Jag personligen skulle inte hänga upp mig på att det handlar om spel eller samlargrejer specifikt men det är såklart osunt att vara så fäst vid vad som egentligen är en hobby.
Egentligen är det ointressant om personerna valt att lägga alla sina pengar på utemat, snus/cigg, energidryck, resor, streamingtjänster, nätcasino eller tv-/datorspel.
Bortsett eventuella hälsoaspekter som kan vara ett problem i sig.
De har gjort saker de tycker är kul, för pengar de inte har och i processen försatt sig själva och sina familjer i en riktigt kass situation.
Det blir inte mer rätt eller fel att de har spenderat över sina tillgångar bara för att de lagt pengarna på rätt lyxkonsumtion (läs: sådant som jag själv tycker om).
Inkorrekt. Mannen i fråga var inte i en knipa pga en gammal xbox och billigare hobby kan han inte ha. Tvärtom hindrar den hobbyn honom troligen från att spendera pengar.
Nu minns jag inte alla detaljer i just den där episoden men det är ganska lätt att argumentera för att när man är djupt skuldsatt med blancolån så är alla onödiga köp bidragande till knipan.
Samma argument går att använda retroaktivt - har man onödiga prylar och är skuldsatt bör det säljas för att lösa situationen här och nu.
Edit: såg att du redigerade ditt inlägg, och ja, vissa saker kan vara vettiga att behålla om det kan hålla en från att konsumera mer totalt sett. Men som sagt skulle snubben inte ha någon TV kvar och skulle ändå inte kunna spela.
Absolut. Om slanten är meningsfull i relation till vad den tar bort.
Det här är i mitt huvud inte en diskussion om principer/teori.
Utan om praktikaliteter. Du har rätt i teorin. I praktiken är det dock kontraproduktivt. Jag kan lova dig att genom att sälja den xboxen försämrades hans möjligheter att ta sig ur sina problem signifikant.
Du lovar nog för mycket där, jag kan inte säga bu eller bä om huruvida det hjälper eller stjälper och det tror jag inte att du kan heller.
Jag kan gå så långt som att säga att du kan ha rätt och jag tror att Magnus / programledaren inte direkt är någon gamer själv och har låg förståelse för att man kan vara fäst vid det.
Det finns fortfarande människor som tycker att TV-spel är för barn och inte inser att majoriteten spelar något, men i olika utsträckning och på olika plattformar.
Så här tänker jag i frågan; att tro att man hjälper människor genom att bryta ner dem, då har man titta lite för mkt på amerikanska armé-filmer. Det krävs inte särdeles mkt empati för att förstå vad han behövde och att det här inte var det.
Vissa deltagare bryter ju ihop så fort programledarna kommer in genom dörren och börjar titta på deras prylar, oavsett vad det är för något.
Oftast (alltid?) har de ett eget val, det är flera fall där deltagarna vägrat sälja något (bl.a. hästar i någon episod) och då har programledarna antingen accepterat det eller lagt ner programmet och återkommit senare och kollat hur det gick.
Svårt. Vad är alternativet? Alla realistiska alternativ är dyrare i det här fallet. Inget troligt tidsfördriv är billigare per timme än att spela på en gammal xbox. Alltså handlar det inte om pengarna. Utan om bestraffning. Som troligen även sätter honom i en betydligt sämre sits när han ska hitta på ngt annat att göra. För något kommer han att göra.
Det är ett perspektiv. Det vanliga felet som dessa personer har gjort är att schabbla bort sina liv, inte utbilda sig, leva slarvigt och inte ta ansvar. Sedan vill man konsumera som om man hade en högre chefslön och en välfungerande tillvaro. Det går inte ihop riktigt.
Min poäng är att det finns en massa människor som av andra uppfattas ha en god ekonomi. De klär sig fint och har dyra vanor. De beter sig i princip som deltagarna i Lyxfällan men har de inkomster som krävs för att inte gå i konken. Jag vet inte om det alternativet är så mycket bättre egentligen. Tänk Mona Sahlin, för att ta bara ett välkänt exempel.
Du beskrev det som att spenderandet är huvudfrågan. Så kan man absolut se det men det är personer med patetiska inkomster som främst förekommer i lyxfällan.
Jag skulle nog säga att det är rätt blandat, vissa tjänar bra men den gemensamma nämnaren är som jag skrev att samtliga lever långt över sina tillgångar (och inkomster) och är ofta även privatekonomiska analfabeter.
Men absolut, det är sällan civilingenjörer, jurister och läkare med i Lyxfällan. Det kan dock ha med annat att göra än bara inkomst, t.ex. att man i större utsträckning har självdisciplin, vilket en femårig utbildning kan vara tecken på att man har.
Ja, i teorin borde det vara så. Sedan ser nog ”överspenderande” lite olika ut i olika grupper. Det som är mer uppenbart slafsigt framstår som sämre än det som är mer prydligt.
Man kan definiera det hur man vill men det är inkomsterna (avsaknaden av dem) som särskiljer deltagarna mer än spenderandet. Slösaktiga personer med dålig hushållning är inget unikt. Sådant är vanligare än man kan tro.
Jag skulle rekommendera norska Lyxfällan (Luksusfellen) då den produktionen känns mer hjälpande och seriös. De engagerar sig i fallen över månader om så behövs. Fattar att syftet med tråden/tittandet är en inblick i Sverige, men close enough typ.
Lyxfällan är toppen som samhällsutbildning och ekonomi tips. Den som säger sig vara över förnedrings tv och sedan läser de gamla dagstidningarna vi har här, eller nämner aktuellt och agenda som viktiga för samhället….har bara valt en annan form av underhållning
Intelligens är inte en växande faktor i samhället, kunskap är inte premierat i alla grupper.
Det behövs inte etik och moral för att leva.
Frågades folk på gatan vad ränta är så tror jag 50 % inte alls vet vad ränta och amortering är.
Folk vet lite överlag och det bästa sättet att nå många är med en låg ribba och många gemensamma nämnare.
Det finns ändlöst med exempel. Britney Spears har sålt 200 miljoner skivor. Vad folk känner och tycker om det är mindre värt än budskapets kraft att höras och spridas.
Lyxfällan är bra samhällskunskap för att det tilltalar många. Att kalla det skräp och förnedringstv visar bara att man umgås inte så mycket med vanligt folk som petar i näsan.
Om du med “leva” menar “inte vara död” så har du rätt. På samma sätt som en spindel inte behöver moral. Om du med “leva” menar “att människor som grupp ska kunna interagera framgångsrikt med andra människor och vårt samhälle ska överleva/frodas på en nivå över säg stenåldersmänniskans” så har du fel.