De som löneväxlar mycket kommer sannolikt att ha tillräckligt med pensionskapital innan 60 så det här är ju verkligen bara att sätta fotboja på dessa personer.
Rimligen är det bara dessa personer som jobbat och sparat mycket som man vill komma åt för det är ju bara de som ens skulle ha möjlighet att gå i pension före 62.
Hade det varit så att staten ändrade golvet och tvingade upp det i alla tjänstepensioner oavsett sektor och kollektivavtal så är det en sak.
Att fack och arbetsgivare frivilligt gör det är dock riktigt lågt.
Tycker att det är svagt att facket går med på detta.
Jovisst, utifrån dina specifika förutsättningar är det lätt att hålla med. Sitter man i ett avtal med senare möjligt uttag, tveksammare fondval och “riskerar” att landa över brytpunkten även i pension är det inte lika självklart.
Nu var det annat som gjorde att jag valde bort offentlig sektor men jag är glad att jag inte hann samla på mig så mycket tjänstepension genom löneväxling under de få åren. Ser att jag har tre olika pensioner där jag kan starta vid 61, 62 respektive 63 år. Har dock alltid sparat mer i ISK än genom löneväxling.
Lite intressant att fundera kring löneväxlingens bakomliggande drivkrafter och incitament. Det kan ju ses som en form av skatteplanering, vilket brukar ogillas och motarbetas från statligt/offentligt håll (av uppenbara skäl). Men i detta fall uppmuntras det genom att ge en bonus (de sex procenten plus uppskjuten beskattning).
Varför vill det offentliga belöna folk för att skatteplanera så att de undkommer statlig skatt? Det är inte logiskt, så länge det inte finns ett annat värde som är större i den andra vågskålen. Och detta värde är rimligtvis kontrollen över pengarna.
Jag läste nyligen ett inlägg på bloggen @Miljonar_innan_30 där han beskrev att han hade svårt att engagera sig i valet, för i princip allt som bestäms kan han anpassa sig till. En befolkning där den förmågan blir vanlig måste vara de flesta politikers mardröm. För egen del känner jag en viss skepsis till att ge upp kontrollen över mina egna pengar till någon som är beredd att betala för privilegiet.
Min gissning är att om alltför många börjar använda löneväxling som ett sätt att gå i tidig pension samt skatteplanera så kommer reglerna att ändras. Det var ju exakt det som hände med IPS som först gav skattelättnader på pensionssparande och sedan ströps den möjligheten 2015 när folk började sätta in stora summor.
Just på detta forum kommer många betala statlig skatt som pensionärer också.
Om man räknar grovt med räknesnurran på sajten tjänar jag 27% i ökad pension på 30 års sparande, räknat till riktålder som du gjorde.
En CAGR på 0,8% för 30 års låsning från att kunna agera på privata, inhemska och geopolitiska problem tycker jag är för snålt. Det är mer lämpligt för institutioner än personer.
Verkligen. I våra förhandlingar har man lagt allt krut på korta vinster som t.ex. lite mer föräldralön och signalpolitik om vårdens struktur och helt tappat bollen på löneökningar och ålder för tjänstepension.
Det är väl vanligt i väldigt många olika länder att staten vill uppmuntra till eget pensionssparande och därför har skatterabatter eller matchning av egna insättningar.
Jag vill hävda att det för många är valfritt. Just på detta forum har många också unika möjligheter att undvika denna statliga skatt, både i intjäningsfasen och uttagsfasen. Löneväxling och tidigt uttag i kombination löser det “problemet”. Om man däremot både löneväxlar aggressivt och jobbar till riktåldern, då är det stor sannolikhet att man får betala statlig skatt i framtiden istället. Detta hade jag själv också “drabbats” av om jag inte hade slutat arbeta tidigare. Det jag dock ofta argumenterar för är att det trots lönenivå är lönsamt att löneväxla, allt annat lika, givet fördelarna som ges av extra 5,8%, lägre fondavgifter och lägre avkastningsskatt. Men, om målet är mer frihet, tidigare pension, då kan man ganska enkelt undvika statlig skatt i stor utsträckning genom att löneväxla idag och sluta arbeta tidigare. Brasklappen, återigen, är om lägsta uttagsålder för tjänstepensionerna höjs i framtiden, men mig veterligen finns inga sådana förslag på bordet och troligen tar det också viss tid att genomföra sådana förslag.
Jag håller med dig i dina två första argument, men inte det tredje. Även om man hamnar över brytpunkten i uttagsfasen så har man förhoppningsvis tillgodogjort sig 5,8-6% extra avsättning och lägre avkastningsskatt. Om man däremot, som du säger, har begåvats med en eller flera av följande: en arbetsgivare som inte ser till att pensionsavsättningen blir kostnadsneutral, inte har lägre fondavgifter, endast har tillgång till tveksamma fondalternativ, inte kan ta ut pensionen innan 61-62, därmed endast kan tillgodoräkna sig den lägre avkastningsskatten (ca 1/3 av ISK), då är fördelarna ytterst tveksamma. Nu är dock Unionens avtalsområde det största på tjänstemannasidan, så det torde vara fler som har fördelarna än nackdelarna. Var och en måste givetvis utgå från sina förutsättningar.
Jag tycker du borde ta ett steg tillbaka lite och reflektera över vad du vill i livet. Kan du tänka dig att gå i pension tidigare och leva med ungefär den inkomst du har idag, då är löneväxling ett grymt verktyg. Om du istället VILL arbeta (vissa trivs med sin sysselsättning trots allt) och du kan tänka dig att lyxa till din vardag lite mer (resor, sommarställe, you name it) då kanske det är rimligare att sluta löneväxla och ta ut pengarna idag. Allt i livet är inte en ekonomisk optimering, och du har trotts allt en väldigt bra pension i ryggen.
Du har i flera sammanhang sagt att du tror, alternativt är övertygad om, att lägsta uttagsåldern för tjänstepension kommer att höjas från 55. Mig veterligen finns inga sådana förslag på bordet från något politiskt läger, även om det är sannolikt att det kommer. Har jag missat något? Även om det skulle komma ett sådant förslag, då kan det utformas på en rad olika sätt som påverkar allt från alla tjänstepensioner, till sådana som är under inbetalning, och omges med diverse övergångsregler. Jag tror inte vi behöver vara speciellt oroliga i närtid, tror du?
Oh nej, jag är absolut inte övertygad, men jag har däremot lyft frågan - det är rätt uppfattat. Många gånger när vi pratar löneväxling här så har personen +20 år kvar till pension. Tror jag att att det finns risk att åldern höjs inom 20 år. Jepp! Tror jag det inom de närmaste 5 åren. Nej.
Det jag vill flagga är mer att något som verkar himla bra idag, inte är givet har samma regelverk när personen väl ska ta ut pensionen. Jag skulle tex personligen inte bygga en FIRE-plan på att jag från 55 ska kunna ta ut min tjänstepension/löneväxling.
Som vi diskuterade ovan i tråden så har man ju i både kommunala och statliga tjp-avtalen höjt åldern för tidigast uttag de senaste åren. Regeringen har ju också varit tydliga med att de vill att människor ska jobba mer och längre. Att privata sektorns avtal också kommer puttas i denna riktning känns inte som en högoddsare.
När jag läser på om förändringarna av tidigast utagsålder för de kommunala och statliga avtalen så verkar en del av incitamentet ha varit att arbetsgivarna var villiga att stoppa in mer pengar i utbyte. Det kanske hade med de krångliga förmånsbestämda uppläggen att göra, och att det fanns fördelar från arbetsgivarsidan av de skälen?
Men inom t ex itp så är ju allting redan kraftigt förenklat och premiebestämt för oss födda på 80-talet och framåt, så det finns ju inga egentliga skäl för arbetsgivarna att stoppa in mer pengar bara för att utagsåldern skulle förändras. Det känns sannolikare att en lagändring skulle påverka uttagsåldern för just itp, än någon frivillig avtalsförändring.
Jag håller med dig i allt du skriver men skulle säga att lägre fondavgifter är nog lite beroende på.
De flesta kollektivavtalade pensionslösningar har inte lägre avgifter, alternativt bara marginellt lägre. Det är väl ITP för privata tjänstemän där de prutat mycket och har låga avgifter.
I de fall dessa tjänstemän har alternativet att löneväxla är det ofta via separata lösningar utanför ITP som i majoriteten av fallen är dyrare än vad man kan få privat utanför pensionen.
Företag kan fritt välja t.ex. Max Matthiesen, Skandia, SPP etc. för löneväxlingen då den inte omfattas av kollektivavtalet. Ofta gör de det för att det blir billigare och smidigare administrativt för arbetsgivaren än om de väljer Collectum där de inte får samma stöd.
I min löneväxling betalar jag typ 0,3% och för samma grej i annan kostym utanför betalar jag typ 0,1%. För de av mina kollegor som inte gjort aktiva val i lösningen betalar de närmare 1%.
Så stark avgiftsfördel utanför löneväxlingen. Åtminstone till dess att den evt. kunnat flyttas någon annanstans efter avslutad anställning.