Ja, jag som inte längre arbetar och ej heller börjat plocka ut tjp har mer än 3 årsutgifter på sparkonto.
5 gillningar
Inte på sparkonto, men inkluderat gubbräntefonder räcker pengarna i 4 år. Men jag har fire planer i närtid.
2 gillningar
Jag har valt att ha 20-25% av investerbart kapital på sparkonton, räcker nog livet ut om inte levnadskostnaderna ökar drastiskt.
1 gillning
Har sparkonto på nischbank till allt:
– Bilspar
– Nödbuffert
– Räntebenet i portföljen
3 gillningar
0 på sparkonto
Av nysparet så:
80% Bitcoin, ibland mer pga lån
10-20 % globalt index maxad portföljbelåning på avanza, barnets på LYSA utan belåning 
Beroende på ovan, upp till 10% i lekaktier, inte belånat så ofta.
Bostadsrätt, bolån och bil typ.
1 gillning
Kul med lite engagemang i frågan😊 Min gissning är att förnuftet säger att man bör ha pengarna på sparkontot men en upplevd risk för FOMO gör att pengarna många gånger blir kvar på börsen.
Hur stor roll det spelar kanske också beror på var på förmögenhetstrappan man befinner sig. Kan man ta en förlust? Vissa kan ha råd att gambla och andra inte.
3 gillningar
Tror viktigaste aspekten är sparhorisont. Behöver man inte kosingen förens om 20+ år, så ligger den nog bäst på börsen.
2 gillningar
Så sant som det är sagt. Kalla det FOMO men risken att förlora pengarna till inflation är bra mycket högre på ett lågräntekonto än risken att förlora samma belopp i en väl avvägd investering.
1 gillning
Stämmer väl in på mig. Jag lever efter en variant av Jans resonemang. Så länge inte marknaden kollapsar helt kan jag få loss kapitalbehov för det mesta jag kan tänkas behöva lite mer pengar till genom portföljbelåning. Ligger på max 5% belåning/hävstång just för att ha den möjligheten. Har ändå en onödigt stor buffert men långt inifrån vad som teoretiskt borde vara fallet. Befinner mig i lägre nivå 4 och har börjat vänja mig vid att portföljen känns betryggande stor trots svängningar på månadsbasis som i vissa perioder vida överskridit en årslön. Det har kanske bidragit till att trubba av oron att inte kunna få ut kapital vid behov. Är mer ”orolig” över att kapital ska förstöras av inflation på ett bank-konto. Hade nog varit lite annorlunda om jag varit i FIRE, nu har jag ändå ett relativt stabilt kassaflöde från lönen som bas.
3 gillningar
Med planerad FIRE inom 0-2 år så har jag valt att ha 5 års-utgifter på bankkonto.
2 gillningar
Rent objektivt så är det fallet, dock kan jag säga att av egen erfarenhet och från andra jag diskuterat detta med att en del som nått en hyfsat rejäl nivå av kapital blir väldigt konservativa och har alldeles “för mycket” på sparkonto eller liknande medel. I vårt fall ser vi det som att de 50% av kapitalet vi har på börsen kommer att generera bra mycket mer än vi kommer att behöva framöver så att ha 50% i cash / obligationer gör att man sover jäkligt gott på natten då man vet att vad som än sker på börsen så har man sitt på det torra.
Man kan argumentera att med stort kapital så spelar det ingen roll om det minskar med 50-70% i en stor börsnedgång och det är väl fallet, men jag ser ingen större mening med att optimera avkastningen efter en viss nivå så varför inte köra på nåt man känner sig extremt trygg med?
5 gillningar
I framtiden kommer jag öka på mängden på sparkonto, helt klart. Sen finns vissa som redan kommit i mål, som inte behöver börsen. Så det är inte alltid fel att vara försiktig, även med pengar man inte behöver närmsta åren.
2 gillningar
Vi har två års utgifter på ett “mellanriskkonto” som fördelas mellan flera olika tillgångsslag för att minska risken något.
Självklart kan värdet sjunka, men det känns ändå bra jämfört med det garanterade tappet pga inflationen.
Jag tycker att det är fel att tänka ”Investera bara pengar du har råd att bli av med”. Risken att man blir av med 100 % av pengarna man investerar är i princip noll. Risken att man blir av med 50 % av dem vid något tillfälle är inte noll, men fortfarande låg. Jag tycker att rätt sätt att tänka på det är såhär:
- Säg att jag ska köpa en bostad om fyra år, och jag kommer att behöva en halv mille för det.
- Jag kan åtsidosätta en halv mille idag och lägga dem på ett konto som håller takt med inflationen. Gör jag detta så blir kostnaden en halv mille.
- Jag kan istället sätta dessa pengar på börsen. De kanske dubblar i värde på dessa fem år! I så fall behöver jag bara använda hälften av dem, och min bostad har bara kostat 250 000 kronor av den halva mille jag har idag. Man kan se det som att priset halverats.
- Det finns tyvärr också en risk att de investerade pengarna halveras. I detta fall blir mina pengar bara värda 250 000 och jag måste sätta till 250 000 till. Om jag inte har dessa 250 000 så har jag ju missat möjligheten, men har jag dem kan jag fortfarande köpa lägenheten. Om dessa pengar också var investerade (jag var fullinvesterad) så innebär det att jag måste ta vad som idag är en hel mille för att kunna få ut en halv mille och köpa bostaden. Man kan se det som att priset dubblerats.
Så risken jag tar är priset jag måste betala i framtiden. Om jag investerar pengarna jag kommer att behöva så löper jag en risk att priset går upp (börsen faller), men jag har också en chans att priset går ned (börsen stiger).
Mitt beslut om vad jag ska göra med pengarna blir då baserat på: Har jag råd att låta slumpen påverka hur mycket jag kommer att betala? Det statistiskt bästa kommer alltid att vara att sätta pengarna på börsen, eftersom i de flesta fall gör detta att bostaden blir billigare (eftersom börsen oftast går upp). Men jag riskerar att den istället blir dyrare. Är detta en risk jag:
- har möjlighet att ta? (Jag har råd att betala det extra priset, även om det såklart inte är kul.)
- är villig att ta? (Jag har en personlighet som kan leva med att mitt beslut fick mig att förlora pengar.)
- måste ta? (Jag har helt enkelt inte möjlighet att få ihop tillräckligt med pengar om jag inte investerar dem.)
Baserat på detta kan jag besluta hur jag gör. Detta är egentligen inte helt olikt frågan om vad man ska göra med en klumpsumma: Investera alltihop direkt eller sprida ut det? Bara det att i detta fall handlar det om en klumpkostnad istället.
Ett rimligt svar kan vara att jag har möjlighet och villighet att riskera en del av pengarna, men ”säkra” en del av dem. Kanske tar jag halva summan och investerar den, och låter andra halvan sitta säkert. Och vi kan se här att hur stor kostnaden är i förhållande till mitt totala kapital blir viktigt. Det är en stor skillnad om en börsnedgång betyder att jag måste plocka ut mer av mina investeringar än jag tänkt, eller om det betyder att jag helt enkelt inte har råd. Och, som påpekats, fleibilitet i tiden minskar också risken för att man måste plocka pengarna just när de är värda mindre.
Men det är inte alls tydligt för mig att ”rätt svar” alltid är att man ska hålla dem säkert. Som jag sagt många gånger förr: Det är inte gråt och tandagnisslan bara för att man behöver sälja av lite fonder som gått ned lite i värde. Det enda viktiga är: ”Hur stor del av kapitalet behöver jag plocka?” Och är svaret ”Mer än jag har” så är det såklart dåligt, men så är inte alltid fallet.
8 gillningar
Jag satt då på sparkonto hela vägen till min första bostad vid typ 30-årsåldern. Det var inte förrän efter det jag ens funderade på att placera pengar på börsen.
Rätt sunt tycker jag. Om man har tillräckligt med kapital behöver man inte optimera så mycket. Om x% på börsen går bra så är det ju kanon. Om börsen går kasst så har man en stor buffert att falla tillbaka på iaf.
2 gillningar
Har man stort kapital så har man både större möjlighet och mindre behov av att ta risk. Då är det upp till villigheten. Vissa vill maxa, andra vill säkra. Är man rik kan man göra hur fan man vill, helt enkelt.
Jag vill inte undergräva kronans värde men valutor känns mindre säkra än globala indexfonder. Globala indexfonder kan i princip bara bli helt värdelösa om samhället går tillbaka till att slåss med påkar medan en valuta kan bli nästan värdelös. Jag tänker på Tyskland, Zimbabwe, Venezuela och Jugoslavien mm. Därför har jag bara en liten summa sparat i kronor. Behöver jag pengar till att tillexempel renovera huset kan jag sälja andelar. Om fonden står högt är det bra, om den står lågt är det ok eftersom jag inte säljer allt.
2 gillningar
Kolla Tysklands valuta 1921-1923…
Intressant tråd.
Jag är snart pensionär.
På fasträntekontot har jag tillräckligt för att under säg tre år pausa utbetalningar i den del av tjänstepensionen som ligger i fonder.
Men 90% av det vi sparat ihop ligger på börsen. Kalla det FOMO men vi har inget sparmål, ens på lång sikt.
Det kassaflöde vi har räcker bra till vår konsumtion som vi nu gradvis ökar lite.
För övrigt ligger även vårt bilspar på börsen. Går det dåligt får vi vänta med att byta bil eller köpa en mindre variant.
(I vår ungdom var vi inte i närheten av detta, så jag känner en stor lättnad över att vi är där vi är nu.)
3 gillningar