Hur Parkinsons lag ställer till det för dig och din privatekonomi

Hur Parkinsons lag ställer till det för dig och din privatekonomi

Hur dina utgifter tenderar att öka i exakt samma takt som dina inkomster
Hur Parkinsons lag ställer till det för dig och din privatekonomi

C. Northcote Parkinson formulerade 1958 sin berömda lag: ”En arbetsuppgift tenderar att ta upp all den tid som är avsatt för ändamålet”. Jag tror att vi alla känner igen den – om jag ska lämna in en rapport om en halvtimme så tar den en halvtimme, ska den vara färdig om två veckor, då tar den två veckor. Saken är dock att den gäller även i området privatekonomi.

Parkinson observerade den här lagen för första gången när han arbetade åt den brittiska staten där han upptäckte att när antalet anställda ökade, då ökade inte produktiviteten nämnvärt. Det här gäller även i alla andra områden och man har idag generaliserat hans påstående till:

”The demand upon a resource tends to increase in order to match the availability/supply of that resource.” C. Northcote Parkinson

Fritt översatt till svenska så betyder det att behovet av en resurs tenderar att bli lika stor som den är tillgänglig. Översätter vi de här koncepten till privatekonomi så låter det ungefär som:

”Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster.”

Vilket säger att när dina inkomster ökar, så ökar inte ditt resultat (=inkomster-utgifter) nämvärt eller i samma utsträckning. Så här såg det definitivt ut i mitt liv. Under perioden 2000 – 2005 pluggade jag till civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Jag tog fullt studiemedel och hade in ca 8 000 kr i månaden. I slutet av månaden hade jag ca 500 kr över.

När jag tog ut min första lön från företaget på 25.000 kr som motsvarade ca 19.000 kr efter skatt kände jag mig rik som ett troll. Det var ju hela 11.000 kr mer än vad jag haft innan. Det gick ett par månader och plötsligt så upptäckte jag att jag inte hade mer än 500 kr över. Jag hade flyttat till en stor lägenhet i Malmö, köpt bil, åkte på weekendresa, unnade mig lite luncher och helt plötsligt tog pengarna slut.

Det värsta exemplet jag har sett på det här var under en föreläsning med Balansekonomi, där ett (över)läkarpar räckte upp handen och berättade att de idag hade över 111.000 kr in netto varje månad, när de hade betalt allt och räknat samman det på årsbasis så hade de utgifter för nästan 110.000 kr. Det spelar således ingen roll hur mycket eller hur lite du tjänar, om du inte gör aktiva och medvetna val kommer Parkinsons lag att äta upp dina pengar.

Ett av de viktigaste tricken för att nå ekonomisk framgång är alltså att fatta aktiva val och medvetet bryta mot Parkinsons lag. Det finns några sätt att göra det här – inte minst genom att automatisera din privatekonomi, fatta aktiva och medvetna val och inte minst följa upp din privatekonomi genom t.ex. Balansbladet eller budget.

Relaterade inlägg:

Relaterade etiketter och ämnen

Balansekonomi

Kommentera