Ursäkta citat på gammalt inlägg… Men stämmer verkligen detta? Sverige har ju en relativt kraftig positiv bytesbalans, dvs vi exporterar mer än vi importerar. På lång sikt iaf så tänker man att effekten skulle bli närmast den motsatta mot vad du säger? På kort sikt kan ju dock vad som helst hända när alla system rör sig olika fort…
1 gillning
Så länge du fortfarande har minst 30 000€ i aktier så kan du hävda att lånet används till att köpa aktier, ja.
Ingen skillnad egentligen, förutom att det är dumt att göra det eftersom då syftet med lånet är att köpa en bil och inte skapa inkomst.
Ja, det blir mental bokföring för det blir i slutändan samma sak.
Kontentan är att du fortfarande måste ha tillräckligt kvar av lånet för att det ska generera någon inkomst, om du tar av ditt nuvarande kapital, köper bilen och tar lånet sen eller i någon annan ordning spelar ingen roll.
I slutändan behöver du det egna kapitalet att köpa bilen.
Ja, det låter väl vettigt?
Som sagt, hur du fördelar eget kapital eller lånet är ju bara mental bokföring, bedömningen är i grunden enkel, lånet skall användas för att generera inkomst för att vara avdragsgill.
10 år, men annars korrekt.
Hakar på här även om du inte direkt argumenterar emot ränteavdraget.
Vi har ju flera ekonomiska strukturer i Sverige som går ut på att jämna ut skillnader mellan grupper. Ränteavdraget är till för att jämna ut skillnader i boendekostnader mellan de som inte behöver låna och de som måste låna. I dagens läge borde iofs den förstnämnda gruppen vara tämligen liten.
Men kan också tycka att det är rimligt att det görs en utjämning mellan de som har haft turen att hitta en billig hyresrätt och de som måste köpa. Det är en jäkla skillnad som ung person att kunna flytta in i en hyresrätt och betala 5000 kronor i månaden mot att behöva köpa en br för flera miljoner.
I det skedet vi är i just nu har det hittills varit fördelaktigt att köpa. Men det skulle inte förvåna mig om marknaden kommer att bli mer prismässigt stillastående framöver. Så vinstfördelen med att äga kommer sannolikt inte vara så stor framöver.
Min uppfattning är alltså att ränteavdraget inte är så godtyckligt som det verkar vid första anblick.
Problemet är bara att jag inte ser att det fungerar så, utan som jag nämnde innan blir det mer ett nollsummespel med slutresultatet att skuldsättningen ökar.
Sen kan man ju ha åsikter om hur långt man måste gå för att det skall jämnas ut mellan olika grupper.
Det är ju en poäng, men det har ju att göra med hyresregleringarna som är en diskussion för sig.
Jag är inte säker på att bytesbalansen har någon påverkan på importerad inflation. Bytesbalansen säger ju bara att vi exporterar mer än vi importerar. Båda kan ju ha inflation i sig.
Sen är det ju inte samma prylar som importeras som exporteras. Tex om du köper en ny iPhone som blivit dyrare så hjälper det ju inte att SCA exporterat trävaror tänker jag.
Mycket av importerad inflation är via SEK när den försvagas. Mycket av det vi köper är prissatt i USD och EUR så tappar SEK i värde så blir alla sådana varor dyrare. Olja är en sådan vara tex. där vi importerar allt vi behövde och det påverkar såklart hela samhället, både oss konsumenter och även export industrin.
I teorin tror jag att jag har rätt, men i praktiken, särskilt på rimliga tidshorisonter, är det nog mer komplext vad som händer.
Om det i exemplet var det enda vi handlade med omvärlden, och vi sålde trä för mer pengar än vad vi köpte iPhones för, skulle ju sca kunna ge sågverksarbetaren större löneförhöjning än vad iPhonen ökat i pris. I verkligheten är det ju närmast oändligt mer komplext. Det är ju tex inte säkert att det är samma person som köper iPhonen och kan tillgodogöra sig den höga vinsten av exporterat trä. Men summerat på nationell nivå borde resultatet bli så, tänker jag som hobbyekonom.
Jag tycker egentligen inte att det är en separat diskussion, det hänger ihop politiskt. Det är en principiell rättighet att ha någonstans att bo och att boendet är möjligt att finansiera även med mindre inkomster. Lösningen är inte att alla får det dyrare, lösningen borde vara att man försöker hålla kostnaderna nere med olika styrmedel. Ur den synvinkeln skulle jag hellre se att amorteringen går upp men ränteavdraget är kvar. Det blir dyrare att äga men man betalar till sitt framtida jag. På så sätt missgynnas man inte lika mycket om man behöver låna mycket gentemot de med stort kapital och de som hyr.
1 gillning
Håller absolut med, det är en grundpelare.
Lösningen behöver ju inte heller vara att försöka se till så att alla har boenden de egentligen inte har råd med.
Lite hårddraget, men för att återgå till den första punkten, i min mening ska subventioner ges till de som verkligen behöver det.
Som hyresregleringarna ser ut så blir det väldigt opricksäkert.
Som sagt, det ena behöver ju inte utesluta det andra, men om man måste göra ett val så håller jag med.
1 gillning
Alltid intressant att lyssna på politiker som försöker slinga sig hur sina löftesbrott…
2 gillningar
Det va ju tur att hon kom till insikt! Det är helt motverkande med en finanspolitik som BIDRAR till mer pengar i systemet samtidigt som RB gör allt för att minska det…
Hand i hand ska RB och regeringen gå för bästa resultat, jag ville se större samarbete!
1 gillning
Vi vet hur det gick i UK då ny PM jobbade på skattesänkningar medans riksbanken höjde räntan för att på sikt få ned prisökningarna.
Tycker många politiker inte tänker innan de lovar/beslutar tex amorteringspaus / rödbrun energi (brunkol istället för kärnkraft).
Det behövs färre handhjärtan och fler ingenjörer 
Om inflationen i Sverige till stor del är importerad via svag SEK men även grundar sig problem på utbudsidan så kommer väl högre ränta vara ganska ineffektivt. Visst, den kan stärka den svaga kronan något men inte fullt ut, dessvärre har den nog lite om ingen effekt på utbudsidan.
Däremot slår den undan benen vad gäller svensk efterfrågan och därmed orsakar en hel del skada på den lokala ekonomin. I ett extremfall har svensk ränta marginell påverkan på inflationen i Sverige eftersom orsakerna ligger utanför vår ekonomi.
Så förstod jag iallafall en av diskussionerna i ekonlmibyrån.
Den som lever får se helt enkelt
4 gillningar
Inte aktuellt med slopad amorteringskrav, fast att Moderaterna lovade detta under valet
1 gillning
Löften innan valet är alltid villkorade med om man får majoritet för det. Nu får man tyvärr dras med L så då får man backa på många viktiga punkter.
Jag tycker att Niklas Wykman verkar vara ett bra val som finansmarknadsminister.
Personligen anser jag att man alltid bör ha amorteringskrav på bolån och att man gradvis trappar ner ränteavdragen till en lägre nivå än idag. Sen kan man alltid diskutera takten givetvis. Stoppa snacket om amorteringsfrihet, ersätt i så fall, om det är nödvändigt, med amorteringslättnader i form av lägre amorteringstakt (men inte 0).
5 gillningar
Hurra!
Tänk om vi fasat ut ränteavdraget istället för att införa amorteringskravet. Då hade mycket sett annorlunda ut idag.
1 gillning
Jag tycker ändå att man borde ha gjort både och, inte antingen eller. Man hade en lång period med mycket låg ränta där man borde ha sänkt nivån på ränteavdragen. Nu är det fönstret stängt då det vore politiskt självmål att gå ut med det under de närmaste åren. Men man kan ju ta det lite försiktigt, sänka till 29% till att börja med för symbolvärdet att resan har börjat.
1 gillning
Ja, utfasning är det enda rätt 1-2% som slopas årligen över 15-30 år, så slår det mycket mindre än den vanliga räntans berg-och-dalbana.
2 gillningar
Kamske skulle varit rak amortering på 30 år, då hadde aldrig bostadspriserna skenat, men om det vore bra för sveriges ekonomi låter jag vara osagt. Dock är det ju rimligt att lånen skall betalas tillbaka på rimlig tid.
Nu kan man ju inte bara ställa om en sån sak heller
Hatar att de ändrar spelreglerna på marknaden hela tiden. Det medför tjurrusingar osv.
Minns när amorteringskravet skulle införas. Plötsligt stack priserna för att folk ville undvika att amortera och budgivningar ballade ur…
3 gillningar
Eller sänka från 100% till 97% och behålla 30% skattereduktion på underskottet.