Ny stor bostadstrend är född.
Under de senaste hundra åren har vi kunnat notera ett stort antal olika bostadstrender, stora som små. Nu tvingas vi ”Boomers” äntligen att släppa greppet om bostadsmarknaden som sakta tas över av de yngre generationerna, vilka kommer att bestämma hur vi ska bo i framtiden. Det är ingen tvekan om att vi nu går in i en ny stor bostadstrend som jag tror kommer att bestå av minst fyra olika delar och det är upp till forumets läsare att bestämma om jag har rätt eller fel:
1. Nybyggen och ombyggnader med en design som baseras på optimalt utnyttjande av boytan.
En bekant till mig byggde nyligen ett hus där han utgick från familjens utnyttjade yta under vaken tid.
Resultatet blev ett jätterum inkl. kök (social yta) + ett litet badrum + ett litet tvättrum inkl. en toalett + ett antal små identiska sovhytter med skjutdörrar som även kan fungera som lekrum, kontor, förråd, TV-rum, gemensam garderob etc.
3. Kompakta nybyggen med smart yta och mindre egna tomter.
Sannolikt kommer hus BRF:er att minska i populäritet till förmån för skuldfria samfälligheter där varje fastighet har en egen liten tomt med lagfart men samtidigt full tillgång till samfällighetens gemensamma tomtområde.
Jag vet inte om jag tror på någon “bostadstrend” på det sätt som du skissar på här. Det finns för stora variationer i inkomst och preferenser för att någon enhetlig trend ska kunna uppstå. I “Folkhems-Sverige” där allt och alla var ganska lika varandra och enhetligt skulle det rimligen varit lättare att peka på en sådan tydlig övergripande trend.
Jag tror spontant att den utveckling mot mer öppen planlösning som varit dominerande under lång tid kommer att brytas. Jag menar då att hem med uppdelning i olika rum med dörrar och väggar kommer att komma tillbaka i större omfattning.
Hyresrätten kommer rimligen att komma tillbaka som “reellt alternativ” just för att utvecklingen mot ständigt högre priser och ett FOMO-läge på bostadsmarknaden inte längre gäller. Då finns det ju ingen anledning längre varför hyresrätten inte skulle vara en bra grej.
Att BRF-radhus skulle minska i popularitet till förmån för äganderätt med friköpt tomt låter iofs rimligt men det skulle rimligen ha hänt ändå. Där är utvecklingen mot ständigt högre tomträttsavgälder i populära områden en viktig parameter. Nu bidrar högre räntekostnader till att förstärka den utvecklingen. Man är också mindre flexibel i BRF-radhus. När allt ska upphandlas av BRF:en så blir det lätt dyrare. Som enskild fastighetsägare kan man t.ex anlita svart arbetskraft om man vill det eller välja att göra delar av jobbet själv. Med mer av flexibilitet blir det lättare att hålla nere kostnader.
Jag tror inte att bostäder med uthyrningsbar yta, i meningen uthyrningsdelar med egen ingång, är någon självklar väg framåt. Det är ändå såpass dyrt att bygga och bo. Många av de platser där sådana bostäder skulle kunna uppföras är inte där den största efterfrågan finns. Däremot kan vanliga befintliga bostäder komma att värderas högre om de är “uthyrningsvänliga”. Det kan handla om hur planlösningen ser ut. Kanske finns det ett potentiellt sovrum direkt vid ingången och toalett och badrum mittemot. Dessa utrymmen kan man enkelt hyra ut och sedan ha övriga utrymmen, längre in i lägenheten, för sig själv.
Jag tror alltså att kollektivboende kommer att bli mer etablerat, även efter att den nuvarande krisen har gått över. En massa människor har gått omkring med idéer om att “så kan man ju inte leva”, “det är inte normalt” eller “jag tillhör ju medelklassen”. När så behov uppstår av att hyra ut och Anna eller Kalle flyttar in upptäcker man att det här var ju jättetrevligt och inte alls särskilt betungande. När man väl kommit över den initiala ovana känslan blir ju de där extra 5000 kronorna per månad något man inte vill avstå från.
Tänk om alla lån och ägande försvann. Du får bara hyra ditt boende. Har du lediga rum så fyller staten på för att energioptimera boendet.
Vem vet idag?
som en Brf kan vi också göra jobbet själva. Vi ska exempelvis renovera en av våra grillplatser till en lite skönare plats. Med 95 hushåll är det då lätt att hitta ett tio-tjugotal pers som kan hugga i och gräva mm. Arkitekter, landskapsarkitekter, ekonomer, botaniker mm finns i föreningen.
BRF-radhus är dock en annan sak kanske, där finns det kanske inte så mycket gemensamma ytor och en bryr sig inte om att hjälpa en gemenskap.
Edit: Jag menar nog att (åtminstone vår) BRF är relativt nära kollektivboende. Vi har nära kontakt med massvis av grannar. Om någon behöver låna eller behöver hjälp med något så frågas det i FB-grupp. Det bor ca 35 barn under 15 år i huset. Vi har förskole-kooperativ på gården. ICA-butik i huset som är medlem i BRF. Gym. Snickarrum. Keramik-labb. Öppet kontor. Odlingslådor. Bastu och biljardrum. Övernattningslgh. Lekplats och flera uteplatser som används friskt. Dubba stora förråd (källare och vind) till varje lgh (jag har byggt om vårt ena till en egen cykelverkstad).
Att ha tillgång till allt ovan och samtidigt ha 200m till stort restaurangutbud mm är ytterst svårt/dyrt med ett eget hus. Jag använder inte snickarrummet varje vecka och skulle således inte vilja prioritera att betala för det själv i ett eget hus. När vi dock delar “kostnaden” för det skrymslet på 95 hushåll känns det ok. Likaså är det många idag som attraheras av att ha tillgång till bil via exempelvis bilpool istället för att själv äga bilen varje timma och betala för det.
Du har naturligtvis rätt i att man i en BRF kan ta hand om gemensamma ytor med egna medel. Vi gör i princip så i vår samfällighet med radhus. Det finns en rad personer som jobbar i olika hantverksyrken som har tagit på sig ansvar för olika områden. Detta upplägg blir betydligt billigare än om vi skulle köpa motsvarande tjänster på stan. Det jag syftade på handlade mer om saker som fönster, fasader, tak osv. Det är alltså delar av radhusen som förvaltas av BRF-en. Det kanske inte fungerar så i alla BRF:er men som jag uppfattat det är det standardlösningen.
Runt 16-17milj (170.000kr extra/hushåll. 3000kr/kvm) nu och några miljoner på kontot för underhåll/utveckling.
Planeras exempelvis för 30st laddstolpar i vinter/vår.
Med “stor bostadstrend” menar jag ett flertal mindre trender som tillsammans skapar en stor bostadstrend. Omöjligt för mig att ens gissa i antal bostäder eftersom det kommer att bero på nya hållbara idéer från de yngre generationerna nu när vi “Boomers” släpper taget. Den främsta orsaken till nya trender tror jag kommer att bero på svårigheten för förstagångsköpare att komma in på marknaden. Vad tror du?
Vad gäller nummer-1 (och 4) är den stora trenden byggandet av attefallare som hyrs ut.
Nummer-2 kan omöjligt bli en stor trend utan att andelen hyresrätter i Sverige ökar, antingen genom nybyggda hyresrätter eller omvandling av BR till HR i stor skala.
Jag ser inga tendenser till att detta sker.
Minsta tomtstorlek är beroende av diverse bestämmelser på både kommunal och statlig nivå, och i storstädernas villaområden har styckning av stora tomter pågått länge redan.
Trenden går från Brf nyprod till Hr nyprod.
Från billigare boende som behållit sitt värde till dyrare boende som tappat i värde.
Men det största trendbrottet är att omsättningen av boende har minskat.
Jag kanske har uttryckt mig lite oklart. Jag tror inte att någon av trenderna blir stor men att de tillsammans skapar en stor trend, tillsammans förändrar de bostadsmarknaden markant. Alternativet är kraftiga prisfall på bostäder. Under hela 80-talet omvandlades otaliga hyresrätter till bostadsrätter, vilket gjorde många personer förmögna i våra storstäder.
Korrekt, här finns en enorm potential. Det finns kommuner som inte tillåter styckning av tomter i många områden trots att de är över 2000 kvm. Det finns även kommuner som har välbelägen parkmark som inte används till någonting.
Det är därför vi har problem. Den unga generationen måste påverka politikerna genom att föra fram sina budskap. Utan nya idéer kommer knappast nybyggnationen igång igen.
Den nya bostadstrenden för yngre generationer kommer vara att bo hemma hos mamma och pappa tills man fyller 35. På alla orter där det finns mycket jobb så är det bara svindyra bostäder som finns lediga. Komma ut som 20 åring på arbetsmarknaden, sitt första jobb och man är överlycklig när första lönen dimper in. 18 tusen efter skatt och hyran på ettan är 12 tusen?
Det kommer inte hålla. Extremt låg levnadsstandard, det kommer ta minst 8 år att spara ihop till en kontantinsats på annat boende, som du sedan ska ha ett lån på i minst 30 år.
Ursäkta min pessimism gentemot bostadsmarknaden men det är så det ser ut.
Kom att tänka på kommunalka från sovjettiden. Helst inte, kan jag känna.
Nu slog det mig att det här kanske kunde vara ett sätt att styra fastighetsskatten. Dagens skatt med maxtak för bostäder som har minst 1 folkbokförd per 50 kvm. Skatt utan tak för bostäder med färre folkbokförda än så. Dvs fritidshus och stora hus med 1-2 boende.
Torde styra mot att optimera stora hus för uthyrning och medför fler bostäder på marknaden och/eller större omflyttning när ev barn flyttar hemifrån.
Alla modeller för att öka antalet hyresbostäder är välkomna.
I stora hus finns ju gott om utrymme och Sverige har över 600.000 fritidsbostäder varav de flesta är vinterbonade, ett enormt slöseri av både bostadsyta och uppvärmningsenergi.
Redan 2013 när jag tog examen från KTH var det sjukt. Hur ska man kunna köpa BR när man inte har ett jobb, hur ska man kunna hitta jobb om man inte har någonstans att bo i staden. Studentlägenheten fick man inte längre bo i.
Löste det genom att flytta till Kina. Kan hyra 20 lägenheter på en kvart här.
Politikerna måste sluta att reglera marknaden, flera billigare boenden måste byggas dvs hyresrätter.
Det är dyrt att bygga relaterat till höga skatter och löner med krångliga fördyrande regler.
Så gör det mer lönsamt att bygga då ökar konkurrensen och priserna sjunker.
Den enskilt dyraste kostnaden vid nybyggen är den byggbara marken, och säljaren är oftast kommunen. Kommuner tjänar tunga pengar på att det är dyrt att bygga, och därför kommer inga politiker vilja ändra på detta.