Ja, men vad händer om elen blir ännu högre framöver. Kommer det minska köpkraften och göra att man inte behöver höja styrräntan?
En intressant tanke om inte aningen teoretisk. För poängen med att bekämpa en ökad inflation med höjda räntor är ju att köpkraften skall minska.
Däremot så skulle det krävas rätt så kraftiga ökningar (varje månad, inte bara under vintern) av elpriserna för att den skall vara lika effektiv som en höjd ränta.
Eller så tänker jag kanske fel här?
Hursomhelst så blir det dyrare att leva framöver, oavsett om man är en domedagsprofet på Flashback eller en optimist. Personligen så tycker jag att det är mycket tråkigt att lägga 7 000 kr extra varenda månad om jag skulle binda räntan nu kontra det rörliga priset jag har för tillfället.
Men det är väl bara att bita i det sura äpplet och hålla tummarna att vi inte faller in en djupare ekonomisk depression. Det ser inte ljust ut dock…
Det är inte riktigt samma sak.
När Riksbanken höjer styrräntan så dammsuger man upp resurser från hela samhällsekonomin som ingen sedan kan använda. De förhöjda energipriserna är mer som en omfördelning av resurser från energikonsumenterna till energiproducenterna. Så även om det känns surt att betala ockerpriser för el så är det fortfarande pengar som sedan kan användas av någon annan för att konsumera något helt annat.
Effekterna skulle dock kunna bli snarlika om resurserna som spenderas på energi i slutändan typ hamnade i ett bankvalv hos någon oljebaron i Saudiarabien. Men vi producerar väl ganska mycket av vår egen el, tror jag, i vilket fall de mesta av resurserna skulle fortsätta att vara i omlopp inom den svenska ekonomin och fria att spenderas.
1 gillning
Jag är dock rätt övertygad om att den stora massan som får lägga en stor del av sin månadsinkomst på elen minskar sin konsumption i större utsträckning än vad den lilla gruppen människor som tjänar de pengarna kommer öka sin konsumption.
Säg att det är 100 000 färre hushåll som shoppar loss tv och VR-headset och köksassistenter i mellandagsrean för att man precis behövt betala novembers elfakturor på över 10000kr, och alla vet att decembers faktura blir värre.
Dels går en stor del av det direkt till staten via moms mm. Och det som väl når bolagen måste sen skattas igen med ytterligare 30-50% innan det kan användas för att köpa tv för.
Om de få hushållen som tjänar på vinterns extrempriser köper tv, VR-headset och köksassistent så kommer de ändå inte kunna konsumera upp hela den vinsten de gjort så effektivt som den stora massan
Jag håller med om att omfördelning av resurser mellan olika grupper kan ha betydelse för inflationen om konsumtionsmönstrena ser olika ut. Den hypotetiska oljebaronen kan i princip bytas ut mot vem som helst som föredrar att lägga pengarna i madrassen i stället för att spendera dem på motsvarande sätt som gemene svenne hade gjort.
Notera dock att även staten är en konsument. Större delen av all skatt som går “direkt till staten” återinvesteras i samhällsekonomin dels genom omfördelning mellan olika grupper och dels genom att staten själv köper sjukt mycket grejer (bl.a. arbetskraft från ca 1 400 000 offentligt anställda).
De enda skatteintäkterna som försvinner på liknande sätt som ränteintäkterna är de som läggs på att betala av statsskulden, men även de resurserna kan till slut delvis komma tillbaka till den svenska ekonomin om långivaren t.ex. använder återbetalningen till att öka sin egen import.
Poängen med omfördelningen är att det i detta läget går från väldigt många till väldigt få.
Gör man tvärt om, säg staten plötsligt inför en hög förmögenhetsskatt och direkt delar ut alla de pengarna till hela befolkningen så tror åtminstone jag att det skulle leda till högre inflation (alltså KPI-whatever som mäter konsumption).
Fastighetspriser och börsen kanske hade backat, men konsumption en hade ökat
Jag har inga invändningar mot att en omfördelning av resurser från de många till de få förmodligen skulle leda till minskad konsumtion på kort sikt (och tvärtom).
Men nu sätter ju inte Riksbanken styrräntan baserat på hur läget ser ut idag. De sätter räntan baserat på hur de tror ekonomin kommer utveckla sig i framtiden. För att elpriserna ska fungera som ett substitut för en högre styrränta så måste de då skapa en långvarig flaskhals någonstans som stryper det allmänna utbudet på pengar och gör det till mer av en bristvara. Om pengarna som spenderas på el i stället återinvesteras i samhällsekonomin (t.ex. genom etablerandet av nya företag och arbetstillfällen) så kommer det allmänna utbudet på pengar inte att minska och därmed inte heller bidra till någon långvarig inflationsdämpande effekt.
Inflation innebär att värdet på pengar minskar. Om vi vill motverka inflationen så måste vi alltså hitta på ett sätt att öka pengars värde. En förhöjd styrränta löser det problemet genom att helt enkelt minska utbudet på pengar. Förhöjda elpriser löser det bara under antagandet att den styrande energikartellen typ spenderar alla sina elvinster på att köpa knark och prostituerade i stället för att investera dem i något produktivt.
1 gillning
Är helt med på att det är kortsiktigt som elpriset dämpar inflationen. Tror inte att man kan byta ut riksbankens räntevertyg mot makt över elpriser och få ett likvärdigt resultat 
BOE hänger på med 50 punkter:
Fan vet om inte en betydande andel går till just sånt! 
1 gillning
Vad är inflationen utan att energin är medräknad?
D.v.s. om inflationen till stor del drivs av energipriser, vad skulle då det hjälpa med att fortsätta höja styrräntan?
Det postades en bra graft längre upp: Ny prognos - styrräntan på 3,5% i September 2023 - Nr 346 av Thomas86
1 gillning
Tack. Men hjälper det då med att höja styrräntan om inflationen är till stor del baserad på energikostnader?
Jag förstår inte riktigt…
1 gillning
Troligen inte, men det är det enda vapnet RB har och de “ska” köra med skygglappar på…
Då kan räntetoppen vara nådd (di.se)
Något som vet exakt vad som står i artikeln? 
Genom att höja räntorna så försöker de kyla av ekonomin detta ska då leda till att folk har mindre pengar att röra sig med viket ska leda till mindre efterfrågan på olja från alla möjliga branscher och privatpersoner vilket då ska leda till lägre oljepriser eftersom efterfrågan minskar. Samma sak med allt annat som ingår i korgen som använder för att beräkna inflationen.
Litet utdrag:
Den goda nyheten är att boräntan väntas toppa på 3,8 procent. Det kan möjligen mildra ränteskräcken något ute i stugorna, och tjäna som riktmärke att peta in i familjens kostnadskalkyler. Den tråkiga nyheten är att boräntan också väntas ligga kvar över 3,5 procent de kommande åren.
3 gillningar
Stort tack.
1 gillning
Är detta listräntan eller snitträntan för kunder med rörligt pris? Spelar hyfsat stor roll, typ upp mot 1% i skillnad ju.
Prognosen kommer från SBAB, som ju kör med färdigprutade räntor Boräntenytt nr 4 2022 - SBAB
Vissa storbanker är ju inte långt ifrån 3,8% på rörlig listränta redan nu 
1 gillning