Varför slopa amorteringskravet, inflationen kommer att öka!
Den är redan kraftigt och direkt skadlig för samhället på sikt.
Slopa och ersätt med slopat ränteavdrag = problemet löst 
3 gillningar
Det är gratis ost i råttfällan 
Det blir ingen allmän amnesti utan istället en utredning om individuell amorteringsfrihet för de som drabbas hårdast. Förhoppningsvis en snabbutredning.
Som med elbidraget, prio socialgrupp 1 
3 gillningar
Skulle åtminstone hoppas att de tar bort den extra amorteringsprocenten för den som lånar mer än 4,5 gånger årsinkomsten. Den är ren diskriminering av singlar. Gör det nästan omöjligt för mig att köpa ens en etta i Göteborg.
Du får väl göra båda sakerna, amortera och investera 
Inför amorteringsfrihet och slopa samtidigt ränteavdragen. Inte ska väl välbärgade människor behöva få statlig subvention/bidrag för sitt boende. Jag trodde bidrag var för dem som hade det sämre ställt i samhället, jag menar så brukar det ju låta annars i debatten. Högersidan i politiken brukar ju inte gilla bidrag men tydligen är inte resomanget konsekvent.
Och sedan på sikt ska förstås amorteringen återinföras.
Eller bara höja till 3% för alla, oavsett belåningsgrad eller inkomst.
2 gillningar
Ja, och utfasning för anpassningens skull. Men detta är ju mycket svårare nu än alla år med löjliga miniräntor.
nu är ju inte avdraget ett bidrag per se, men jag håller med dig.
Hela ordningen i vilken diskussionen först i den politiska debatten är helt omvänd. Jag hävdar att man som grupp stöttar de som har höga och stabila inkomster och som oftast köper dyrt och därmed får högre avdrag när en utfasning skulle hjälpt mot både överprissättning, plötsliga prisfall, amorteringsdiskussionen, “bidragsvanan” etc. Betalar man sedan ränta på lånet till en miljonlägenhet eller på lånet till 20-miljonersvillan så vet man förutsättningarna och kan anpassa resten efter det.
Stöd, bidrag och liknande ska i första hand gå till de som verkligen behöver stöd, inte de som tycker att det blev lite jobbigare nu än 2019.
5 gillningar
Finansiella Stabilitetsrådet sammanträdde tidigare den här månaden. Finansinspektionen kommenterade generell amorteringsfrihet i protokollet och det verkar inte vara nära. Man anser att individuell amorteringsfrihet för de som är mest utsatta är en “träffsäker ventil”. Läs mer här: Ränteläget december 2022. Protokollet finns även länkat där.
4 gillningar
“Ränteavdraget” som många kallar det är egentligen en möjlighet att dra av underskott i inkomstslaget kapital mot inkomst av tjänst. Skulle man ta bort den möjligheten så gynnar det de välbeställda i samhället och missgynnar de som har det sämre ställt, dvs tvärt om mot vad du säger… Man tar bort avdragsmöjligheten för mindre välbeställda människor.
Välbeställda människor har ofta inkomster av kapital som de kan kvitta mot utgiftsräntor, inkomster som kommer från egna företag, kapitalplaceringar, intäktsräntor etc. Skulle man ta bort möjligheten att dra av underskott av kapital mot inkomst av tjänst så skulle välbeställda människor exempelvis flytta kapital från ISK till vanlig depå och sedan realisera vinster på årsbasis så att de kvittar bort kapitalvinster mot kapitalutgifter och få 100% “avdrag” på ränteutgiften.
Man ser också att “ränteavdraget” är riktat mot “normala” människor då avdragsrätten är 30% upp till 100 000 kr i underskott för att sedan minskas till 21%
5 gillningar
Det går ju faktiskt att ta bort möjligheten att dra av kostnader från räntor på bo- och konsumtionslån helt med.
1 gillning
Ursäkta men har man inte råd med amortera ens på räntenivåer runt 3-4%, då har man för hög skuldbelastning.
Det som händer då är att välbeställda människor kommer att allokera om delar av sina tillgångar och minska sina bolån då utgiftsräntorna inte blir avdragsgilla medan intäkterna från tillgångar fortfarande troligen kommer vara beskattade med kapitalvinstskatt. En möjlighet som “vanliga” människor inte har.
Istället för att exempelvis ha ett tillgångar som avkastar några procent som beskattas så betalar man av bolånen som inte ger något avdrag. Har man exempelvis ett långsiktigt sparande som genererar i storleksordningen 5% avkastning som beskattas med 30% så motsvarar det en icke avdragbar utgiftsränta på 3,5%.
För egen del så skulle räntesparandet i min portfölj direkt “ryka” om avdragsrätten för utgiftsräntor skulle försvinna som jag kan kvitta mot intäktsräntor, då blir det inte värt skattekostnaden att ha en rejäl likvid buffert jämfört med att betala bolånen och sänka räntekostnaden.
Sen säger du bo- och konsumtionslån, hur tänker du med andra utgiftsräntor exempelvis värdepappersbelåning, ska dessa vara avdragsgilla? Ska exempelvis en räntefond som backar i värde vara avdragsgill, då den genererat i praktiken en “utgiftsränta”. Det blir en massa gränsdragnings bekymmer skattemässigt jämfört med dagens läge där man i praktiken beskattar “nettot av kapitalförvaltningen” med 30%, blir nettot negativt så får man kvitta mot lön, först med 30% och blir beloppen större med 21%,
Fortsatt ser jag att avdragsrätten mot lön mest gynnar vanligt folk, välbeställda har oftast möjligheten att anpassa sig…
1 gillning
För mig personligen är det egentligen oväsentligt hur det ska vara i Sverige, jag har inga lån där, jag påpekade bara att det är fullt möjligt att ha ett system som ser ut så.
Här i Finland ser systemet ut så ja, lån som är tagna för att skapa inkomst är avdragsgilla, lån tagna för konsumtion är inte (inklusive bolån).
Jag motsäger egentligen inte det här, men systemet med ränteavdrag på bo och konsumtionslån i helhet tycker jag blir ett nollsummespel där vanligt folk beskattas högre för att få tillbaka pengarna i form av ränteavdrag. Samtidigt som skuldsättningen ökar.
2 gillningar
Om man i Finland belånar sin värdepappersdepå för att skapa en inkomst, är de då avdragsgilla? Belånar man sin värdepappersdepå och tar ut pengarna och köper en bil, är de då fortfarande avdragsgilla, man har ju inget “konsumtionslån” som man köpt bilen för… Detta är vad jag menar med gränsdragningsproblem.
Håller med, själv har jag alltid tyckt att avdragsrätten på underskott av kapital mot lön ska trappas ned, är ju sänkt från 50% till 30% i början på 90-talet.
Tror inte att jag har haft några “ränteavdrag” mot lön i mitt liv, då kapitalinkomsterna de flesta om inte alla år varit större än kapitalutgifterna.
En sammanfattning från Wiki:
Mtt första inlägg i denna fråga gällde påståendet att det var de rika som gynnades av ränteavdraget, som jag tyckte var lite onyanserat och delvis felaktigt
1 gillning
Med andra ord så kommer de med mycket kapital inte pumpa in lika mycket pengar i bostadspriserna och de med mindre kapital kommer inte belåna sig lika högt för att driva upp bostadspriserna. Tycker det låter som ett utmärkt förslag för alla utom bankerna.
2 gillningar
Ja, det är de.
Nej, så kan man inte göra, tar du upp det lånet som ett investeringslån i deklarationen begår du skattebrott eftersom lånet inte längre genererar en inkomst.
Men ja, det går givetvis att röra sig i gråzonen, för det kan ju vara svårt att veta var pengarna kommer ifrån.
För att förtydliga, det är inte väsentligt vad du använder som säkerhet för lånet, utan vad du använder det till.
Nämnas bör kanske även att dessa kan bara dras av från kapitalinkomster, så i slutändan måste lånet på något sätt generera inkomst för att kunnas dra av.
Är det OK i Finland att exempelvis ha en aktiedepå som är belånad med 30%, exempelvis med 130 000€ med 30 000€ i lån, räntan på detta lån kan man vad jag förstå kvitta mot kapitalvinster.
Denna portfölj har man i 2-3 år, sen säljer man lite aktier som man köper en bil för. Är värdepapperslånet fortfarande avdragsgillt mot kapitalinkomsterna?
Om det är OK, vad är då skillnaden att ha en obelånad värdepappersdepå som man år 3 belånar för att köpa bil?
Är det så som det fungerar i Finland så skulle jag kontinuerligt ha en värdepappersbelåning och sedan köpa bil “kontant”
Det är denna “bedömningsgråzonen” jag inte gillar när det gäller bedömningen om en räntekostnad är avdragsgill eller inte…
Det verkar också som man i Finland kan spara kapitalförluster gjorda ett år för att kvitta mot kapitalvinster gjorda kommande 5 åren. Denna möjlighet finns vad jag vet inte i Sverige utan den den kvittas till 30% mot lön samma år.
1 gillning