Bra poäng, det gäller såklart även index. Det kan absolut skapa falsk trygghet när man bara upplevt en lång uppgång.
Skillnaden jag ser är att index i alla fall har marknadsviktningen i ryggen, så även om man själv råkar känna sig trygg för fel skäl så finns det en rationell grund. När man väljer enskilda bolag blir trygghetskänslan mer personlig, och därmed också mer sårbar om förutsättningarna ändras.
Absolut. Finns ju en anledning varför jag har merparten av kapitalet i index.
Största styrkan med index i mitt perspektiv är förmågan att plocka upp nya stjärnor. Tex NVIDIA.
Största nackdelen för mig är att alla springer i grupp vilket kan vara farligt vid extremer som bubblor. Tex Shiller PE just nu på runt 40. Mean reversion skulle göra ont ett bra tag, vilket inte är jättekul när man lagt av och måste ta ut pengar.
Beror på kynne. Jag skulle nog inte säga att jag känner mig trygg med ett aktieval förrän bolaget åtminstone levererat 30-50% kursuppgång (plus utdelningar).
Men visst, fördelen att vilja äga bolaget skulle ju kunna bli en risk om affären kraschar och man ändå bara sitter kvar. Så är det ju men det är väl där diversifieringen kommer in.
Alla aktier man köper går såklart inte bra. Det skulle vara helt orealistisk förväntan. Man måste se upp med value traps som jag försöker hantera med 2-4 köp över 6-12 månader. Man kan dra sig ur under tiden.
Å andra sidan kan man ha fördelen av mean reversion när man köper bra bolag som bara råkar vara lite oälskade. Novo Nordisk är en sådan i min mening.
Så jag tycker det är en bra kompletterande strategi för mig. Diversifiering även på strategi där jag har index, utdelare och en Allväders portfölj för pengar med olika syfte.
Yes fattar, utdelningsstrategin är ett komplement till index och Allväder-portfölj som bägge fyller sina syften. Det jag funderar på är vad just utdelaren tillför i helheten. Är det mer som en psykologisk säkerhetsventil för dig, en multifaktor-approach i kombination med dom andra portföljerna, eller helt enkelt en hobby/intresse? Eller kanske en kombination av alltihop?
I helheten tillför utdelningsportföljen för mig följande
Jag är väl en gammaldags investerare “av kött och blod” som gillar att äga saker som jag tycker om. Inte så olika hur det är i övrigt i livet mht tex bostad, möbler, vackra föremål etc etc.
Kassaflöde som täcker ett gap i vår årliga budget. Vi lider alltså inte av att behöva återinvestera utdelningar utan de ska användas.
Går portföljen ner väldigt mycket så får jag betalt under tiden jag väntar på återhämtning. Behåller samma andelar i bolagen. Jag hatar att sälja efter nedgångar.
Jag får detta med 100% aktier i denna portföljen vilket gör att jag på totala kapitalet får “rätt” aktie/ränta allokering (pga allehanda pensioner som inte kan placeras tex inkomstpension, förmånsbestämda pensioner, Traddar)
Absolut en hobby / intresse, så är det nog för de flesta jag pratar med som håller på med detta. Gillar man inte att lära sig lite om bolag så ska man såklart inte hålla på med det.
Det som gör mig lite fundersam när jag möter hard-core-allt-annat-än-index-köps-bara-av-idioter är väl att index består av bolag, men man har en väldigt stark aversion mot att äga ett gäng bolag i en portfölj och inte minst utdelande bolag, trots att en väldigt stor del av index gör just det. Det blir lite ologiskt för mig när man bara gillar helheten och ogillar delarna som bygger upp densamma. Lite som att älska ett land men hata medborgarna om jag överdriver lite
Nu är jag som sagt inte emot något investerande så länge man förstår för- och nackdelar, är medveten om riskerna. Jag hoppas att alla är medvetna om det oavsett vad man investerar i.
Hade jag gjort om resan så hade jag börjat med 2 ETFer för att först skapa diversifiering. Tex 20% XACTHDIV och 80% VGWD.
Sen bygga upp portföljen stegvis efter hand som man lära sig vad som funkar för en, bygga upp analysmetoden.
När man kommer upp över 10 innehav parallellt med dessa så kan man om man så vill avveckla de två ETFerna säg upp till 20-30 innehav vilket jag tycker är minimum för ett vettigt diversifierad portfölj för att täcka in lite olika länder och framförallt olika sektorer.
En del stannar nog på ETFer och utdelande vanliga fonder. Det är ju också fine så länge man har koll på avgifterna på samma sätt som man måste ha koll på courtage i en portfölj med enskilda bolag.
Ytterligare ett tips är väl att - OM man tänker sig utländska innehav så är det definitivt att föredra Kapitalförsäkring eftersom banken då ordnar med att få tillbaka källskatter på utdelningarna.
Detta får mig att uppleva att du helt enkelt inte vill lyssna över huvud taget på vad dessa personer säger. För jag har inte sett kritiker mot utdelningsportföljer yttra det du skriver.
Kritiken är tydlig i min värld. Att utdelning/inte utdelning är fundamentalt irrelevant för om bolag är lämpliga att äga. Lika irrelevant som VDns skostorlek.
Där kritiken du får är just att du betraktar VDns skostorlek. Genom att betrakta VDns skostorlek får du en sämre portfölj, då det minskar urvalet av aktier → sämre diversifiering.
Han har beskrivit hur han väljer ut sina aktier. Han sorterar inte på DA och väljer de med högst DA. Visst blir urvalet mindre, men med 800 aktier i urvalet har han tillräckligt för att få en bra diversifiering. Speciellt när forskningen säger att ett 30-tal aktier utgör fullgott diversifiering.
Ihop med fonder och ETF:er blir det mer än tillräckligt.
Tack för förklaringen. Om jag tolkar dig rätt är det framför allt psykologin, kassaflödet i vardagen och intresset som gör att utdelningsdelen fyller sin roll för dig.
Tror jag nämnt det tidigare, men det praktiska behovet av kassaflöde skulle ju lika gärna kunna lösas med något enkelt som typ Lysa bred 50/50 (eller vilken risknivå man nu önskar) med automatisk uttagsfunktion, och då med mycket bredare diversifiering. Kvar blir egentligen psykologin och intresset.
Ok, det kan bli många missuppfattningar när vi skriver fram och tillbaka.
Men oavsett så är det inte så jag (vi?) uppfattar det eftersom kritiken kommer direkt. Detta oavsett vad vi skriver eller vill diskutera. Om någon vill diskutera utdelningsportfölj så kommer kommentarer som “DA är irrelevant”, “du får sämre diversifiering” och liknande.
Det spelar ingen roll hur just utdelningsportföljen ser ut eller hur HELA portföljen ser ut. Utöver det har man tjp, allmän pension, boende etc.
Du får gärna säga emot mig och andra om vi påstår något som är felaktigt, men tänk gärna till en extra omgång ifall man måste beskriva vad forskningen säger så fort någon vill diskutera utdelning. Känns onödigt och tråkigt.
Hade hellre sett att det kom upp en disclaimer I första inlägget eller att någon lägger in senare.
Typ:
VARNING: DA och liknande portföljer rekommenderas inte överlag och speciellt inte för nybörjare. Man ska vara medveten att enligt forskningen bla bla bla bla. …..
Edit: och sen håller sig kritiker borta med onödiga kommentarer såvida de inte vill korrigera rena felaktigheter.
Hack i skivan? Du bevisar bara att ”kunskap” och förmågan att applicera den är två skilda saker.
Nu har jag inte källan (kan ha varit något Rational Reminder-avsnitt), men utdelningsinvesterare har hög ”conviction” och klarar att hålla innehaven bättre när det är volatilt. Vilket inte alls är konstigt om man har inställningen ”wow, nu får jag flera aktier i bolag x för samma utdelning” om priset sjunker.
Jag har inte lämnat speciellt mycket kritik i denna tråden. Kolla själv.
Däremot när kritiken mot utdelningsaktier påstås vara något annat än vad den faktiskt har varit så tycker jag det är mycket rimligt att påpeka detta. Att kritiken inte alls är det som den påstås vara.
Appropå det där med att "“lyssna”. Har @JFB eller någon annan i denna tråden påstått det? Att just utdelningens vara eller icke vara är det som till 100% avgör om ett bolag är lämpligt att äga eller inte? Lex Halmgubbe.
Utdelande bolag har ofta(men inte alltid) en tilt mot andra erkända riskfaktorer. (Och ja, det finns enl forskningen andra, kanske bättre sätt, att pricka dessa faktorer)
Genom att övervikta utdelningsaktier så kan man alltså tilta mot fler riskfaktorer än marknadsfaktorn. Man kanske kan säga att man ökar diversifieringen mot riskpremier och minskar diversifieringen mot bolag och regioner.
Släpp det där med att påstå att vi som ser fördelar med utdelande bolag enbart ser utdelningen som gratis pengar så kanske diskussionen kan bli lite mer mogen
Jag tycker fortfarande att det är fascinerande att en del känner så stort behov av att följa trådar som borde vara totalt ointressanta för dem och försöka rätta de som faktiskt är intresserade av ämnet.
Som en tråd om cykling som träning som invaderas av personer som måste berätta att löpning är mycket bättre. Även om det skulle vara på det viset så kanske inte cyklister är så intresserade av att höra det hela tiden.
Ajo, det är rätt mycket moralpanik så fort man pratar enskilda aktier. Inte du specifikt men generellt på RT är det min känsla. Men det är ju min känsla.
Diversifieringen. Hur långt ska man dra det egentligen? Portföljteori säger att när man går över 30 aktier så börjar det inte bli så mycket lönt att addera ytterligare
Jag har 150 innehav som täcker drygt 30% av marknadsavärdet i Vanguard FTSE All-Worlds med sina 3650 innehav. Dessutom täcker jag väl de olika sektorerna på marknaden om än inte med lika många innehav, men väl de stora.
Jag känner mig trygg med det men fattar såklart att jag offrar något för att få något annat. Du kanske kan acceptera att det är good enough för mig? Och att portföljen löser andra problem för mig?
Typiskt sådana där raljerande och nedlåtande uttalanden som inte gör någon nytta alls
Återigen är vi långt ifrån vad TS önskade med
Hur många gånger ska jag behöva förklara varför och hur jag har lagt upp en den av min portfölj för att kunna återgå till att diskutera med de som är intresserade hur vi kan göra det bättre och lära av varandra?