När det gäller de här husen så är det de områden där jag tidigare tittat på hus mycket och där jag även bor själv idag. Jag har absolut inga planer på att flytta. Utifrån min egen erfarenhet av dessa områden skulle jag säga så här:
Hässelby villastad ligger långt ut och har dålig tillgång till kollektivtrafik. Här blir man mer bilberoende. Området som sådant är annars trevligt.
Rinkeby är allt som du läser om i tidningen. Jag skulle inte rekommendera någon att flytta dit om man har alternativ. Samtidigt finns det personer som gillar den här “multikulturella” miljön. Det har dock funnits omfattande sociala problem i Rinkeby länge och då menar jag även sådana som inte har något alls med invandring att göra.
Hässelby gård är ett område på dekis och de sociala problemen är väldigt synliga. Det handlar inte bara om invandring utan problembilden är bredare.
Kista och Vällingby är överlag reko ställen. Båda har väldigt bra service och närhet till kollektivtrafik. Vällingby som område dras ner av att det finns väldigt mycket hyresrätter. Det gör att potentialen för en större gentrifiering inte är så stor. Vällingby-Hässelby som stadsdel har också den högsta andelen psykiskt sjuka i hela Stockholms stad (fakta, inte mitt påhitt). Jag uppfattar att hela stadsdelen Vällingby-Hässelby har en pågående negativ utveckling och att det är oklart om/när den kan vändas.
Hyresrätterna gör att människor som inte har bra alternativ i alltför hög grad hamnar där.
Kista påminner lite om Vällingby men domineras helt av ägt boende. Detta har fungerat som en spärr mot alltför omfattande socialt förfall. Kista har varit ett område dit framför allt invandrare som lyckas flyttar. Man kan bo kvar nära vänner och släktingar men slipper den sunkighet som finns i flera närliggande områden. Man behöver heller inte “bli svensk” utan kan gå i slöja, niqab eller liknande om man vill. Det är inte extremt utbrett men förekommer.
Både Vällingby och Kista har en historik av att ha varit bra och trygga områden och det bidrar också till att fler “normala infödda svenskar” bor där. Jag menar nu svenskar utan missbruksproblem, som har en normal utbildningsnivå och normala jobb. Samma sak gäller förstås Hässelby villastad.
I alla de här områdena är skolorna en issue. Med det menar jag inte att alla skolor skulle vara “dåliga” men mer att man som nyinflyttad med barn ofta har svårt att få plats i den bra skolan. Dit är det kö i direkt eller indirekt mening. Vissa har köpt hus på särskilda adresser just för att säkra plats i den skolan innan barnen föddes. Sedan finns det en annan skola med lediga platser som inte har så gott rykte. Sedan finns det förstås massor av skolor i omgivningen som man kan välja och där det säkert kan finnas plats, iallafall någonstans. Då blir det lite mer avstånd och det kan vara svårt med alltför små barn.
Som du skriver är det rätt tufft. Det går förstås att hyra ut rum eller liknande om det verkligen kniper. Men det är ändå skönt att ha en stabil ekonomi. Tycker möjligen att det överdrivs en del i tråden. Det trillar sällan in enorma utgifter som bara måste hanteras omgående, ofta vet man ett par år i förväg vad som förr eller senare behöver fixas. Husägandet är inte så extremt stressigt på det sättet, om man valt ett bra hus.
Men ni har inte funderat på kombinationen lägenhet plus sommarstuga? Personligen tycker jag att man får det bästa av två världar. Husliv när det är säsong och smidigt boende resten av tiden.
Lite var man bör bo åsikter om man planerar familj i hus i ex kranskommun till stor stad…Vettigt att räkna med att åka bil till infartsparkering vid tåg/tunnelbana på väg till jobbet ( några få minuter räcker ofta) . Går också bra åka cykel om man tål några få minuter till.
Då undviker man att behöva bo i bostadsområdena närmast stationen och/eller förortskommuncentrumet. Det är ofta mycket! lämpligt och det är även ett par km ifrån man finner de flesta vettiga husen .
När vi hade cykel och mopedburna barn/ungdomar hemma var centralorten ett ställe vi “starkt avrådde” från att åka till över huvudtaget speciellt med moped… Det var en lätt instruktion att sälja in pga rån etc som hände där. Är nog inte bättre idag?.
Dessutom är det lättare att hitta bra skolor nära om man letar i villa förorterna.
Ett tips är att göra ordentlig research ned på detaljnivå i god tid. Inte ovanligt att skolorna men även lärarna varierar kraftigt i faktiskt elevunderlag/kompetens/resultat/ordning. “Lägsta nivån” är ibland läskigt låg. Jag minns när någon/några av de möjliga klasslärarna för ansågs obra . ( år ut och år in). Vi hade tur och vårt barn hamnade i “rätt klass”. Vi behövde inte byta skola eller liknande vilket vi hade gjort (tror jag)
Fanns då i alla fall ingen statistik eller liknande man kunde kolla på. Inte lätt att få fram data. Data mörkades ansåg jag av hänsyn till lärarna med riktigt dåliga resultat och den för skolan pinsamma diffen mellan klasserna. Man kunde dock hitta någon eller ett par supersociala energiknippen till mammor (alltid mammor) andra pekade på som hade bra koll och var villiga att dela med sig.
Det där låter som en kraftigt överdriven bild. Vi behöver iofs skilja mellan boende för/med barn och boende för vuxna utan barn. Utan barn blir allting betydligt enklare. Då är nedsidan inte så påtaglig. Skjutningar har vi i Sverige, så är det. Bilden att skjutningar skulle förekomma mycket mer i just dessa områden är kraftigt överdriven.
När jag var och tittade på det hus jag nu bor i 2013 noterade jag att bland spekulanterna fanns det personer både med och utan barn. Det var dock mycket tydligt att alla med barn var invandrare. Eftersom omgivningen där vi bor är “byggd för barn” så kändes det konstigt att se att antalet barn som faktiskt bodde där var så få. Sedan har det här förändrats och antalet “svenska” barnfamiljer som flyttat in har ökat markant. Det är från en låg nivå men ökningen är mycket tydlig. Min sons kompis har nyligen börjat i första klass i den lokala “invandrarskolan” och föräldrarna verkar tycka att den är ok.
Den bild jag haft själv har varit sämre men jag noterade att de hade gjort ordentlig research. De hade av andra råtts att välja den skolan framför vissa andra.
+1 på den, jag hade kanske kunna bo där själv om jag blev tvungen (växte upp i ett utsatt område) men aldrig att jag skulle utsätta mina barn för den uppväxten om jag hade alternativ.
LoPet, bo där ni vill bo. Det löser sig ekonomiskt, om inte skaffa en bra inkomstförsäkring. Bo där ni tror att ni kommer trivas länge, istället för att chansa på ett billigare/utsatt område som ni kanske behöver flytta från av olika anledningar som ni inte själva kan styra över.
Vi har precis lånat runt 7,5M för radhusköp, det är mycket pengar men vi är långsiktiga och klarar de löpande kostnaderna, amorterar 2% årligen. Med lite tid blir det nog inte lika tungt på utgiftssidan.
Oroar mig hellre för bolån än at mina barn ska råka ut för våld eller dras in i gäng.
Att bo i ett utsatt område är i min värld inte frågan riktigt. Av områdena på listan var det Rinkeby (särskilt utsatt) och Hässelby gård (utsatt). Formellt gäller det hela stadsdelen Hässelby/Vällingby men den är stor och det finns betydande variationer inom området. Hässelby villastad, Kista som helhet och Vällingbys radhusområden är inga utsatta områden. I Vällingby är det Grimsta som är det riktigt dåliga området men även de centrala delarna har tyvärr förfallit en del. Hyresrätter fungerar tyvärr som en “problem-magnet” i dagens samhälle.
I hela ytterstaden finns närhet till utsatta områden som ett bakgrundsbrus. Du kan bo 3 km från dem eller 500 meter från dem. För den som inte bor i dessa områden kan det uppfattas som att denna skillnad i avstånd skulle vara väsentlig. Det är den inte. Mitt eget avstånd är 100 meter och jag bryr mig inte något särskilt. Anledningarna till detta är två:
Jag bor i ett socioekonomiskt relativt starkt område där majoritetssamhällets normer råder. Det krävs resurser för att flytta in där vilket de “på andra sidan” inte har.
De konkreta problemen finns, som så ofta, i centrum. Det är där alla negativa saker händer. Dit är det en bit. Någon risk att det skulle “spilla över” från centrum till där jag bor ser jag inte.
Jag är helt och hållet långsiktig med att bo där jag bor. Att jag skulle vilja/behöva flytta tror jag inte på alls. Min bild är att det kommer att bli bättre med tiden. Dock är det mycket kopplat till utvecklingen i de utsatta områdena. Det som behöver hända är att invandringen behöver dras ner kraftigt, kriminaliteten städas upp, separatismen kriminaliseras och fokus läggas på att medelinkomsttagare ska ha trygghet. Då kommer också befolkningen i de här områdena att stabiliseras. I dagsläget byts befolkningen i områden som Rinkeby ut hela tiden. Det finns ingen som vill stanna där utan där bor man en begränsad tid. De som bor kvar länge är de riktigt misslyckade, som saknar förutsättningar att ta sig vidare. Jag räknar alltså med att de där sakerna kommer att hända, iallafall i betydande omfattning. Det kommer inte göra området till något paradis men det kommer att leda till en bättre situation än vi har nu.
Det här med bra/dåliga skolor och lärare och otydlighet kring “faktiska resultat” är en del av hur det svenska systemet fungerar generellt. Det är inget som är kopplat till särskilda områden. Det finns skolor i helt och hållet svenska områden som fungerar dåligt och motsvarande i områden dominerade av invandrare - och vice versa. Det mesta som nämns som bra och dåligt handlar egentligen om risken för att ens barn ska behöva sitta bredvid en mörkhyad person i klassrummet, inte om skolan som sådan är välfungerande eller inte. Det här med mörkhyade personer är väldigt synligt och associeras med dålighet. De riktiga resultaten är som sagt mer oklara och det gör att det inte är lika lätt att göra informerade val utan att ha lokala kontakter.
Man köper sina grannar, och indirekt barnens kompisar. Jag skiter fullständigt i vilken hudfärg mina grannar eller barnen i området har, men jag uppskattar att de har jobb, att det är långt till stök och bilbränder, att ungarnas kompisar tycker att det är vettigare med sport och att sköta skolan än att hänga bakom nån närbutik och dricka energidryck. Det är enormt mycket viktigare än att skolan skulle råka ha engagerade lärare. Min trettonåring är redan smartare än lärarkåren på den skola han går, och motiveras snarare av vänner än av lärarnas attityd.
Ingen nämner i sammanhanget hur dessa stadsdelar ser ut. Ta Kista, det är en makalöst ocharmig stadsdel. Skulle mycket hellre bo i Huddinge, särskilt norra delen, än i Kista.
Alla prioriterar olika, men vill man få bäst ekonomisk utväxling är det smartare att välja en stadsdel som har åtminstone en viss potential och charm. Tycker tex även att Vårby eller Sätra skulle vara bättre val än Kista. Kista är för deprimerande med sin mix av företag och 80-talslängor.
Ja, absolut. Jag bor i ett område som är helt reko. Det är blandat med svenskar och invandrare. Alla har jobb, ofta bra jobb. Många av invandrarna har mer utpräglade statusjobb, t.ex. läkare och tandläkare. Sedan ligger det i ytterstaden och då behöver man planera mer när det gäller barnen. Jag uppfattar iofs att de yngre skolåren typiskt sett inte är akut problematiska. Många av problemen blommar så att säga ut i lite högre åldrar.
Det här var ett konstigt påstående Om vi pratar om kontorsdelen av Kista och området runt Kista centrum så kan jag hålla med. Det är ett halvtrist ställe. Bredäng kan väl vara ett ställe som har lite liknande stil på södra sidan. När det sedan gäller radhusområdena ut mot Järvafältet så är det en helt annan fråga. Samtidigt har jag förstått att många inte förstått att de områdena finns. Det är många som jobbat i Kista i många år som aldrig varit där. Det är inga små områden. Det ligger flera hundra hus där men de syns inte från centrum.
Akalla har också ett stort radhusområde av liknande typ som i Kista. Där är den socioekonomiska miljön något enklare och priserna lägre. Jag skulle inte själv välja att bo där, åtminstone inte med barn. Dock är skillnaden mellan Akallas hyreskaserner och Akalla trädgårdsstad monumental. De flesta associerar också Akalla mest med betong.
Vårby och Sätra är inga områden jag övervägt att bo i själv men jag är bekant med dem. De påminner mer om Vällingby om man nu ska försöka dra paralleller. De olika områdena med villor och radhus runt Vällingby och Spånga är också generellt mer charmiga än vad områdena runt Järvafältet är. Områdena vid Järvafältet är intressanta på grund av Järvafältet som är fint och dessutom stort. Sedan är just Kista bra för att det finns ett enormt utbud av service där. Kista galleria har en servicenivå “på innerstadsnivå” och har inte förfallit på det sätt som en del andra förortscentrum har gjort. Det finns många sunkiga förortscentrum faktiskt. Kista, Vällingby och Farsta är reko dock, för att ta tre exempel. Farsta som område är också reko i huvudsak.
Håller med dig om det är vuxna, finns barn med i bilden så är det mer komplext för man vill:
Att det är tillräckligt lugnt i klassen så de har en bra möjlighet att lära sig och att skolan lyckas attrahera bra personal
Att ens barn inte umgås med fel personer, det kan vara utmanande i vanliga fall, men vissa områden gör det svårare än det behöver vara (flera av mina tidigare klasskompisar är antingen döda eller sitter inlåsta). Här kom en påminnelse om vikten av att hålla koll på vem ens barn umgås med: Milo, 13, föll offer i gängkriget – hittades död i Haninge | Nyheter | Expressen
Så personligen skulle jag vilja ha mer än 3 km i avstånd, men det är ett personligt ställningstagande baserat på vad jag såg under min uppväxt.
En sak att ta hänsyn till är också att T-banan/kommunikationerna till “ett stökigt område” är en egen problemställning i sig. Dvs en sak själva området där man bor men även en sak att åka på den kommunikationslinjen kvälls/nattetid vid behov. På morgonen/dagen spelar det antagligen knappt någon roll för då är det nog för det mesta lugnt på de flesta kommunala färdmedel.
Sen känns ju inte “taxi-alternativet” allt för lockande idag heller. Vi har två döttrar 19/22 och har ofta valt att hämta de mitt i natten vid behov. Åtminstone hämta vid busshållplatsen/T-banan eftersom de har 500-800m att gå hem i mörkret.
