Hoppas det verkligen varar så länge ni lever.
Dock ser statistiken i Sverige tråkig ut ur den aspekten. Ett giftemål i Sverige varar 10-12 år i snitt. 50% av giftemålen slutar i skilsmässa.
50%!
Ja tyvärr. Jag klarade mig 15 år första långa relationen och barn. Med mer erfarenheter tenderar man att tänka annorlunda nästa gång. Mer pragmatiskt snarare än idealiserat.
2 gillningar
Japp det är helt rätt. Skillsmässa är det vanliga frågan på varför det är så är nog väldigt olika. Men skulle tro att dom med delad ekonomi eller som är netto negtiva är över representerade. Även liberala förhållanden tror jag har svårarer över tid
Mvh
Fredrik
1 gillning
Vill bara flika in sluta skriv ”delad ekonomi” använd gemensam eller separat. Delad betyder båda beroende på vem man frågar.
3 gillningar
Det intressanta att det är bara ca 39% av alla som gift sig engång som skiljer sig i Finland skulle tro något liknande statistik i Sverige.
Det som drar upp risken att om man har skillt sig en gång så ökar risken till nästa giftemål.
39 procent av de första äktenskapen slutar i skilsmässa, skilsmässorisken stiger med antalet äktenskap man har i bagaget. I finland finns det ett hundratal personer som är inne på sitt sjätte äktenskap.
1 gillning
Artikeln skriver i termer av gemensam kontra delad. Så länge man resonerar om det ena kontra det andra kan det knappast missförstås.
Såg en studie från usa som tog upp 3 faktorer hos kvinnor som ökar sannolikheten för att vilja skiljas.
- Mer än 3 års högskoleutbildning 90% sannolikhet för att vilja skiljas
- Mer än tre tidigare sexuella partners
- Faderlös uppväxt.
Kommer dock inte ihåg vart jag såg den. Men vill man googla borde den gå att hitta.
Mvh
Fredrik
Bra inlägg. Håller med går ju att tolka på båda sätt.
För mig är det precis så. Friheten att kunna välja bort utan att det får negativa ekonomiska konsekvenser gör att man har relationen av kärlek och inte för att man är rädd för att få det sämre eller tappar status om man lämnar.
1 gillning
I Sverige har det visats sig att ojämställda relationer där kvinnan blir befordrad ledder till ökad risk för skillsmässor. Däremot om man lever jämnställt så överlever relationen att kvinnor får bättre jobb…
Här är det värt att påminna om att våra resultat inte visar på en ökad risk för skilsmässa bland befordrade kvinnor i de mer jämställda familjerna, där åldersskillnaden är relativt liten eller föräldraförsäkringen är mer jämlikt fördelad. Detta tyder på att mer jämlika parbildningar, eller en mer jämställd fördelning av ansvaret för barnen, skulle underlätta för kvinnor att nå arbetsmarknadens toppskikt.
Vi har en gemensam ekonomi för gemensamma utgifter och sen varsitt ’gör vad du vill konto’. Det funkar för oss.
1 gillning
Det köper jag helt och hållet. En kvinna som väljer sin man pga mannens status kommer att tappa intresset för mannen om hennes status övergår mannens. Men om man inte har det som urvalskriterie tenderar man att leva mer jämställt och därför inte påverkar val av partner i lika stor utsträckning kan man tänka.
Mvh
Fredrik
Intressant att du ser på det utifrån att det är kvinnan som tappar intresset för mannen när/om hon avancerar i karriären. Det jag läst om fenomenet är utifrån perspektivet att det är männen som inte klarar av att leva med kvinnor med högre inkomst/mer framgångsrik karriär.
Tror definitivt att dessa iakttagelser har bäring på verkligheten. Jag läser:
- Kvinna med högskoleutbildning: större sannolikhet för välbetalt jobb = inte ekonomiskt beroende av sin man.
- Tidigare sexualpartners = har jämförelsematerial.
- Faderlös uppväxt = inte färgad av att en familj ”måste” ha en närvarande pappa till barnen.
1 gillning
Jag det kan nog bero på det med men min egna uppfattning är att saker blandas ihop. Män och kvinnor tenderar att prioritera olika saker vid val av partner. Och det som överlag gör en man mer attraktiv behöver inte vara samma sak som överlag gör en kvinna attraktiv. Män brukar inte tycka att pengar gör en kvinna mer attraktiv utan män brukar prioritera yngre kvinnor med större fertilitet än äldre. Men att kvinnor från sitt håll tolkar mer pengar som att dom kan ställa högre krav. Blir liksom konstigt speciellt när nästan alla kvinnor är attraherade av en liten andel män. Medans män har en större potentiell pool av partners om dom är det som kvinnor överlag brukar välja.
Du tolkar dessa frågor som att dom är positiva för kvinnor som grupp men det är dom inte. Dessa kvinnor tenderar till att vara ekonomiskt lyckade men mår ganska dåligt. en studie tog upp att den olyckligast demografin i USA är kvinnor över 40 med 100.000 plus dollar om året utan barn. Verkar vara så att mer pengar och utbildning gör att kvinnor har svårare att uppnå det dom faktiskt vill men att förhållandet är omvänt för män.
Vet inte om jag tolkar datan rätt men det är en intressant diskussion i vilket fall
Mvh
Fredrik
Jag håller med om det mesta som du skriver. Mina kommentarer känns därför lite överflödiga, du har sagt det mesta.
Ekonomi är grunden till så mycket. Har man ingen samsyn där ökar risken att det spricker. Jag tycker att äktenskapet är ett gemensamt livsprojekt som båda vill göra tillsammans och därför är det rimligt att man delar på allt. Har man inte samma livsfilosofi och grundläggande värderingar blir det svårt i längden.
Men det kan ta sin tid att komma underfund med allt så det är förnuftigt att gå fram stegvis.
1 gillning
+1 på detta. Jag tjänar dubbelt mot maken, och har egentligen alltid tjänat mer. Däremot blev det inte tufft i vårt förhållande förrän jag gick upp ordentligt i lön. Det är inte på grund av att att jag tappat intresset, utan för att han tycker det är otroligt jobbigt att jag avancerat och är framgångsrik. Oavsett hur jag framhåller att det gynnar hela familjen, så är det känslomässigt tufft för honom att hantera.
Efter att ha pratat om hans upplevelse i detta under flera år, så får han nu hantera det på annat sätt, jag tänker inte ha dåligt samvete för att jag tjänar som jag gör. Men typiskt samhället att säga att det är kvinnan som tappt intresset när det egentligen, i alla fall i vårt fall, är att mannen har svårt att hantera det och det påverkar relationen. Vi är dock fortfarande gifta, men har numer separat ekonomi förutom alla gemensamma kostnader.
6 gillningar
Finns såklart i all statistik individuella skillnader som går emot. Och det är nog inget som samhället har bestämt även om du verkar tro det. Bara att vi har en biologi och att din man verkar önska att han kan leverera ett bättre resultat än det han har. vilket förmodligen har att göra i att han vill vara en bra partner mot dig som möjligt. Men sen hur ni löser denna svårighet är helt upp till er och har ni hittat något som fungerar för er är ju detta jätte bra.
Jag redogör för hur jag tror det fungerar i stora drag och inte hur ni ska hantera ert äktenskap på individnivå. Hoppas inte det upplevs som att jag kommer med pekpinnar för det gör jag inte.
Mvh
Fredrik
Tillfällig relation = Temporärt uppehållstillstånd, en dag i taget och med hopp om framtiden.
Sammanboende = Permanent uppehållstillstånd, man anpassar sig succesivt och gillar det.
Äktenskap = Medborgarskap, har både skyldigheter och rättigheter. Måste kunna tala samma språk.
2 gillningar
Faktiskt än av dom bästa liknelser jag läst denna kommer jag köra med fram över 