt för mig att sätta upp delmål (t.ex. att man ska hamna på top 100 listan i ens region etc.) och man hittar till alla möjliga intressanta ställen som man aldrig annars skulle se
Här är en karta med zonerna Turfgame.com (man behöver zooma in ganska långt innan man ser alla zoner)
Inventera din nära omgivning och hitta den träningsform som är absolut enklast att ta sig till och påbörja. Kanske bor du nära ett gym eller träningshall, det spelar inte så stor roll. Få tröskeln att gå dit / göra det så låg du bara kan. Du vill kunna göra det en mörk regnig novemberkväll efter jobbet när du är pisstrött. Gör det så lätt och hjärndött det bara går att ta sig till träningen.
Sikta sen lågt i början, 2ggr veckan räcker i början. Börja lugnt och använd alla trick du kan, t.ex på med hörlurar med podd eller musik för distraction. Fokusera på att få till vanan, motivation och disciplin är överskattat, vanor och rutiner is King.
Vilken faktisk träningsform du väljer är inte så viktigt den bästa träningen är den som blir av.
Tack vare en barn-, ung- och ung vuxen-dom med fotboll så har jag en stadig grund fysik och nån sorts disciplin. Men nu som vuxen så kör jag på att göra annat jag gillade eller hade gillat att göra som barn. Och jag är som barnsligast när jag får plaska i vatten och dansa. Så jag tog simlektioner och började motionssimma. Tog lektioner i olika latin danser och går numera emellanåt på socialdans eller workshop. (Sen går jag på Friskis och svettis typ var, varannan dag pga snål (ju fler pass jag tar desto “billigare” blir träningskortet?!) Där jag kan få flamsa runt på jympa pass som en vuxen 10- åring, gå på fys pass, yoga, dansa osv) Har även just upptäckt att det är kul med maskinerna på gymmet. Kan låta spretigt, men det är all around, och så kan träningsformen skifta “mellan terminer”.
Har just nu uppehåll från roller derby, men det är en sport jag tog upp för jag ville åka skitfort på rullskridskor. Resten kom på köpet - blåmärken, hållning, lårmuskler.
Annat jag hållit på med: boxning (kul å slåss?), kickboxning (mer kul å slåss?), sån studsmatte-trampolin-träning (kul å hoppa studsmatta?) Alla former har en grund av kul, men som träning är dem skitjobbiga också.
Annat jag vill pröva: brottning (kul o kramas?), klättring (kul å kunna sitta högt i ett träd?), tennis (kul å slå boll hårt?), Mountainbike (jag vet inte, kul med skog?), konståkning eller gymnastik (kul å höra piruetter?)
Det finns en sån multitud av träningsformer, och motivation kanske kommer med rätt träningsform?
Och sen ska man ju ge sig fan på att även när orken tryter så vet man hur skönt det faktiskt verkligen är att röra på kroppen, när man låter nerver, leder, muskler, skelett få leva.
För mig funkar bara en sak och det är “vardagsgymmet”, dvs motion jag får genom att göra nåt annat. Cyklar till jobbet och många andra ställen, visserligen elcykel eftersom det är 9 km till jobbet och en hel del backar på vägen, men ändock. Går på promenad för att fota och titta på fåglar, eller för att fika. Bor högst upp på en kulle, två trappor upp utan hiss, det gör sitt. Har ingen bil och inget periodkort för kollektivtrafik.
Elcykeln har varit ett stort lyft, visserligen anstränger jag mig mindre men eftersom tröskeln är lägre så cyklar jag mycket, mycket mer än jag gjorde innan.
Lyfta saker för lyftandets skull eller springa för springandets skull funkar inte för mig, jag kan inte hitta den motivationen.
För den som är genuint ointresserad eller har svårt att bygga in tiden för ”klassisk” träning i sitt liv tror jag har mycket att vinna på att istället försöka omdefiniera vad träning är och hur det kan rymmas i vardagen. Var snäll mot dig själv och börja någonstans. Om målet just är att minska risken för folksjukdomarna tror jag någon/några av tipsen nedan kan ta dig ganska långt. Vill man bli mer vältränad behövs lite mer.
Promenader har många tipsat om. Ta telefonmöten och andra samtal på gående fot. Lyssna på podd, ljudbok, radio…
Spana in ”rucking” och börja gå med ryggsäck. Den behöver inte vara SÅ tung, särskilt inte i början.
Har du skog i närheten? Gå på stig eller stiglöst någon gång i veckan istället för asfalt. Bra för förbränning och kordination/balans.
Promenera förbi ett utegym, kör några enkla övningar du kan göra stående där.
Pullshöjande: Spring upp för kortare backar du möter på vägen. Korta sådana sprints anpassade till din nivå gör dig inte för svettig.
Lunchpromenader på jobbet gör det lättare att få in stegen och ger en bättre arbetsdag överlag.
Prova en HIT-app som exempelvis Seven. Går igenom hela kroppen på 7 minuter. Behövs inga redskap.
Läs på om några övningar som du kan göra med en lite tyngre hantel/kettlebell. Köp en billig sådan och ha den liggande synligt, försök få in rutinen att använda den några minuter varje dag. Kör hellre stora muskelgrupper än små om du måste välja, men variera gärna.
Fundera på vad i vardagen som skapar naturlig rörelse som du kanske undviker. Tänk ”många bäckar små” och se snöskottning och gräsklippning som en måhända tråkig, men ändå positiv aktivitet.
Ta alltid trappen istället för hissen/rulltrappan. Lika viktigt nedför som uppför.
Hitta barnet i dig själv. Att springa fram till sin partner och ge en kram, dansa lite i badrummet, gör en armhävning här och där. Ja, livet är fullt av möjligheter som man som vuxen glömt bort
Enligt min erfarenhet är det bra att börja smått, som sedan successivt blir mer och mer. Allt för ofta ser man personer på gymmet den första veckan i Januari, som går all-in, efter sitt nyårslöfte. Dessa blir aldrig långvariga. Börja lugnt och öka långsamt.
En kropp behöver tid att vänja sig, men om du är äldre, behöver kroppen mer tid, dessvärre
Kan även tipsa om två böcker som inspirerat mig på det här området nyligen:
Outlive, av Peter Attia. Här kan man kanske skumma sjukdomskapitlen i mitten (om man vill) men inledningen och särskilt de sista delarna med konkreta tips är riktigt bra.
Tack för alla tips! Jag tror en viktig del för mig att få ner vikten och må bättre rent allmänt. Så utifrån det tror jag egentligen inte fysisk aktivitet är det viktigaste. Jag funderar på om detta är egentligen det jag behöver:
Minska skärmtid. No more forum.
Stresshantering. Andningsövningar/enklare meditation för att hålla mina tankar i schack.
Viktnedgång. Här vet jag sedan tidigare att socker och skräpmat är de stora bovarna.
Styrka. Jag sitter mycket framför datorn, så min kropp tar mycket stryk.
När det gäller fysisk aktivitet tänker jag därför att längre/snabbare promenader och en ny rutin för enklare styrketräning hemma som går att köra i vardagen är det som skulle passa mig bäst.
Om jag var du, skulle jag satsa på längre, långsammare, före snabbare. Man kan alltid variera såklart, men prioritera långsamma promenader.
Angående styrketräningen, skulle jag rekommendera gymmet ändå, då iallafall jag finner en viss motivation, av att komma hemifrån. Dessutom kan det vara tungt att göra kroppsövningar, beroende på hur tung och otränad man är. Finns fler verktyg på gymmet.
Att skapa en rutin och vana är viktigt.
Men detta är sett utifrån mig själv, så vi kan ju såklart tycka olika. Lycka till
På generell nivå håller jag verkligen helt med om detta, det ger klart bättre förutsättningar.
Utmaningen här och för många är ju att ta sig dit, så det är i den kontexten man får se de andra tipsen.
På det temat brukar man ju, när det kommer till vanor, tipsa om att göra vanan så liten som möjligt. Det är exempelvis viktigare att ta sig till gymmet än vad man gör där, i själva ”vanebyggarfasen”. Det kan jag känna igen mig i. När jag tycker det känns motigt att gå dit så släpper jag direkt alla krav på vad jag ska göra där. Då blir det lättare.
Detta här rådet tror jag mig också ha läst. Det låter som att du måhända kan lite mer om detta än du skriver? Vad är bakgrunden till att längre och långsamma är bättre? Förbränning och bättre för att bygga grundkondition typ?
Jag tänker bara att det är viktigt att gå varsamt fram. Snabba promenader är antagligen ingen fara, men att bygga upp grundfysiken tar tid och det kan känns lättare att komma igång med någon form av träning som känns bekväm, för att skapa en vana kring det.
Som gammal elitsatsande idrottare, har jag varit periodare, vad gäller träning, sen jag slutade elitsatsa.
Det är inget roligt utan resultat, gärna snabba sådana, men har på senare år kommit underfund med syftet bakom min träning. Det är viktigare att hålla igång en lagom aktivitetsnivå, genom hela livet, än att göra som jag gjort förr.
Motivation, glädje och hälsan är prioriterat före omedelbara resultat och ytlighet.
Jag själv föredrar lågintensiva längre träningspass, som promenader utanför gymmet kombinerat med högintensiva på gymmet.
Har varit i samma sits fram till för ett år sen. Kör nu fyra pass i veckan MEN framförallt tycker jag nu att träning är ganska trevligt rent allmänt och det är den absolut största förändringen!
Den största grejen för mig har varit att träna på lunchen på jobbet 2 dagar i veckan. Betydligt enklare att ta sig till gymmet/spåret därifrån än hemifrån efter att ha landat i soffan.
Har du möjlighet att styra din tid så skulle jag definitivt rekommendera det. En bonus är dessutom att det blir enklare att ta sig tillbaka efter sjukdom!
Har du möjlighet så dra med någon. Grupptryck är toppen när det gäller träning.
Skaffa en kalender, sätt ett kryss varje dag du gör fysisk aktivitet. Fuska till gränsen av ditt samvete… “Jaa idag blev det många trappor det blir ett kryss”
Håll ut, det tar 3 månader att bygga starten på en ny rutin. Se till att inte öka mängd och krav för mycket innan dess.
För mig är förkylningar en av de främsta orsakerna till att jag tappar rutinerna och måste “komma igång”, gång på gång. Tyckte dock förkylningarna blev färre när jag slutade gå på gym och skaffade ett par vikter att ha hemma. Kan vara ett knep (men man förlorar lätt lite motivation att ta i och ge det lilla extra).
Annars är konditionsträning utomhus det bästa i min mening. Om det så är vandring (med tung ryggsäck), löpning, skidåkning, cykling, inlines, orientering… Ofta ger det fantastiska naturupplevelser, som många gånger får mig att glömma bort att träningen är jobbig. Att utmana mig själv att ta mig från punkt A till punkt B ger mig också något annat att fokusera på, och det känns lite mer givande än att nöta inomhus på en och samma plats. Jag är inte ute efter att maxa formen och tänker inte så mycket på det, men blir positivt överraskad med jämna mellanrum. Lägger näst intill inga pengar alls på min träning mer än den absolut nödvändigaste utrustningen.
Brukar lägga in en grov planering i kalendern för kommande vecka, typ “löptur”/“styrkepass”, ca 3 pass i veckan. Annars är det lätt att jag bara glömmer bort