Om avsnitt 258 och ränteresonemanget

“Bunden ränta är en försäkring mot arbetslöshet medans rörlig ränta är en försäkring mot inflation.”

Hur hänger det ihop?
Vi ser nu att rörlig ränta har höjts i och med att inflationen varit hög och därmed styrräntan höjts.

Hur kan det vara fel att binda räntan när det ligger på historiska låga nivåer (typ när det var <1%) om man vet att man vill bo kvar i 3 eller 5 år?

Ok, jag köper att det är fel att binda ränta i 8-10 år av olika anledningar eller att binda när räntan är 4-5%, men jag tycker inte att det som sägs i senaste avsnittet är en universal sanning utan det ska bedömas i kontext och hänsyn skall tas till konjunkturen. Eller? “Har jag otur när jag tänker?”

Hörde också det där resonemanget kring räntan, bland annat att man behöver vara bättre på att prognostisera den än banken själva etc. Inte helt klockrent känns det som. Det finns en genuin efterfrågan på obligationer med ex. 30 års löptid, och ex ett bolån med fast ränta under så lång tid gör att du kan ta mycket högre risk på andra områden i din ekonomi eftersom du inte behöver bry dig om räntehöjningar etc.

Om inte annat så gäller den bundna räntan från dag ett. Just nu kan jag låna med en 3-månadersränta på 1,90%. Binder jag på 1 år så får jag betala 2,40% för hela perioden, inklusive första kvartalet. Binder jag på 5 år får jag betala 3,39% för hela perioden, inklusive första kvartalet och första året.

Banken gör prognos ur bankens perspektiv. Men som låntagare gör jag en prognos eller bedömning utifrån mitt eget perspektiv, inklusive min läggning, hur jag ser på risk m.m. En prognos är en prognos, ingen av oss vet exakt hur det kommer att bli eller när. Men bägge kan ändå fullt rationellt landa i olika bedömningar utan att någon behöver vara bättre eller sämre. Jag är konservativ ur min horisont, banken är konservativ ur sin horisont.

Jag har haft både rörlig och bunden ränta, i snitt tror jag att jag tjänat på att binda. Inte varje gång men flera gånger har det blivit så. Jag bedömer räntenivåerna för olika löptid och väljer det som är bäst för mig, vad banken anser bryr jag mig inte ett skvatt om. De kör ju dessutom försäljarstilen så vad de föreslår behöver ju inte vara för mitt bästa. Och så lönar det sig att vara otrogen, hota med att byta bank eller byta om hotet inte hjälper.

1 gillning

Ja, oftast är den bunden ränta högre än den rörliga vid samma tidpunkt. Men jag menar att vid ett eller flera tillfälle (när räntan är låg alltså) är fördelaktig att binda den i låt oss säga 3 år.
Med facit i hand kan man dra slutsatsen att om man band räntan på 1, 5% i 3 år för 1-2 år sedan hade det varit fördelaktig nu när räntan har dubblat sig och resan uppåt har precis börjat.

1 gillning

Periodvis har det varit väldigt liten skillnad på räntan med olika löptider. Ibland har det varit så att 5-årsräntan eller t.o.m. 10-årsräntan, varit ungefär samma som rörliga. Ligger räntan då på en historiskt låg nivå så borde det vara givet att det lönar sig eller åtminstone att man inte tappar speciellt mycket på det för den fina försäkring mot höjningar man får. Givetvis då under antagandet att man inte avser att flytta på den tiden. I praktiken har jag dock aldrig haft längre löptid än 3 år.

Angående funderingen till produkten räntetak som @janbolmeson funderade på i avsnittet, så finns den faktiskt här i Finland: Räntetak | Skydda räntan på ditt bostadslån | Nordea

2 gillningar

(lånar tråden lite)

@janbolmeson
Du efterfrågade en räntetjänst där man har rörligt upp till en viss fast ränta.
Nordea hade sådant erbjudande 12-13 år sedan. Tror de kallade det “bolån med räntetak”. Innebar att man fick en förhöjd rörlig ränta mot att man visste att där var ett tak som räntan inte kunde gå över.

Perioden efter finanskrisen startade en nedåtgående trend för räntor och jag antar att folk inte tyckte det var en bra produkt i det ränteklimatet.

Möjligt det kommer tillbaka nu när vi har en uppåtgående trend.

2 gillningar

Minns oxå alternativet med “Räntetak” de första 15 åren vi hade hus. Hittade ett gammalt papper från år 2000, lite andra räntor då… :sweat_smile:

7 gillningar

På vilket sätt är en rörlig ränta en försäkring mot inflation egentligen?

2 gillningar

Förstår inte heller det faktiskt.

Vid inflation höjer man räntan för att pressa ner inflationen, dvs dyrare att ha lån med rörlig ränta då räntan ökar med tiden. Har man istället bundit räntan sparar man pengar på lägre räntekostnader.

1 gillning

I avsnittet nämner @janbolmeson att ”ordspråket” kommer från intervjun med professor Paolo Sodini. Första gången jag hörde om det lät det intuitivt men den här tråden har fått mig att ifrågasätta det – så jag gick tillbaka till källan. Här kommer ett utdrag från avsnittet där Sodini pratar om saken:

#87 Min insikt: Jag är en vandrande 37-årig räntefond… Intervju med Paolo Sodini, professor på Handelshögskolan i Stockholm

Jan: (- - -) En sista sak, har du något förslag på hur man kan tänka kring bolån?

PS: Först och främst är rörliga räntor den bästa säkringen mot inflationen, för att du inte vill fastna fast och sedan går inflationen ner och då fortsätter du betala 6%. Det hände, på 90-talet lånade folk på 9% och därefter gick inflationen till 2 och de fastnade med ränta på 10%. Om du har en rörlig kurs kommer du att följa inflationen, din lön kommer att följa inflationen.

Så du är helt säkrad mot inflationen på det sätt att du väljer alla dessa alltid i realtid. Men du står inför dessa fluktuationer, vilket betyder att om du plötsligt förlorar ditt jobb, då är det mycket riskabelt, medan du fixerar det med fast ränta. Du vet hur mycket det kommer att bli.

En försäkring skulle respektera din arbetslöshet men den värdefulla räntan är en bra försäkring. Så det är en trade-off. Så du måste fråga dig själv… Jag brukar tänka, har jag tillräckligt med pengar för att betala av min inteckning om priserna går till 7-8% och fortfarande fram till slutet av månaden? Det är så jag tänker på det. Om svaret är nej, så ska jag tänka på att åtminstone delvis fixa den tills jag känner mig bekväm. Men vem vet, Japan har haft låg ränta i 25 år. Så vi kan fortsätta så här i ytterligare 30 år, vi vet inte.

Personligen tror jag också att det finns mycket hävstång i hushållssektorn, trots att vi inte har data. Och det här är inte sant bara i Sverige, utan i Europa. Jag tror också att de centrala bankerna kommer att behöva ta hänsyn till detta, vilket kanske är fel, men det kan innebära att de kan låta inflationen bli högre än dessa 2%.

Du måste betala 2% och nu har du över 70%. Du måste betala 2% per år, du får det gratis med 2% inflation. Det blir mycket pengar varje månad. Så om du låter inflationen gå till 3% så kan du undvika att räntan blir för hög. Du uppnår båda målen.

Det kan också bli låg ränta och högre inflation eftersom centralbankerna inte kan göra annorlunda. Annars kommer det att bli för stor chock. Men som sagt, vi har inte den data som behövs för att veta om det är kommer att bli en stor chock, så alla måste gissa.

Hoppas att detta kunde det göra det tydligare vad som menas med “Bunden ränta är en försäkring mot arbetslöshet medans rörlig ränta är en försäkring mot inflation.”.

Själv behöver jag nog tänka på det ytterligare en vända för att landa i innebörden.

3 gillningar

Mycket konstigt resonemang som feltolkats uppenbarligen. Då borde påståendet istället ha varit:

Rörlig ränta är en försäkring mot att ha för hög bunden ränta när inflationen avtar och räntan sänks

Rörlig ränta är alltså INTE en försäkring mot inflationen när den ökar eller ligger kvar på en hög nivå.

@janbolmeson, du kanske kan komplettera detta i transkriberingen så att det inte blir fel där åtminstone?

5 gillningar

Ja precis. Om du står inför valet att binda eller inte när räntan (och inflationen) är låg då är inte rörlig ränta något försäkring mot inflation.

Vilket då leder till att följande påstående fristående, utan det som följde efter och missades, är direkt felaktigt:

rörlig ränta är en försäkring mot inflation

Jag skulle inte säga att resonemanget är fel i sig, utan det missar att man kan försöka timea räntemarknaden på samma sätt som folk försöker timea aktiemarknaden.
Vissa som anstränger sig, likt Pelle verkar få extra utdelning givet visst jobb medan andra kör den mer passiva principen och låter räntan vara rörlig.
Hittar man en fel-prissättning från banken så kan det helt klart vara värt pengarna, frågan är bara hur ofta man gör det (utom i efterhand när man har facit) och vilken risk man är villig att ta på sig (dvs hur säker är du på att det är en felprissättning)

Jag skulle säga att det är fel eftersom om man binder räntan när den är låg så är detta ett obestridligt skydd mot inflationen vad gäller räntehöjningar, rörlig ränta är inte ett skydd. Sen tillkommer förstås att skyddet med bunden ränta övergår till att bli en risk och till slut en nackdel när sen inflationen avtar och räntan sänks igen.

Som jag skrev ovan, när räntan är låg och det skiljer lite mellan räntorna för rörlig och längre löptider så brukar det löna sig att binda. Jag har bundit på 2-3 år i sådana lägen. I mindre gynnsamma fall kan man binda på kortare tid eller ha rörlig. Visst kan räntan sjunka ytterligare något men då tar man en ganska liten risk med att binda, mot att man får en billig försäkring mot räntehöjningar.

Jag håller med i det stora hela, hittar man en ineffektivitet i räntesättning bör man utnyttja den till sitt fulla. Intervjun med Paulo gjordes feb 2019, borde man då ha bundit på 10 års sikt till 3.2% ränta? (juni 2019, https://hypotek.swedbank.se/rantor/historik-bolanerantor-2019.html)

Om man tror att räntan skall upp så borde man kanske göra det, (idag kan man få 3.4% på 10 år bundet Bolåneräntor & boräntor | Ränta bolån, snittränta | Swedbank) men du betalar en premie både i att du betalar mer ränta nu än sedan när inflationen har fått göra sitt i att urhålka kronvärdet, samt att du rimligtvis bör få löneökningar över tiden som gör att du betalar en större andel av din ekonomi idag än vad du hade gjort senare och det är det som jag egentligen tror att Paulo är och fiskar efter.

Målet med talesättet (eller vad vi nu kallar det, kortregeln?) är inte att profitmaximera utan att fundera igenom vilken del av ens ekonomi man är rädd för, och därefter välja väg.

2 gillningar

Jag är inte rädd för hög ränta utan det är mer en läggningsfråga. Varje gång jag ska lägga om lånet så ser jag vilka räntor jag får på olika löptider, från nuvarande bank och andra. Sen bedömer jag vad jag tycker verkar rimligast givet hur ränteprognoserna ser ut plus min egen bedömning. Det finns ju också en konkurrenssituation mellan banker och en del vill ge extra bra erbjudanden för att ragga nya kunder, då kan man ju välja en längre löptid med låg ränta när tillfället uppenbarar sig.

För några år sedan bara tror jag att Landshypotek erbjöd strax över 1% på 10 år. Det skulle man ha hoppat på!

tänkte med påpeka detta då jag använde detta på mitt förra lån som var just hos Nordea. var väldigt smidigt och skönt. även om jag aldrig närmade mig taket på hela tiden.
@janbolmeson

1 gillning