Nån som verkligen pratat med pensionärer? | Lev livet nu!

Jag är uppvuxen på en ö på västkusten, och jag hade endel kontakt med olika pensionärer när jag var mellan 15 och 20, alltså folk som var födda mellan 1910-1930.
Dom hade alla haft väldigt begränsat med pengar i perioder av sitt liv, min farfar berättade att när han gick i skolan så hade dom bara ett par stövlar i familjen, så när det var snöstorm och farfar behövde ha stövlarna när han gick till skolan så fick hans pappa jobba inomhus på gården.
Många av dessa pensionärer hade gnetat och sparat ett helt liv, och lagt undan allt dom kunde, för det kunde ju snart bli dåliga tider igen. Deras boende var betalt och dom hade inga andra skulder när dom gick i pension, och flera av dom hade över 1 000 000 på banken, men dom ändrade inte sin livsstil för det. Dom gick kvar i sina gamla slitna kläder, la inga pengar på dyrare nöjen än melodikrysset i P4 och sedan dog dom och deras arvingar fick 1 000 000 i kontanter och ett hus som var värt mellan 2 och 3 000 000…

Jag tror att om man levt väldigt sparsamt ett helt liv så är det nog svårt att bara ändra det, även om man kan rent ekonomiskt. Man har ju en typ av ekonomisk livsstil och jag tror inte den ändras drastiskt för att man blir pensionär. Dessa pensionärer hade såvitt jag kunde bedöma ett bra liv, dom träffade barn, och barnbarn, umgicks med grannar och grejade hemma på gården och jag tror inte dom blivit lyckligare av att bränna den där miljonen.

5 gillningar

Kan man halvera kostnaden på boendet så ligger man rätt bra till.

Säg 8M 25% belåning.
Byt till 4M bostad.
0% belåning ger 2M i handen.
50% belåning ger 4M i handen.
(Minus reavinstskatt)

1 gillning

Min lön är idag 38500 och enligt Min pension kommer jag att få 24350 i pension om jag jobbar till 69 vilket jag inte kommer att göra.

Med den pension du enligt prognosen kommer att få så behöver du kanske inte spara.

1 gillning

Mina föräldrar reste mycket i början av pensionen och min mamma skulle nog fortfarande gärna göra det men pappa har blivit gammal, börjar närma sig 80, och sitter helst hemma i soffan framför TVn. Så jag tror verkligen att det är så att behovet av pengar minskar med åldern och orken. De flesta behöver inte en normal lön att leva på i månaden då.

1 gillning

Jag träffar på mitt arbete i vården, äldre som inte har råd att hämta ut sina mediciner. Som inte har råd att få sin mår hemlevererad av hemtjänsten. Son inte har råd att hyra sina hjälpmedel eller få städhjälp av kommunen.
Jag vill absolut ha råd att välja när jag går i pension och ha guldkant de första åren. Därefter hoppas jag att det finns pengar kvar till en värdig vår dag. Jag tänker också att 1-2 miljoner borde vara fullt tillräckligt.

2 gillningar

Fasen!

Men vi har en del av vår bostad som går att hyra ut (den har egen ingång). Lyxigt för en tonåring men också en möjlighet att downshifta utan att sälja sen när barnen flyttat ut.:+1:

1 gillning

En aspekt många inte tänker på är risken att dö i förtid, det är inte alla som får uppleva pensionsåldern eller som har hälsoproblem som gör att det inte går att vara aktiv när man väl når pensionen. Därför tänker jag att man nog inte skall vänta med att unna sig saker alltför länge.

Hur mycket pengar man behöver som pensionär är väl väldigt individuellt, det är inte alla som har dyra intressen.

3 gillningar

Mina föräldrar sålde sitt företag när de var runt 52 år gamla. När pappa var 55 så slutade han jobba och mamma slutade när hon var 56 (året efter pappa).
De sålde huset, inga lån, och köpte en sommarstuga vid havet.
De började plocka ut det mesta av pensionen under de första fem åren och efter 60 så var pensionerna ganska låga. Pappa ca 12000 e skatt och mamma typ 7000 kr. Dock hade de bra med pengar på banken och reste 4-5 gånger om året.
Vid 65 sålde de stugan med bra vinst och flyttade närmare oss barn i en hyresrätt.
När mamma blev 67 år blev hon sjuk och 3 år senare dog hon. Ingen efterlevande pension, då de delarna redan plockats ut.
Så vid 70 var pappa ensam, låg pension och 8000kr i hyra. Han flyttade till mindre lägenhet 6800 kr i hyra.
Han har ca 1 milj på banken så han klarar sig bra.

När mamma blev sjuk så pratade de ofta om hur glada de var för att de slutat arbeta tidigare. Trots att hon dog innan hon fyllde 71 så hann de ändå få 15 friska år tillsammans i “frihet” och för att göra allt de som de önskat sig att göra som pensionärer.
15 år i frihet är ju som om de slutat vid 65 och blivit 80 år, dvs normal tid i frihet. Med den skillnaden att de hade friska 15 år. Många 65-80 har ju en del krämpor.

Jag är nog lite smittad av deras historia och planerar att sluta vid 58. jag tycker inte att de plockade ut sin pension speciellt smart, utan jag kommer att leva på sparpengar tiden mellan 58-66 och sen börja plocka ut “billig” pension. Först de utan återbetalningsskydd. Kommer också att försöka skatteplanera pensionsuttagen så mycket det går och jag har förstånd till.
Vi kommer även att försöka fyllnadsspara de pensionsinbetalningar som vi missar. Vi utgår från en normallön på 30 tkr/mån och sätter av motsvarande värdet på den allmänna pensionen och denna blir vår extra buffert efter 66.
Vår blivande pension ser bra ut på pappret men det är ju många år tills dess och mycket kan hända, så en bra buffert känns tvunget. Är ju ändå 9 år som vi skippar att arbeta på.

15 gillningar

Det är väl detta man i viss mån ser framför sig när man tänker på pension, att det ska bli uruselt.

Jag har några bekanta från Thailand. De berättar hur det viktigt det blir att hålla sig frisk och arbetsför samt att ha barn som kan hjälpa till att finansiera ålderdomen. Man ger också gåvor via templet till äldre och fattiga. Bara som en kontrast till de strategier man kan behöva i Sverige för att klara sig.

3 gillningar

Intressant! Som en sorts variant på FIRE? Det kräver förstås större ekonomiska muskler. Jag kan hålla med om att har man planer så bör man inte vänta till 65-67.

@simino

Ja, lite FIRE light.

Nä vänta ska man inte göra. Vi lever livet nu med, 2 barn och vi älskar att resa. Därför blir det inte tidigare exit för vår del än 58.

Tack för väldigt intressant läsning som får en att fundera. Så jag bidrar men egna erfarenheter och tankar:

Precis som andra varit inne på så är min upplevelse att äldre människor fortsätter att leva på det sätt som de gjort tidigare i livet oavsett hur mycket pengar de har. Min farmor och farfar levde väldigt sparsamt genom alla år och reste inte, men deras nöje var snarare att åka på loppisar och åka och hälsa på vänner och släkt, vilket de trivdes mycket bra med så länge de hade hälsan till det och jag tror att det är precis såna nöjen som faktiskt gör en lycklig i livet snarare än dyr båt/bil/hus. Min farmor, som inte arbetat en dag i sitt liv och därför får garantipension, lever fortfarande. Nu får hon bostadsbidrag och har tack vare det mer pengar över varje månad än när min farfar levde och bidrog. Det enda hon gör som kostar pengar är underhåll av huset som hon dessutom inte har lån på. Hennes största lycka i livet är när folk kommer och hälsar på vilket tack och lov folk gör.

Min egna mor börjar också närma sig pensionsåldern och skulle gärna vilja gå i pension redan nu om bara ekonomin tillät henne till det. Hon skulle klara av en sån tillvaro då hon “övat” tidigare med deltidsjobb, sjukskrivning, arbetslös m.m. Tyvärr fanns inte denna “blogg” för 40 år sen. Jag har det väldigt gott ekonomiskt och har funderingar på om jag skulle kunna hjälpa henne ekonomiskt på något sätt. Kanske ångrar jag mig senare när hon blir skröpplig och inte orkar något att att jag inte köpte henne en husbil när hon ännu orkade köra? Jag kommer ändå med all säkerhet ha mer pengar än jag behöver framgent.

För egen så har jag inte bestämt mig för när jag ska gå i pension. Jag har funderingar på att gå ner i deltid när jag fyller ca 30, eller ta helt pension vid 35, eller arbeta på i många år och bli jätterik till slut även om jag inte känner att jag har någon nytta av så mycket pengar. Det viktigaste för min del är att ha möjligheten att gå ned i arbetstid/sluta när man vill, då kan man trivas mycket bättre på jobbet. Ju mer pengar jag får desto mer trivs jag faktiskt, eftersom jag då inte känner pressen att arbeta så hårt. På så sätt har pengarna ett värde “som jag kan ta ut” trots att de bara sitter på kontot.

Det är förhoppningsvis väldigt långt kvar tills jag blir skröpplig, och en sak som jag ser fram emot till den dagen som mina farföräldrar inte fick vara med om är självkörande bilar. Det kommer komma en dag då jag inte kan köra bil men ändå är pigg nog att inte sitta på ålderdomshem, då kommer jag att åka till släkt och vänner obehindrat som mina farföräldrar hade problem med på slutet.

2 gillningar

I min närhet har jag t.ex. min mamma som jobbat i vården i hela sitt liv. Hon skulle inte kunna leva på sin pension utan det hela bygger på att pappa har stor tjänstepension eftersom han jobbat privat.

Jag ser framför mig ett solidariskt pensionssystem där alla, oavsett ansträngning, tid i arbetsmarknaden, eller lön ändå bara kommer få lika mycket (eller snarare lika lite!) pension. De som har stora tjänstepensioner får solidariskt se sin allmänna pension minska med lika mycket som pensionen ökar tack vare tjänstepensionen. Alla ska ju få lika mycket oavsett! Allt annat är (v)-orättvist!

Dessutom kommer pensionsåldern höjas snabbare än vad jag åldras, så jag kommer aldrig få gå i pension. Så jag siktar på ett eget pensionssparande som jag, helt oberoende av staten och dess havererade (s)olidariska (v)älfärdssystem, kan leva ett normalt liv på från 60-65-årsåldern som det alltid varit. Alltså ett “fuck you”-kapital gentemot staten snarare än arbetsgivaren. Men det här får jag väl äta upp för är det något som staten försöker motarbeta är det just sådana som vill klara sig utan dem.

Jag kan rekommendera följande läsning:

5 gillningar

Jag gick i pension i år vid 61 års ålder. Har haft välbetalda jobb hela vägen med generösa pensionsavsättningar. Är fullt medveten om att jag haft tur och inte är representativ för majoriteten av pensionärer. Har en bruttopension som kommer att ligga i spannet 75 000 - 95 000 fram till jag är 86 och därefter, om det nu blir aktuellt, endast allmän pension på 17 000. Hade 20 olika tjänstepensioner som jag lagt ut med lite olika starttider och utbetalningslängder. Tog hjälp av Kollberg & Enqvist som @janbolmeson rekommenderat. Har också sparat ihop ett kapital på några miljoner som ligger på Avanza.

Måste säga att det är fantastisk känsla av frihet att kunna göra vad jag vill. Men noterar nu att det jag faktiskt gör är ungefär det jag alltid gjort, bara lite mer. Tränar på Friskis många gånger i veckan, småpysslar med huset i stan och sommarstugan, åker till barnbarnen och skaffar mig nya förkylningar, slår bort bollar på golfbanan. Tror Kollberg sa nåt i stil med “tramsar runt” och det är väl det jag gör.
Jag lever som jag vill göra och inget av det jag gör kostar särskilt mycket. Känner inte att det är något jag saknar annat än att kunna resa lite mer men det vet vi ju alla vad det beror på. Hustrun kommer att gå i pension och ett år och vi ser fram emot lite resor då. Så, för min det hade jag väl kunnat leva som jag vill med betydligt mindre i pension men visst är det en trygghet att veta att det finns stora marginaler om det skulle behövas. Tror inte att unga nu ska lägga allt på sparande för framtiden om det betyder att man avstår att göra det man verkligen vill nu.

7 gillningar

Jag bör väl kanske tillägga att jag började jobba som 19-åring och alltid jobbat mycket övertid, därav mina lite konstiga siffror på Min Pension. Dock har jag aldrig “levt upp” övertidspengarna, dom har jag investerat i mitt hus med amorteringar och renoveringar, utan jag har levt på min grundlön.

Jo men det är så jag tänker, att det kanske bara är dumt att spara mera… men jag kommer väl säkert att spara ändå och sedan kommer mina barn få sätta sprätt på pengarna när jag har vandrat vidare till eftervärlden. :sweat_smile:

65 - 75 = Dricka vin i Toscana, köra jorden runt i en Toyota Landcruiser, bjuda polarna på en jakthelg i Polen.

75-85, = Gå till posten, titta på folk, unna sig en kaffe på lokala fiket, snacka skit med barnbarnen.

10 gillningar

Ja det är möjligen detta med att kunna gå i pension tidigare som lockar lite. Men jag gissar att du utan problem hade kunnat gå ner till tex halvtid och ändå klarat dig bra ekonomiskt under ett par år? Tramsat på halvtid, så att säga…
Sen är det förstås inte alla jobb det funkar på, men tänker att det skulle vara en möjlighet i stället för att behöva leva enbart av kapitalet, åtminstone om man är höginkomsttagare. Man skulle också kunna gasa lite med alternativa inkomster, hyra ut sommarstuga och liknande.

Om jag förstår dig rätt håller jag med, om än onödigt hänga ut två partier, varav ena inte ingår i pensionsgruppen.

Nåt i stil med:
Din Pension = inkomst + premie + tjänste
Om Din Pension < X fylls det på mha “pensionsgarantin”

Sen sätts X så bara de med riktigt mkt TJP når över. Addera skatter.

1 gillning

Jag är av åsikten att det är lite för PK i Sverige. Man får inte beskylla politiker för deras försummelser, partierna för deras politik, boende i vissa områden för hur det är i just vissa områden, personer med olika köns- och/eller religionstillhörighet för saker som uppenbart är typiska för dessa, eller påtala statistiska samband för att det är kränkande osv. Nu blir det säkert lite infekterat, men att hålla inne med infon tror jag är kontraproduktivt. Vill man ha en konstruktiv dialog och förbättring måste sanningen få framföras så länge den framförs sakligt och i hyffsat god ton :slight_smile:

9 gillningar

Jag tänker mig att det är en generationsfråga också? Dagens pensionärer är födda runt 50-talet? Tror jag vill göra mer när jag blir gammal. Många pensionärer äger väl sitt boende också? Tror det blir skillnad i framtiden när folk inte betalat av sina lån och slutar jobba.

Min mor har jobbat 80% med låg lön i ca 30 år och får rätt lite i pension nu. Men å andra sidan är huset betalt och hon gillar inte att konsumera så den enda utgiften är mat.