Mycket övertid och hög prestation men låg tillväxt på lönekontot

Vardagsekonomi Jobb, karriär och lön
1

Hej Forumet!

Jag jobbade tidigare på en mindre konsultfirma.
Jag trivdes mycket bra, men efter många år där kändes det dags att testa på något nytt. Något jag saknade på det lilla företaget var en förståelse för hur saker fungerar i större organisationer och de strukturer som krävs för att bedriva verksamhet där. Jag blev head-huntad till en ny arbetsgivare som uppfyllde detta. Det nya företagets säljpitch för att få mig intresserad var att detta borde vara enkelt för mig efter att ha jobbat hårt inom konsultbranschen många år plus en rejäl löneökning. De hade även nya spännande projekt som jag gärna skulle vilja arbeta i, så jag nappade. Detta var drygt tre år sedan.

Jag trivs mycket bra hos min nya arbetsgivare och jag har lärt mig väldigt mycket under denna tid, så i backspegeln känner jag att jag gjorde rätt val, men på senare tid har en del tankar börjat gnaga allt hårdare i bakhuvudet på mig;

  • Övertid; min chef har nyligen uttryckt att han förväntar sig att jag lägger upp mot 150 övertidstimmar per år utan kompensation utöver normal lön. ”Lite övertid här” och där ingår i jobbet nämndes även på anställningsintervjun, men den nivån av gratisarbete hade jag inte förväntat mig. Hade jag vetat detta så skulle mitt löneanspråk även varit 10 procent högre för i min förra tjänst ersattes all övertid. Jag kommer nu även från en period med mycket övertid, förra året över 400h. Jag trivs med hög belastning och klagar ej, men förväntar mig även att bli kompenserad för detta slit. Efter många turer med min chef lyckades han få fram en ”one time only”-lösning med två extralöner som ska betalas ett år senare mot att de projekt jag är involverad i möter vissa mål. Jag var så klart inte nöjd med den lösningen då jag lagt ner arbetstiden oavsett vad utfallet blir och om det ska vara riskbaserat så bör det ju även vara så att belöningen borde bli betydligt större vid lyckat utfall. Jag arbetar även detta år i flera mycket tidskrävande projekt och för att lyckas väl behöver jag egentligen jobba betydligt mer än åtta timmar om dagen nu med, men chefen har nu sagt nej och vill inte att jag arbetar mer övertid än ”det som ingår i tjänsten”. Varje dag ställs jag därför inför dilemmat att antingen inte jobba mer än vad som är avtalat och därmed orsaka dålig kvalitet i mina projekt eller att jobba mer än avtalat oavlönat för att försäkra kvaliteten i arbetet. För någon som mig med stark pliktkänsla är detta inte helt lätt.
  • Löneutveckling; jag upplever inte att min prestation belönas, vid lönesamtal skyller chefen på den budgetram han fått baserad på fackliga förhandlingar. Jag har presterat mer och bättre de sista åren än jag gjorde hos min förra arbetsgivare. Resultatet i år blev dock mindre än halva inflationen i löneökning, detta försökte han dessutom sälja in som bra då de flesta andra fick ännu lägre. Mycket besviken.
  • Det lönar sig inte att lönearbeta (efter en viss gräns). För att avlasta mig hyrs flera konsulter in. Dessa fakturerar vardera i storleksordningen 2 000 000 SEK per år. Flera av dem driver egna aktiebolag, och de kan då plocka ut betydligt mer i lön + utdelning än vad jag får ut (65 000 SEK/månad). Detta trots att de producerar betydligt mindre värde för mitt företag än vad jag gör. För varje extra hundralapp jag sliter ihop får jag behålla 44 SEK efter skatt…

Med dessa tankar i bakhuvudet går jag inom kort på föräldraledighet och under min föräldraledighet kommer jag behöva bestämma vad jag tänker göra när jag kommer tillbaka till jobbet några månader;

  • Fortsätta med nuvarande jobb, jag trivs trots allt bra med det mesta utom ersättningen (och ställa ultimatum till chef eller forcera ner arbetstid till åtta timmar per dag)
  • Starta eget (med risken att inte få några uppdrag. Jag är en typisk introvert person som nog inte kommer gilla sälj och kundvård vilket ju inte är optimalt som egenföretagare)?
  • Gå tillbaka till förra arbetsgivaren (trivdes bra där också och kan nog få bra villkor)?
  • Leta nytt jobb (enkelt, kan få nytt jobb hos annan snabbt om jag vill, men ev. med något sämre villkor)?

Jag antar att vad jag vill ha ut av den här tråden är lite fler perspektiv (främst från andra tjänstemän som tjänar över brytpunkt för statlig skatt).
Hur är det med övertid på er arbetsplats?
Anser ni att er löneutveckling speglar er prestation?
Hur motiverar ni att slita som ett djur när man dessutom får behålla så lite av sista tjänad krona p.g.a. absurda skatter?
Har ni varit i en liknande situation? Vad skulle ni gjort?

Kanske även kan nämna att vår finansiella situation är ganska bra och vi kan klara oss utan att arbeta ett par år om vi så önskar. Vi sparar för möjlighet till FIRE om senast sju år, men tror nog att vi kommer fortsätta jobba även därefter.

Tips, råd, allmänna synpunkter mottages tacksamt!

2

Personligen har jag kommit över fasen att slita som ett djur, så obetald övertid är för mig helt vansinnigt.

Jag hade hittat ett annat jobb, även om det hade inneburit en lägre lön.

5 gillningar
3

Jag tjänar visserligen inte över brytpunkt ännu, även om jag är tjänsteman och har en ganska hög lön sett till min ålder.

Givet det du skriver så låter det som att situationen nu är ohållbar för dig. Antingen så ger du chefen chansen att ändra på den eller så ändrar du på den genom att lämna.

Det låter som om du har guldläge vad gäller förhandling med din chef också.

Säg att du anser att förtjänar högre lön (till den nivå du vill ha, överslagsräkna vad konsulterna kostar så har värdet din arbetsgivare sätter på ditt arbete). Antingen så kommer då din chef kunna ge dig det eller skylla på fackliga förhandlingar.
Så nästa steg blir då att fråga efter andra alternativ till ökad ersättning per nerlagd timme, betald övertid? Andra ersättningar? Mer semester? Fråga vad som är möjligt inom de kollektivavtal som finns.

D.v.s. visa att du är öppen för alternativa lösningar och lägg den bollen i knät på chefen.

Om inte chefen försöker presentera en lösning, då vet du att det inte har med andra avtal att göra. Då är det bara att säga tack men nej tack.

2 gillningar
4

Utan ersättning för övertid hade min arbetade övertid varit 0.
Jag hade bytt arbetsgivare direkt.
Eftersom du redan ligger över brytgräns hade jag startat eget. Få komp istället för övertid brukar bara leda till att man aldrig kan vara ledig iaf.

2 gillningar
5

Hej,

Tjänsteman, över brytpunkt sedan många år.

Det låter som att du redan har marknadsmässig lön om alla andra alternativ kommer innebära något lägre lön?

Väl anställd på ett större företag är det svårt att få upp lönen mer än 2-3%/år är min erfarenhet. Enda sättet att få upp det mer än så är att bli befordrad. Den huvudsakliga anledningen att jobba övertid är särför möjligheten att klättra på stegen. Prata med din chef om vad som krävs för att klättra, särskilt om du haft jobbet i 3 år.

Alternativt så finns det konsultfirmor som sköter insäljandet, men då får du ju inte ut lika mkt som den som kör egen konsultlåda.

Mvh

F

6

Av det du beskriver så tycker jag det låter fullständigt orimligt. Det finns inget som helst logiskt eller rättvist att arbeta “lite övertid här och där” utan ersättning. Antingen ska du ha kompensationsledighet eller övertidsersättning i form av pengar, och då avråder jag starkt från det tidigare utifrån det du besrkiver då kontinuerligt övertidsarbete alltsomoftast indikerar att den potten bara kommer växa sig större och större (vilket jag själv erfarit hos tidigare arbetsgivare med liknande problematik).

Tycker det låter som en typfall av en toxisk arbetsmiljö där arbetsgivaren förväntar sig lojalitet och gratisarbete utan någon som helst motprestation.

Löneförhandling kan vara knepigt på större kollektivavtalsbundna bolag. 2-3% per år är tyvärr inte orimligt i dessa fall, vilket är särskilt knepigt i dagens inflationsläge. Oftast är det, som nämnts ovan, byte av roll/tjänst inom bolaget som öppnar upp för en förhandling på riktigt i större bolag. Annars blir det inte sällan ett årligt lönebesked snarare än en löneförhandling. Med det sagt… Förväntat obetalt övertidsarbete ska aldrig accepteras. Spelar ingen roll om det rör sig om löner över brytpunkten för statlig skatt eller ej.

Jag hade sökt mig vidare omgående.

2 gillningar
8

Vad gäller ersättning för övertid har jag inställningen att om inte arbetsgivaren anser det värt att betala/kompensera för så ska jag definitivt inte få för mig att det är värt att utföra.

5 gillningar
9

Det jag personligen har gjort är att fokusera på de delas som är viktiga och delegerat resten till andra projektmedlemar. Skulle aldrig få för mig att arbeta gratis utan andra förmåner.

Har också stark pliktkänsla och har tränar på att säga nej samt tränat upp förmågan att släppa oviktiga uppgifter.

Har förtroendearbetstid men kan planera mitt arbete självständigt så är inget större problem…

För mig är det mer arbetsuppgifter än lön som motiverar.

Jag skulle ha bytt jobb.

Personligen byter jag jobb när jag inte tycker jobbet är roligt längre och där verkar du vara.

Mitt personliga problem med att vara konsult är att man förlorar möjligheterna att göra de för mig mest roliga projekten, men alla är vi olika.

Det jag tycker du ska göra är att ta tiden som föräldraledighet att tänka igenom noggrant vad du vill göra i framtiden och fokusera på det.

10

Har sällan/aldrig övertid. Jag skulle inte stanna kvar på en arbetsplats som rutinmässigt kräver övertid. Övertid är okej i undantagsfall om något verkligen skiter sig, men det ska inte sättas i system.

Prestation och slit har rätt dålig korrelation med löneutveckling inom samma tjänst. Använd istället prestationen för att bli befodrad eller för att få ett bättre jobb.

Bara att acceptera att det är så vårt skattesystem ser ut. Man får helt enkelt börja ta ut förmåner som inte är lika hårt beskattade: Mer semester, gå ner i arbetstid, löneväxla till tjänstepensionen, andra skattefria förmåner - bil, telefon, etc. Tråkigt att incitamenten ser ut så, men svårt att förändra.

Alternativt - starta eget.

Jag hade slutat jobba övertid, inte över en natt, men börjat lägga ifrån mig mindre viktiga arbetsuppgifter tills arbetsbördan matchar 40h/vecka. Sen hade jag fortsatt ifrågasätta varför vi som företag inte hinner med jobbet på ordinare arbetstid. Om vi jobbar nära kund t.ex, varför tar vi inte betalt för allt arbete vi lägger ner?

Sist men inte minst, bytt jobb, men kanske inte hjälper om du redan är bra betald.

1 gillning
11

Har varit i liknande situation och nästan jobbat ihjäl mig.
Kollapsade på golvet och blev inlagd på sjukhus innan jag begrep vad jag höll på med.
Och jag fick inte ens betalt för mina timmar.

Jag hade lämnat företaget. Alternativt hade jag bett chefen ta in mig som konsult.
Då hade han nog sett till att jag inte jobbar övertid eller så hade han fått betala för varje övertidstimme.

7 gillningar
12

Det låter som om du beskriver Netlight. Ta de flestas råd här och byt jobb. Om du vill vara kvar under bättre förhållanden skall du ge det exakt en chans. Får du inte direkt gehör för dina tankar av chefen kommer du inte få det senare heller. Livet är för kort för att hoppas. Dina alternativ är alla sunda i övrigt.

Själv hade jag inte jobbat en timme övertid utan att få betalt antingen i pengar eller tid. Vi människor behöver tid för återhämtning. Den arbetsgivare som kräver av sina anställda att de skall jobba såpass mycket övertid bryr sig bara om att få upp kvoten fakturerad tid och inte sin personal. Slit och släng-mentalitet som kan kastas i Plus-papperskorgen.

3 gillningar
13

Hej igen,

Jag ser att det är många här som skriver att de aldrig skulle arbeta ”obetald övertid”. Hade vi pratat om ett manuellt arbete så håller jag med, men väldigt många tjänstemän är ju ”övertidsavlösta”, dvs får ett antal dagar extra semester mot att övertid inte ersätts. Kanske TS är övertidsavlöst? I så fall har hen ju ersättning för övertiden.

Någon i min bransch (läkemedel) som vägrar arbeta obetald övertid, utan hellre håller på och räknar arbetade timmar skulle jag snabbt välja bort som chef. Som anställd upplever jag det dessutom som befriande att inte behöva räkna arbetstimmarna, utan istället arbeta de tider jag vill.

Sen håller jag med många här om att leverans är viktigare än insatt tid. När man blir mer erfaren kan man ofta leverera mer under sina 40h/vecka. Det är då man är redo att befodras.

Mvh

F

3 gillningar
14

Du har ju rätt i det du skriver, men det finns lite variationer i det där med att begära att en tjänsteman gör sitt jobb.

Jag känner igen mig lite i ts text och funderar på om vi är på samma ställe. :stuck_out_tongue:

150h per år som extratid är vad som önskas. Inlöst övertid innebär bara att en inte får övertidsersättning. Ingen extra semester eller komptid.

För mig personligen är prestation/leverans mer intressant än instoppade timmar. Men om ens chef inte har samma bild, då blir det knivigare…

15

Det är väl olika i olika brancher det där. Vissa har ju lite extra semester eller lön för en förväntan om viss övertid. Men även där måste det ju finnas en gräns. På min förra arbetsplats förväntades man (eller tvingades iaf av arbetsbördan) jobba ca 6 dagar i veckan ca 10 h om dagen. Helt utan någon kompensation. Annars saknade man liksom ambitioner. Kan tycka att det är rätt sjukt hur många ställen håller på. Sen nån timme här eller där om man har ett intressant jobb och kanske lite flexibilitet det är väl inte hela världen för mig även om man inte får nån kompensation iof. Men man bör verkligen inte låta sig utnyttjas hur mycket som helst.

16

menar du att det är skönt att kunna jobba 60h istället för 40h per vecka utan att någon stoppar dig? funkar det likadant om du vill jobba 20h?

1 gillning
17

var detta en konsultfirma? hur länge stannade du?

18

Men om det förutsätts att han jobbar över 150 timmar och man tar det plus normal övertidsersättning 50% så blir det 225 timmar. Vilket är drygt 28 dagar eller 5,5 veckor. Skulle inte tro att han blir kompenserad med 5,5 veckor extra semester.

Såklart.

19

Jag är ”övertidsavlöst”, men det betyder ju inte att jag tänker acceptera övertid rent rutinmässigt varje vecka varje månad bara för att organisationen är dålig på att planera eller ser övertid som en del av kulturen.

4 gillningar
21

Nope ingen konsultfirma. Vill inte specificera för mycket för att inte outa arbetsplatsen. Ska sägas att jag initierade att jag och några kollegor medvetet drog ner på övertiden så jag jobbade till slut “bara” ca 250 h timmar extra per år. När jag började var det som jag beskrev dock. Jag jobbade där ca 2 år.

22

Oj, många och intressanta svar, tack alla!
Blir tjatigt om jag svarar på alla en för en här, men kul med olika bakgrunder och perspektiv här, även om den breda åsikten verkar vara att inte tolerera övertid. Det köper jag och jag ser så klart rimligheten i det.

Vill förtydliga - min nuvarande chef hänger inte över axeln på mig, tvärtom har han ganska dålig koll på exakt vad jag gör. Jag skulle teoretiskt kunna jobba 20-30 timmar i vecka, kräva fler konsulter låta dem göra mitt jobb och ingen skulle märka skillnaden i min nedlagda tid så lätt. Min roll kommer med stor frihet vilket jag uppskattar, men även ansvar. Jag tar ansvarsbiten seriöst och skulle aldrig missbruka den frihet jag har. Dessutom tycker jag faktiskt att det är kul och jag är mer produktiv under hög belastning än låg, så jag har egentligen inget emot att gå den där balansgången som medföljer hårt arbete.

När det kommer till övertid så är mitt största problem att jag ej blir kompenserad för det alls, inte ens med flextid, utan att kohandla med chefen i efterhand. Jag påpekade väldigt tydligt tidigare i år att om jag ska fortsätta jobba övertid så vill jag en tydlig plan i förväg på hur det ska kompenseras, men han avvisade det och ville istället komplettera med med fler konsulter, vilket jag även fick men för få, ej tillräckligt självgående och för sent. Det är ju även en mycket dyrare lösning än om jag skulle lösa uppgiften själv då det nu ofta istället tar lika lång tid att förklara vad som behöver göras som att göra det själv.

Men det blir ändring nu, ingen mer gratistid från och med denna vecka.
Jag kommer fortsätta flagga upp för att backlogg med arbetsuppgifter fortsätter att öka och stå vid förfogande om avtalad övertid önskas.
Det löser mitt första problem.

Då återstår problemen med löneutvecklingen och de minskade löneincitamenten till lönearbete när man nått över statligt bestämda gränser.
Angående löneutvecklingen tycker jag att kulturen på större företag med brist på individuell anpassning är tråkig. Jag har inga ambitioner att göra karriär heller, tycker folk mest är jobbiga och vill inte bli någons chef. Jag trivs bra med min nuvarande roll och är duktig på det jag gör, det är där jag vill fortsätta utvecklas. Och sådan utveckling verkar, som många påpekat här, ej premieras på samma sätt i större företag. Jag väger därför mot att avsluta min anställning efter föräldraledighet just nu, men funderar gärna över det i lugn och ro ett tag till.
Skatteproblematiken som anställd är ett haveri utan dess like och ett ämne större än denna tråd. De tankar jag haft tidigare har varit starta eget eller försöka bli delägare på annan firma. Detta kommer jag också fundera allvarligare på under ledigheten. Det här med konsultförmedlare var nytt för mig, tack för det tipset!

Återigen tack för all feedback här! Att skriva av sig rensade skallen på de tankar som snurrar omkring där inne, välbehövligt för någon som mig med begränsat känslospråk. Jag är inte riktigt i mål än, men vet nu bättre åt vilket håll kompassen pekar i alla fall. Ska försöka komma ihåg att återkomma med en uppdatering här i framtiden.

3 gillningar