Hej! Min sambo har barn varannan vecka och även om han inte är jättedyr i drift i dagsläget (6 år) så kommer ju matkostnader m.m. att öka med åren. Vi har separat ekonomi men gemensamt konto för mat etc. Min sambo tjänar betydligt mer än jag och jag tycker att hon borde fylla på matkontot lite extra varje månad pga barnet, men hur mycket?
Hittade de här schablonsummorna hos Swedbank:
Enligt dessa verkar ett barn kosta 35-40% av vad en vuxen kostar i drift. Är inte ute efter någon millimeterrättvisa här (det är dessutom omöjligt), men det kanske inte behöver vara krångligare än att ta 35% av halva månadskostnaden delat på 2?
Det här går knappast att räkna på i procent. Jag har själv en sexåring. Om vi äter hummer så vill han inte ha det. Falukorv och makaroner ska det vara. Rimligen bör du utgå från en realistisk matkostnad. Det är svårt att säga rakt av vad det borde vara. Använd schabloner och multiplicera med antalet dagar. Om han börjar äta sniglar, hummer och annan riktig mat senare kan du justera beloppen då.
Jag tror det bästa är att bara låta det vara och inte agera på det. Om du och din sambo ser en framtid ihop kommer även barnet bli en del av din familj.
Som du säger, i dagsläget innebär det inga stora utgifter. Det är många år kvar innan det blir en reell ekonomisk fråga. Avvakta lite och se hur det går, kanske har ni mer av en gemensam ekonomi längre fram.
Ta ett snack med sambon, det är mitt förslag. Det går inte att säga exakt utan att veta hur ni båda ser på det. Tjänar ni väldigt olika är det kanske ändå dags att prata om hur fördelningen ska se ut i övrigt också, om ni nu funderar på att fortsätta ihop.
Det finns en liknande tråd som startades nyligen på ungefär samma ämne. Jag ska se om jag hittar den…
Ja inom ett par år kommer inkomstklyftan att vara ännu större, minst 3:1. Men Lemuri har nog rätt i att det är bäst att avvakta lite med att ta upp det.
Jag håller inte med. Börja prata om det nu, det måste inte bara hårda pengar, men det är ändå rimligt att ha en dialog. I mitt sökande hittade jag fler trådar med liknande innehåll och tystnad leder sällan till succé.
En till att scrolla genom:
I andra trådar pratar man om vad som händer när man går ut och käkar på restaurang, vad som händer om barnet behöver ett eget rum i gemensam bostad etc.
Det går aldrig att få till någon exakt rättvisa, men vad fasen, det handlar inte bara om mat.
Visste du inte om att hon hade barn när ni flyttade ihop?
Du menar att jag borde ha räknat med att hjälpa till att försörja barnet? Hur länge i så fall? Har en kompis i samma situation men där är barnen vuxna och vägrar flytta hemifrån.
Nej, jag menar att det rimligen inte kan ha kommit som en nyhet för dig att din sambo har barn som ska inhysas, utfordras och underhållas. När du valde att flytta ihop med henne hade det varit en bra idé att bolla dessa faktorer. Nu är ni redan sambos. Men ta dialogen på ett öppetsinnat vis, förhoppningsvis har du flyttat ihop med en vettig kvinna.
När barnet är så pass litet så spelar det ingen roll. Förstått det som att du är man och det kan vara så att den ”extra kostnaden” kompenseras av att du sannolikt äter mer mat, större portioner etc. Men vad vet jag
Jag skulle ta upp det nu som en generell fråga om hur ni ska hantera utgifterna.
Du skriver att din sambo snart kommer tjäna 3ggr så mkt som dig, tjänar du väldigt lite eller hon extremt bra? Blir kanske ett lite jobbigt förhållande om ni delar allt lika och du har kvar 2tkr och hon 35k.
Senare kommer det säkert komma andra frågor såsom kostnader under en semester, köpa större bil pga behöver plats etc etc. Då kan det ju varit bra att ha diskussionen nu.
Om familjeekonomin skulle handla om hurvida man äter 9 eller 13 köttbullar till middag eller månadskostnaden för tamponger är 19% högre än kostnaden för engångsrakhyvlar är jag väldigt glad att vi hela tiden tillsammans haft gemensam ekonomi!
Vid delad ekonomi är mitt råd annars samma som i många andra sammanhang här: Noggrann uppföljning av allt i EXCEL…
Vi fördelar alla fasta kostnader, inklusive mat, baserat på vår inkomst. Vi har också separerad ekonomi. Om hur man fördelar kostnader finns också fler trådar.
Om ni fördelar kostnader 50-50 trots väldigt olika inkomster vore det väl mer relevant att göra något åt det än att börja prata om hennes barn som en stor kostnad. Det borde bli lättare på flera sätt tänker jag.
Min partner äter ca dubbelt så mycket som jag + köper mer extragrejer som enbart han nyttjar (typ pepsi, proteinbars). Han betalar också mer, vilket vi båda ser som helt rimligt. Det handlar inte om 9 vs 13 köttbullar, utan om större mängder av allt varje dag + i mitt tycke ”onödiga” produkter.
Min partner ( särbo ) och jag delar på mat och gemensamma hushållsgrejer som toapapper, tvätt och rengöringsmedel mm.
Dock betalar vi själva personlig hygien/kosmetika för det kan bli hur dyrt som helst för min särbo och jag betalar mina mina “ovanor” som läsk mm.
I slutändan skulle det inte betyda så mycket om vi delade även på dessa kostnader men fördelen är att var och en kan ta vilka svängar som helst utan att ens nämna det för motparten.
Sedan är livet inte att räkna kronor och ören för det finns andra större värden i en relation som gifta/sambo/särbo.
Mat för en gökunge på 6 år känns lite överdrivet så länge du inte betalar något annat som till exempel kläder? Tänker att du garanterat äter mer än sambon så den milimeterrättvisan känns poänglös.
Det är nog jämnt skägg mellan oss i matintag, och som jag skrev är jag inte ute efter någon millimeterrättvisa. Det finns inte på kartan att göra något stort excelprojekt av detta och grabben äter ju inte en limpa om dagen i dagsläget, men jag var/är nyfiken på hur (eller om) andra löst detta. Som vanligt starka känslor och åsikter när det kommer till familjeekonomi. Man kan ju lika gärna vända på det och säga att föräldern borde vara storsint nog att skjuta till en extra slant för sitt eget barn när hen också tjänar betydligt mer.
Jag skulle aldrig flytta ihop med någon som har barn sedan tidigare, men nu har du valt att göra det. Att du kommer bekosta en del av grabbens uppehälle på något vis blir i princip oundvikligt, inte bara mat utan skjutsningar, aktiviteter, ork, tid etc.
Släpp det bara är mitt råd, särskilt om hon tjänar bättre än dig och kommer bidra mer till det gemensamma ändå utan att ni behöver diskutera grabben. Se dock till att den andra föräldern drar sitt lass, helst utan att du blir direkt inblandad i diskussion med denne.
Har en sambo (utan barn) som flyttat in hos mig (med barn). För mig är det självklart att jag står för barnens kostnader; mobiler, förskoleavgifter, kläder, resor etc. Däremot maten blir knappast någon kostnadsdrivare. Vi vuxna äter mer, dyrare mat dessutom och har matlådor på jobbet. Skulle han ta upp det skulle jag nog bli lite sur. Det är självklart att jag betalar saker på mitt kort om jag går och handlar sånt barnen vill ha, allt annat delar vi på.
Har också erbjudit mig att betala mer av boendet eftersom han aldrig behövt så stort om det inte vore för oss, men det var big no no - han visste vad han gav sig in på
