Vi KAN sälja huset när snöskottning och rensa hängrännor och sånt blivit för mycket. Vi bor drygt dubbelt så stort som vi ens uppskattar. En resurs som kan realiseras om vi vill
Då får vi lös en bra slant. Brf lägenheter som är bra för oss kostar bara ca 1,5 Msek.
Du betalar alltid för att bo. Räntan på dina lån eller någon annans utan ränteavdrag.
När räntan är låg säg 1,5% var det smart att lägga undan kanske 2% minst till tider då den är hög. Har funnits många år med låga räntor att göra det på nu. Jag känner familjer som lägger undan diffen mellan 6% och faktiskt ränta För dom är höga räntor några år vi har nu det dom räknat med.
Att tro att den tiden som varit med räntor på dryga 1% skulle vara för evigt var inte rimligt.
(Högsta räntan vi haft var drygt 12% med 5% amortering årligen på ett topplån. Det var ganska svettigt.)
Även utan lån har pengarna för den där cykeln en alternativkostnad, du skulle kunna skippa cykeln och lägga pengarna i en indexfond med förväntad avkastning över trettio år som vida överstiger priset för cykeln.
Speciellt om man har ett bolån, då måste man ju räkna in den förväntade avkastningen på att äga en bostad (vilket mig veterligen har varit ganska hög historiskt sett i Sverige).
Den förväntade avkastningen borde ju reellt vara noll för bostaden.
Men i kontexten för tråden spelar det ingen roll, avkastningen från bostaden får du ju oavsett räntekostnaden eller alternativkostnaden för “cykeln”.
Den reala avkastningen på att äga en bostad kan också vara negativ, t.ex. expropriation, marken visar sig vara förorenad eller värdet sjunker av andra icke-ekonomiska orsaker.
Såklart, den kan i efterhand visa sig både vara negativ och positiv.
Det förändrar dock inte vad den förväntade avkastningen bör vara.
Detta har dock inte så mycket med trådens ämne att göra
De allra flesta rika människor är inte rika på pengar, men rika på tillgångar.
När de behöver pengar måste de antingen sälja en del av sina tillgångar eller pantsätta en del av sina tillgångar.
Ju fler tillgångar, desto större lån.
Pengarnas värde garanteras av dem som ger ut dem, vanligtvis av suveräna staters centralbanker.
Tillgångar har det värde som marknaden är villig att betala, det vill säga inga garantier av något värde.
En annan spin på det hela är ju att amortering istället sänker den förväntade avkastningen på din bostad via lägre hävstång på bostadslånet. Detta offsettar en del av den missade alternativavkastningen.
Men generellt så håller jag med om att man bör definiera en nyttofunktion för sig själv (eller diskontering som du kallar det) för att avgöra om konsumtion idag ökar nyttan mer än den möjliggjorda konsumtionen om 30 år.
Cykeln blir per definition inbakad i lånet om du väljer att köpa cykeln istället för att använda pengarna till amortering. Det är det som är hela grejen, att folk tror att man bara bakar in cykeln i lånet om man gör det på något explicit sätt.
Lånet på bostaden är beräknat på viss tid som du använder en del av din inkomst till.
Lånet blir inte dyrare eller längre då cykeln inte påverkar lånetiden.
Amortering är bankernas värsta fiende. Det ska vi absolut inte göra:joy:
Göran har ett bolån på K kronor som ska betalas på N år med rak amortering och ränta r
Göran vinner 10000 på trisslotter och köper en cykel för pengarna. Total lånekostnad på bolånet över löptiden kommer vara N\cdot (K\cdot (N+1)/(2N)) \cdot r.
Görans tvillingbror har samma lån, och har också vunnit 10000 på triss. Han väljer dock att använda kapitalet till att amortera istället för att konsumera på en ny cykel. Tvillingbroderns totala lånekostnad på lånet kommer vara N\cdot ((K-10000)\cdot (N+1)/(2N))\cdot r. Med andra den totala kostnaden för lånet kommer bli ((N+1)/(2N))\cdot 10000\cdot r kronor mindre (vilket då N t.ex är 30 blir runt 30\cdot 5000\cdot r)
Den cyklande broderns högre totalkostnad på sitt bolån kommer från köpet av cykeln istället för amortering. Det finns ingen skillnad i kostnad jämfört med någon som explicit tar ett lån på 10000 kronor över N år med ränta r.
Jo, men när säger inbakad tolkar det flesta det som att man utökat lånet, tex att man bakar in en bil i huslånet och ökar det med 300k.
Matematiskt är det ju helt rätt det du beskriver, men då får man ju räkna räntan på chipspåsen också, eller alternativkostnad för att investera de pengarna, men vem orkar leva sitt liv och räkna på det sättet?
Är middag vi äter ikväll inbakad i huslånet? Ska man se det som att man äter på kredit?
Den synen du ger här i tråden är kanske intressant ur ett rent filosofiskt perspektiv, men i praktiken är det ingen som anser att man äter på kredit för att man har ett bolån.
