Lysa vs BetterWealth vs Opti

Inget representerar framtiden men man kan ju se hur deras olika strategier har funkat förut.

Vet att folk alltid säger historik påverkar ej framtiden, och jag håller med, men om det gått bättre för den ens över den andra sen start t.ex. få har inte deras strategi funkat som de tror.

Ett exempel på hur historik påverkar är alla som säger “men börsen har gått upp senaste 100 åren” eller? Visst kan börsen dö en dag och aldrig gå upp igen eller något men kanske inte jättetroligt?

Det påverkar väl även vad du säger? Att lysas strategi har bevisats. Men vars för det funkat hittils betyder det inte att det kommer fortsätta funka?

Typ historik har ingen betydelse men det har en liten betydelse ibland…?

1 gillning

Nej absolut, bakgrunden att jag lägger tiden är i grunden för att medverka till att det som skrivs om vår produkt är korrekt. har ofta förekommit fel avgift och så vidare, men absolut det är en del av sälj, :+1:

Anledningen till att jag inte lägger upp svaren är för att de inte kommer från mig, När det kommer till mer specifika frågor så är det bättre att de hanteras av de som kan det bäst. Och om de har bett om att få frågor via e-post, så är det deras beslut, inte mitt. men låt mig återkomma…

1 gillning

Ja. Öhman Marknad Global, Öhman Marknad Sverige och Öhman Räntefond Kompass. De investerar i linje med min moraliska kompass och följer index utifrån vikt, förutom de bolag som exkluderas. Det vill säga inte faktorurval och andra metoder som BW använder sig av. Det finns alltid åsikter om det och där får var och en bestämma vad de själva tycker. Finns rapporter och underlag som pekar åt alla möjliga håll vad gäller den sortens investeringar. Det är lika lite svart/vitt som det mesta andra i livet.

Du bygger inte en implicit motsättning i den meningen.

Det är precis detta du inte kan konstatera.

Nej, det är inte ens lite betydelse.

Grejen blir att om du jämför resultatet mellan investering A och investering B, så kan vi enkelt säga att det finns tre möjliga utfall:

  • A och B har gett ungefär samma resultat
  • A har avkastat mycket mer än B
  • B har avkastat mycket mer än A

Rent statistiskt (på tidshorisonter under 10 år) så är de två sista lika sannolika även om motsatsen gäller. Alltså dessa 4 fall är lika sannolika:

  • A överavkastat B, samtidigt som A har en bättre strategi än B
  • A överavkastat B, samtidigt som B har en bättre strategi än A
  • B överavkastat A, samtidigt som A har en bättre strategi än B
  • B överavkastat A, samtidigt som B har en bättre strategi än A

Därmed är sannolikheten att du tar ett bättre beslut genom att titta på historiken i praktiken noll.

Vi lägger ut alla historisk avkastning på hemsidan. Där står även alla innehåll i portföljerna, samt övergripande vikter. det är inte alls svårt att jämföra med andra. Vi tar även fram månadsrapporter där vi gör djupgående analys och jämförelser. De kan du få tillgång till om du vill.

Intressant, vad skulle du säga representerar framtiden?

Inte direkt, det är mycket mer komplext.

Det behövs faktiskt inte större historik för att visa att Lysas strategi är rimlig (exklusive home bias). Om

  • Marknaden domineras av effektivitet
  • Företag överavkastar riskfri ränta på oändligt lång sikt

Då kommer även globalt marknadsviktat (teoretiskt perfekt) index att ge en överavkastning (relativt riskfri ränta) i genomsnitt med minsta möjliga utfallsrymd.

Behövs ingen historik alls.

Modeller. 10 tecken.

Så hur skulle du baserat på det du skriver, värdera strategin du nämner med 100% aktiers sannolikhet att ge bättre avkastning jämför med en valfri globalfond?

Va? De representerar ju exakt samma lösning. Därmed samma statistiska egenskaper.

Jag kan bespara dig lite tid. vilken som “leder” för tillfället får du kolla själv. Jämförelser som görs jämför oftast vår högsta risk (92%) aktier med en 100% aktier vilket redan där säger att en kommer ligga före den andra i ett vist marknadsläge. vill man utvärdera respektives förmåga att hantera både räntor och Aktier är ett förslag att titta på någon portfölj i mitten. Den största skillnaden kommer till valutarisken. Vilket gör att beroende på kronans värde kan avkastningen variera (räknat i Svenska kronor)

ok, så hur förklarar man utifrån det att det skiljer i avkastning? borde den inte vara detsamma? och om den är detsamma, var ligger mervärdet i den ena framför den andra?

Förstår du begreppet slump?

Om du kastar 1 tärning 100 gånger och summerar alla värden du får. Samtidigt som en annan person gör samma sak. Störst summa vinner.

Har den som fick störst summa en bättre tärningskastarstrategi då?

haha, jag är väl medveten om sannolikhetsteori. Sanningen är att inget av alternativen följer det du kallar “marknadsportföljen” perfekt därav skillnaden och att det du kallar slump. kan vara slump, absolut, kan även vara att den ena är något bättre på det än den andra.

Bara för att vara tydlig, jag tycker våra konkurrenter gör ett jättebra jobb, det finns extremt mycket dåliga alternativ på marknaden…Alla robotar medverkar tillsammans för bättre sparande.

En stor del i robotrådgivning är själva rådgivningsdelen, Till de som behöver hjälp med att hitta en risknivå som passar deras mål, och risktollerans, men det känns som de flesta här hoppar över den delen och tar 100% aktier direkt =)

Har du räntor då? Kollar upp olika %. Många som rekommenderar 100/0 eller 90/10 aktier/räntor. 10% aktier per år du ska spara?

Korrekt.

Nja, inte säkert att skillnaden beror på att de inte följer en teoretisk marknadsportfölj.

Javisst, problemet är att man behöver ha någon form av objektiv uppfattning om vilket som är bäst. Något som ökar sannolikheten för att man har rätt anledning (slump eller skicklighet). Dessutom så räcker inte ens det för att veta vilken som är bäst att välja nu!

Även om man med någon metod kan visa att A:s bättre historik än B:s historik beror på skicklighet, så måste man även visa att den skicklighetsfaktorn kommer kvarstå framåt i tid från nu (när man ska ta beslutet att välja). Den hypotetiska skicklighetsfaktorn kan ha spelat ut sin roll någon gång fram till idag (så den slutade ge överavkastning för det ena alternativet), så en del av historiken fungerade den. Sen slutade den fungera för resten av historiken. Då ser det för hela historiken ut som om den fungerade fram till idag, fast den inte gjorde det.

Tillför man komplexitet som påverkar så tillför man även risker att man har ett större fel än om man inte hade komplexiteten. Alltså komplexare modeller ökar risken för sämre utfall i framtiden.

Men för att återgå till ditt långa inlägg:

Du har nämnt i tråden, volatilitet och ES:

Det leder till en uppsjö problem i statistisk mening. Därför genom att mäta dessa egenskaper och sen optimerar givet dessa uppmätta värden på egenskaper så antar ni implicit att de mätningarna ni gjort är representativa för framtiden.

Alltså ni har byggt en modell som förutspår att framtidens data kommer ha snarlika statistiska egenskaper. Där ni optimerar på att de är samma.
Givet att det antagandet ska hålla behöver antingen dessa mått inte förändras (vilket gör er fortsatta mätningar helt meningslösa då den fortsätter ge exakt samma resultat). Eller så behöver måtten från historiken vara obiaserade mot framtida data, givet att verkligheten ni modellerar är linjär. Då kommer ni hamna slumpmässigt utan bias runt den effektiva fronten.

Men verkligheten är inte linjär (i matematisk mening). Därmed faller konceptet.

Då är istället nästa fråga, är verkligheten så nära linjär att det blir tillräckligt bra ändå? På dygnsbasis så är det definitivt inte så att variationerna i parametrar håller för en sådan optimering.

Nu nämnde du dock att ni inte optimera efter er modell på dygnsbas? Sen nämnde även någon att endast en ändring (ett fondbyte) genomförts på 3 år? Tjaa vad tillför ni för värde då med optimeringen? Gör optimeringen något alls mer än spottar ut siffror ni inte använder?

Det vettiga är att se begränsningarna hur mycket som kan modelleras med data och ta hänsyn till att modellerna har stor osäkerhet, just eftersom systemet som modelleras är hela världens ekonomi och alla marknadsaktörers respons på detta.

Håller man teoretiskt perfekt marknadsviktat index behöver man aldrig ombalansera och all utdelning köper man bara in sig i samma proportion man redan har. Men eftersom vi inte kan hålla exakt det behöver man ombalansera då och då. P.g.a. stora modellosäkerheter så är det väldigt viktigt att vi lägger mycket liten relativ vikt vid hur fördelningen har drivit iväg från “korrekt” och stor vikt vid transaktionskostnader som orsakas av handeln. Transaktionskostnader är strikt negativa för avkastningen.

Här kommer en tankevurpa. Det är ni som har en komplex modell för att följa optimum på den effektiva fronten. Jag använder som du vet Lysa och en mycket enklare modell.

Alltså ni har krånglat till det genom att jobba mot ett teoretiskt optimum. Eftersom ni kan bara optimera på er modell (vilket är en teoretisk modell som ska representera verkligheten). Er lösning är bara optimal för modellen, inte nödvändigtvis verkligheten.

Exempel på linjära operatorer, summa, fouriertransform. De har följande egenskap:
The most common kind of operator encountered are linear operators . Let U and V be vector spaces over a field K . A mapping A : UV is linear if

{isplaystyle A(lpha athbf {x} +eta athbf {y} )=lpha Aathbf {x} +eta Aathbf {y} }

Korrelation t.ex. förutsätter att det underliggande sambandet som beskrivs är linjärt. Icke-linjära samband (som t.ex. kvadratiskt beroede) kommer inte kunna beskrivas med korrelation annat än som en (mer eller mindre) felaktigt modell över vissa intervall.

Just eftersom den ekonomi och marknad (verkligheten) ni modellerar inte kan modelleras perfekt med bara linjära operatorer så är det inte generellt sant att mer optimering är bättre. Därmed kommer (oavsett hur avancerad modellen än är) ni inte kunna säga att mer optimering är bättre.

Därmed måste du visa att mer modellering på precis det sätt ni gör är bättre. Inte tvärtom.

4 gillningar

Förstår inte. Alla portföljer på alla fondrobotar innehåller flera olika tillgångsslag som måste balanseras över tid. Kör du enklaste portföljen som är 100% aktier har du minst 2 fonder och som mest 14 fonder hos Lysa till exempel. Där ser de till att ha målfördelningen över tid, vilket gör att om globalfonder dyker och sverigefonden skjuter i höjden balanseras det ut automatiskt. Lägger du till räntor kommer ytterligare 1 eller 11 fonder in som skall balanseras. I slutändan sitter du med 3 eller 25 olika fonder som alla skall fördelas enligt deras målbild. Ingen chans i världen att jag eller andra vill göra det manuellt på Avanza/Nordnet när något börjar diffa 5% eller mer.

Kort sammanfattning: du behöver balansera om alla portföljer även om de innehåller så lite som en globalfond och en sverigefond. Det tar tid och energi. En fondrobot löser det automatiskt. Därför är fondrobot mitt val.

2 gillningar

Jag gillar regeln om 10% aktier per år i sparhorisont och resten räntor eller sparkonto. Men även om du bara har två fonder så kan det vara bra att ombalansera för att behålla målfördelningen över tid. Det är detta som är så bra med robotar. Går skapa billiga portföljer själv men då får man välja fonder och ombalansera dessa själv också. Är inte svårt om man lärt sig.

1 gillning

Bara för portföljer som har en förutbestämd balans, detta har ju inte alla portföljer. Det kan ju vara så att det är önskvärt med olika innehav och fördelning över tid för att utnyttja marknadens ineffektiviteter bra över tid. En fondrobot som lyckas bra med detta vore intressant.