Jag tror @janbolmeson menar att man kan få så mycket bättre avkastning genom att ta hjälp av en rådgivare i början. Man fumlar inte bort avkastning utan får det rätt/optimerat direkt. Med tanke på din läsning av det så bör det definitivt förtydligas/formuleras om. 
Låt oss samskapa avsnittet: viktigaste sakerna att få rätt på | Best-of-privatekonomi eller big wins
1 gillning
Jag vet inte om det behöver vara så men risken är uppenbar. Viktigt att prata om det på ett genomtänkt sätt. Det borde förmodligen inte vara en egen punkt utan helst bakas in i något neutralt sammanhang. Många lite svårare frågor kan vara bra att göra så med.
-
Att maxa CSN brukar väl också vara ett bra tips. I alla fall så som det är just nu.
-
Begära uppskov på vinstskatten vid bostadsförsäljning. Dessa pengar kan du sedan t.ex. investera.
1 gillning
En sak som förändrat vår ekonomi till det bättre, inte i kvantitet men kvalitet och minskad stress är att ha pengar in (lön), buffert och pengar ut (autogiro etc) på ett ett konto med tillräcklig nivå att vi inte behöver oroa oss för när lönen kommer. Har överföring därifrån till gemensamma och privata betalkort därifrån också.
Att sluta leva lön till lön på lönekonto till att ha mer av ett flöde i ekonomin är så mycket smidigare och lugnare.
2 gillningar
Det bästa för en ekonomiskt ointresserad, är att vara så tydlig och enkel i sitt resonemang som möjligt, plocka russinen ur kakan. Ta det pö om pö allteftersom. De tre viktigaste som jag brukar tipsa om är:
-
Förbättra marginalerna. (Med allt vad det innebär vad gäller tips).
-
Automatiskt Buffertsparande (sparkonto)
-
Automatiskt Fondsparande (ISK)
När man kommit hit ser man nästan fysiskt hur deras koncentration lämnar rummet och de stirrar upp i taket med en frånvarande blick.
Dessa punkterna är dock de viktigaste jag kommer på till en som är ointresserad. Har hjälpt flertalet personer med ovanstående, med bra effekt och deras intresse sätter fart i takt med att de ser hur mycket de kan spara in på onödiga saker.
Lite som ”keep it simple, stupid” i början 
7 gillningar
Jag tycker ”varför” som någon skrev ovan är viktigt att svara på för att inspirera istället för att grotta ned sig i detaljerna. Eller så har man ett varför-avsnitt och ett detalj-/livsvalsavsnitt.
En ”detalj” som jag saknade i listan var att betona vikten för egenföretagare att faktiskt ta ut en inkomst pga pensionen och att pensionen inte bara är nått abstrakt som ”ändå inte kommer räcka till mig, jag räknar med att jobba tills jag dör”. Det är den rådande synen bland småföretagarna där jag kommer ifrån. Kanske med ett kvickt exempel för hur pensionen ser ut för en egenföretagare som inte plockat ut lön jämfört med nån som ändå plockat ut en relaterbar lön (kanske 35 000 kr brutto). Sen kanske även lite kill your ”40-40-40-blåsningen” darling som istället för att inspirera till eget pensionssparande kan resultera i en uppgivenhetskänsla av att det ändå inte är någon idé med pension alls?
Tycker inte att man ska kalla ett månadssparande i fonder eller robotar för överkurs, utan förklara att ”just do it” med några exempel som är relaterbara. Betona varför man ska ha en buffert och varför man ska månadsspara i fonder.
Ni får gärna övertyga min bror som är en 30-årig hantverkare, ekonomiskt ansvarsfull men ointresserad att det kan vara värt att ta så lite som 500 kr i månaden från kassaflödet idag för att kunna hantera det oförutsedda eller dryga ut pensionen om typ 40 år.
500 kr i månaden i 40 år innebär 240 000 kr i totalt (hade velat skriva ackumulerat men det är inte ett ord man fångar in ointresserade med) sparande men 1 000 000 kr i ”gratis avkastning”! Som 70-åring har man 12 år kvar av medellivslängden, vilket ger att man drygar ut pensionen med över 8 000 i månaden, om man tar ut det jämnt från ett konto.
Därifrån är det sen lätt att extrapolera ”hmm, men om jag då sparar 1000 kr i månaden nu istället kan jag få 16 000 extra i pension eller kanske till och med gå i pension nått år tidigare…”
2 gillningar
Jag funderade lite mer på den här frågan nu på morgonen. Jag tror att det enskild viktigaste avsnittet som skulle kunna göras för nybörjare handlar om två frågor:
- Ska jag jobba eller ska jag studera vidare?
- Vilken utbildning ska jag välja?
Detta är mycket specifika frågor som riktar sig direkt till personer i en viss ålder. De är också av den karaktären att de inte främst är “ekonomiska”. Däremot finns en massa fakta som är av ekonomisk karaktär som man kan lägga fram. Det behöver inte vara fel men då också att komma ihåg att “avgörandet” fälls av mer känslomässiga/personliga avväganden, och att det är så det ska vara.
Frågorna här kompliceras av att vilka delfrågor som är relevanta och viktiga väldigt mycket styrs av klassbakgrund. Hur du har tänkt kring de här frågorna och hur människor i din omgivning har tänkt är sannolikt en av de mest “utslagsgivande” frågorna när det samhällsklasser. Jag tror därför att ett avsnitt som behandlar dessa två frågor (eller två avsnitt, ett per fråga) skulle behöva bygga på en bred bas av erfarenheter.
Om jag ska utgå från mig själv så var det här med att “jobba istället för att plugga” aldrig något riktigt val. Dels var det något jag fått med mig hemifrån, att plugga vidare var en självklarhet, men också sättet som jag byggt min identitet som ung. Jag såg mig själv som “intellektuell” och “akademiker” långt innan det fanns någon substans att prata om. En massa idéer och teorier om ganska avancerade saker hade jag förstås men de var inte särskilt strukturerade. Det kan man å andra sidan knappast begära av någon som är ung.
När jag pluggade träffade jag väldigt många som hade arbetarklassbakgrund. Många berättade att de var den första i sin släkt som tagit steget in i den högre utbildningens värld. Någon berättade att en släkting pratat om att “Pöjken åkt ner till Stockholm för att ble en såndär litten ackademiker som tror att hen vet nåt”. Vi diskuterade ämnet klassresor som jag förstod för många var ett knepigt område. Man var inte beredd att så kategoriskt räkna sig själv till något annat sammanhang än där man växt upp eller att se det nya sammanhanget som “bättre”.
Jag har förstått att studielån är en stor skräck för många med enklare bakgrund. Man tänker kanske att “Vem ska vilja anställa lilla mig?” och tänker att man ska stå där med en enorm skuld på 250 tkr och gå från skolbänken direkt till ekonomisk ruin.
Jag föreställer mig att man som ung normalt sett vet intuitivt om det rätta för en själv är att flytta iväg från hemorten och plugga eller att “jobba på bruket”. Det här med bruket var alltså ett begrepp bland de jag träffade under studenttiden. Den ledande industrin på hemorten, oavsett vad det var, kallades för “bruket”. Om den kallades så lokalt också eller om det bara var något “von oben-begrepp” bland de som lämnat hemorten vet jag inte. Detta är nu min föreställning och den kanske inte alls stämmer. Om det finns några på forumet som har den här typen av bakgrund så får ni gärna berätta om hur det verkligen är. Jag menar nu inte bara om hur ni själva tänkt utan mer hur den övergripande bilden ser ut.
En annan grej som jag både läst och hört om har varit “klyftan” som lätt uppstår mellan de som pluggar vidare och de som blir kvar. Några jobbar på bruket, köper en billig villa på orten, gifter sig och skaffar barn. Några andra åker iväg till en konstig stad där de lever på snabbmakaroner i några år och kommer sedan ut i livet med en stor skuld och inga (monetära) tillgångar alls. När man åker hem känner man att man är i underläge jämfört med de som stannade kvar och har skaffat sig “allt i livet” redan.
Om vi sedan tittar på utbildningsval så finns det också där typiska tankesätt och “fel” som man gör beroende på vilken klassbakgrund man har. Någon kan tycka att det är ok att “leva på pappas pengar” och läsa kurser som är “bildande” och “roliga” eftersom vilken inkomst man sedan kommer ha inte spelar så stor roll. Jag skulle säga att det är fel och att man bör läsa något som gör att man blir “självförsörjande på riktigt” även om man har “pengar i släkten” eller andra förutsättningar som gör att man kan skaffa sig ett udda yrke med hög status men låg inkomst. Det finns många sådana särskilt inom kulturområdet. Jag menar nu inte att avråda kategoriskt från sådana utbildningar men den avvägningen borde främst basera sig på annat än pengar.
Det är vanligt att den som kommer från enklare förhållanden börjar plugga direkt efter gymnasiet och att man gärna väljer vissa typer av utbildningar. Sannolikt är detta kopplat till att man inte kan få så bra råd hemifrån och att man väljer “något man känner till och kan förstå sig på”. Den som har föräldrar med högre utbildning och mer avancerade jobb har tillgång till helt andra möjligheter att få bra råd.
När jag själv skulle välja utbildning hade jag helt låst fokus till ett antal klassiska höglöneyrken. Först började jag läsa till jurist. Senare bytte jag spår och läste till civilekonom istället. Juridikkurserna var dock inte fel att ha med där så det blev en ok kombo. Det här var sådana val som jag så att säga hade fått godkänt på hemifrån. Under diskussionerna med pappa hade jag en del idéer om andra möjliga val, som att t.ex. läsa statskunskap. Detta fick underkänt och pappa förklarade för mig att det var viktigt att fokusera på så kallade brödämnen, alltså inriktningar som i sig möjliggör att få vissa typer av bra jobb. Man kan också läsa bredare utbildningar av olika slag och blir då i praktiken en sorts “allmän akademiker”. Det finns väldigt många potentiella jobb att söka men väldigt få, eller inga alls, som är knutna just till den utbildningen.
Bland mina vänner är det många som valt utbildning utifrån helt och hållet idealistiska idéer, alltså utan att ha någon tydlig idé om arbetsmarknaden efter avslutad utbildning. Två av mina vänner var arbetslösa en längre period efter studierna innan de lyckades få ordning på sin situation. De hade liksom levt i någon sorts bubbla där det förutsattes att det skulle finnas vissa typer av jobb att söka när de blev klara. När de sedan kom ut upptäckte de plötsligt att de tjänster som fanns att söka var helt andra än de tänkt sig och att det krävdes en annan profil för att lätt kunna få de jobben.
Det finns helt säkert mycket mer att skriva om dessa två frågor men jag tror på allvar att det vore bra att ta upp detta i podden, i någon form. Jag tror också att fler erfarenheter och berättelser behövs för att ge den breda bas som behövs för att täcka in detta.
2 gillningar
Det fanns ju ett avsnitt om pension för företagare nyligen. Missades något väsentligt där?
Månadssparande kan väl inte vara överkurs men det är heller inget spännande att prata mycket om. Det är mer en hygienfaktor. Har man inte så stora tillgångar blir det här med indexfond mycket enklare att lyfta fram. Det är när man vill “bli rik” och hittar på en massa dumheter som det finns mycket att förklara. För den vanlige spararen är indexfond ett enkelt och handfast råd.
1 gillning
Det sas säkert jättemycket bra saker men den ointresserade företagaren kanske inte orkar lyssna på hela det avsnittet utan borde kanske också kunna få informationen till livs i ett sånt här intro-avsnitt?
Jag håller med men det jag reagerade på var att det stod så här i Jans första inlägg, min fetstil:
Jag tycker då inte att det ska anses vara överkurs utan något man bara säger åt lyssnaren att göra (efter att ha förklarat/inspirerat kring varför det är viktigt), just eftersom att det närmast är en hygienfaktor (ett ord man kanske ska undvika i avsnittet 
) som du säger. “Bara gör det! Se till att ge till dig själv först.”
2 gillningar
Om informationen är direkt riktad till företagare, alltså hela avsnittet, så uppfattar jag det som orimligt att också göra ett “enklare avsnitt” för “den ointresserade”. Det kan ju så klart gå att göra någon mycket kort reklamaktig grej för Facebook som kan sälja det längre avsnittet. Där kan de viktigaste poängerna (max 5 stycken) rabblas upp enkelt utan så mycket förklaring.
Att det kan vara överkurs att automatisera sitt sparande kan jag lite förstå. Har man små marginaler kanske det inte går att spara varje månad. Man kanske vill se vad som blev kvar innan man sätter in pengarna i något. Att spara i någon form är inte överkurs men kanske är formerna för sparandet till någon del överkurs.
Fast nu tycker jag faktiskt att du har fel i båda punkterna 
Jan har listat 10 punkter om pension i trådstarten. Då tycker jag att det finns utrymme att bara kort men med emfas lägga till en bisats om att “Och om man är egenföretagare är det jätteviktigt att man faktiskt tar ut lön, även om det känns som att pengarna behövs till något annat i stunden. Det får jättestor påverkan på möjligheterna att gå i pension, så är du egenföretagare lyssna gärna på avsnitt 318 som är inriktat just kring pension för dig som företagare”.
Och med månadssparandet så gäller Parkinsons lag, för man över 500 kr i månaden precis när man fått lönen så kommer man inte att märka att man saknar dem i slutet av månaden (om man inte har en väldigt ansträngd ekonomi) men om man väntar och se hur mycket som finns kvar på kontot innan man sparar så kommer man att upptäcka att det är tomt där. Även om många som skriver här kanske har bättre ekonomisk självdisciplin än så så tror jag det är ett knep som många som inte är så intresserade av ekonomi skulle vara hjälpta av att börja använda. Jag skulle behövt höra det när jag var 20. Och det är där budordet “ge till dig själv först” är så bra.
2 gillningar
Tack för alla kommentarer - några inspel:
-
Jag gör hellre ett avsnitt med liknande saker för företagare. Dvs. detta avsnitt skippar det och jag gör en ny och egen tråd på ämnet.
-
Jag tänker vi kan göra ett eget avsnitt om utbildning och karriärval. Tror inte det är relevant för den stora massan. Jag gillar tricket med att göra: Tänk på detta vid skifte i livet [ utbildning | skilsmässa | pension ].
-
Det mest kontroversiella tar vi i tråden: “Måste man investera - egentligen? 🤔 | Jag påstår man inte behöver det”
Tack än en gång!
4 gillningar
Det flesta tenderar till att konsumera efter saldot på kontot och när månaden är slut är även pengarna det. En viktig princip är att automatisera sparandet så att det dras direkt man får sin lön. Då lever man efter det mindre saldot istället. Varje månad bör man också öka det automatiska sparandet lite granna tills det verkligen märks på konsumtionen. När man vant sig vid den nivån kan man öka sparandet igen till det inte går mer.
6 gillningar
Håller med om metoden.
Men om jag får utmana och tankespjärna - varför ska en person göra detta?
Jag har ingen synpunkt på den första frågan. Jag uppfattar dock att företagare generellt, och särskilt i relation till området pension, har väldigt annorlunda situation (möjligheter och utmaningar) än löntagare. Att baka in budskap riktade till dem i ett större paket behöver inte vara fel eller dåligt men huvudmodellen borde vara att ta deras frågor separat. Eftersom det avsnittet redan finns vore det bra att vara tydlig med vad som kan saknas. Att vissa är ointresserade finns det ingen enkel lösning på.
Du har naturligtvis rätt att månadssparande är lämpligt. Det jag skrev var mer ett försök att tolka det hela, inte en idé om vad som skulle vara bra eller dåligt. Det jag skrev är också ett exempel på hur jag själv har tänkt. Jag har dock inte problemet själv med att “pengar på kontot” utgör någon sorts lockelse för att att spendera mera. Här är vi dock olika.
Det är ju det som är hela poängen med detta avsnitt? 
Från trådstarten:
Som lantis så har jag många i min bekantskapskrets som är egenföretagare kanske inte för att de har ett brinnande intresse för just företagsamhet utan mer ser det som ett nödvändigt ont för att göra det de vill eller kan (eftersom det kanske inte finns någon relevant arbetsgivare på orten). Dessa hade varit hjälpta av ett mer generellt “hushållsekonomiavsnitt” eftersom att de mer eller mindre råkar vara företagare, de skulle aldrig orka lyssna på ett 80 minuter långt avsnitt om pension för företagare om de inte fått upp intresset först genom en inkörsport.
Men nu sa Jan att han hellre tar det i ett separat avsnitt (vilket säkert kan bli jätteintressant också: “viktigaste sakerna att få rätt på för dig med eget företag”). Så jag släpper det nu
Du har en poäng här. Det vore förmodligen relevant att skilja på företagare med olika inkomstnivåer. Det finns ju inte minst många invandrare som är “företagare av tvång”, för att de inte lyckats hitta ett normalt jobb. Det vore bra med något avsnitt om företagare som inte har en massa marginaler. Jan pratade om “kulturarbetare under pandemin” i något avsnitt. Jag tror det finns anledning att ta ett bredare grepp där. Företagare som har möjlighet till hög timersättning och att tjäna mycket mer än de gjort som anställda (inom samma område) är en specifik kategori. Sedan finns det en helt annan kategori som är företagare av helt andra skäl. För dem är möjligheterna och utmaningarna helt andra, inte bara gällande pension.
2 gillningar
En allmän tanke om målgruppen:
Undvik svåra fackord och %-beräkningar osv! På RT är många som gillar excel, formler och precisa fackuttryck. Helt enkelt eftersom många av oss enkelt tar till oss information på det sättet. Av de som jag personligen känner till som lever “lön till lön”, inte sparar, har svårt få pengarna räcka till, svårt undvika spontanköp. Så är det sällan de gillar excel, %, fackuttryck inom ekonomi…Sen kanske de också har svårt att se värdet av att spara nu för att få mer sen (T ex ränta på ränta effekt)
Jag har genom åren hållit mycket “vuxenutbildning” inom bilteknik. Då gäller det att förenkla, förklara med tumregler, använda självförklarande uttryck osv. Jag brukade säga att det handlade mycket om “svenska” och att prova vända på orden lite. Vad gör en stötdämpare =dämpar stötarna. Vad gör en hjulupphängning =hänger upp hjulet, vad gör en krockkudde =agerar kudde vid en krock osv.
Så enkla tumregler, liknelser. Typ gör du det här kan du unna dig ett restaurangbesök/månad extra, utlandsresa/år eller vilken liknelse man vill göra. Dina 120kr/mån i 12 år ger +120kr/mån in resten av livet är då toppen t ex.
“Median” är t ex i många fall ett mycket bättre mått/ord än medelvärde MEN många är ändå inte bekväma i ens något av de matematiska begreppen. Bättre då säga “en genomsnittlig arbetare/sjuksköterska” eller något annat. Matematiskt sett ett betydligt sämre/diffusare begrepp men för vissa målgrupper betydligt bättre/tydligare bild av vad det handlar om.
Överhuvud taget så är det många på RT som “är bekväma med/gillar” matte. I stora världen och kanske ännu mer inom målgruppen för det här tänker “not so much”. Jag hade en elbilskurs där jag visade någon enklare matematisk beräkning om laddning eller om det var pengar. Jag frågade om alla förstod och fick då svaret av en säljare “-Tror du jag hade blivit säljare om jag hade gillat matte?”
Punktform och korta “pang på rödbetan” saker tror jag är bra. Tänk självförklarande tidningsrubriker.
MEN sen får man akta sig för att “skriva någon på näsan” eller att de känner sig “dumförklarade” så det är en balansgång.
10 gillningar
För riktiga nybörjare/ganska ointresserade håll det kort om att öka sin inkomst och hänvisa till ett helt avsnitt om det. Viktigt för de som kan men:
Det tänket att öka sin inkomst fungerar helt enkelt inte för vissa grupper. Då kan det vara värt att ganska snabbt få höra att “alla kan bli rika med små medel” istället. "Så här gör du… "
Alternativt att ämnet öka sin inkomst pratas mer om längre in i avsnittet.
2 gillningar
Låter vettigt. Sedan kan det ju alltid heta att “Om du vill veta mer om X, lyssna då på avsnitt 517”.