Det är lite svårt, det man oftast köper är inte nödvändigtvis det man kan få galet sug efter då och då.
T.ex. köper jag inte dill eller vinäger så ofta men vid enstaka tillfällen skulle jag nog sakna det mer.
Det finns mer udda smaker som kommer och går som varit goda men det är nog inte något jag skulle vilja äta hela livet.
Ett tillägg är att det inte ska vara OLW, tycker deras chips är relativt okrispiga, mosiga och framförallt är chipsen ofta söndertrasade i påsen i förhållande till många andra märken där chipsen oftare är hela.
OLWs Sourcream är odödlig klassiker. Detta är nog indexfonden i sammanhanget. Lättsältat… mer räntefond. Stabil, men inte tillräckligt med skjuts.
Om jag får välja så går jag nog på lantchips gräddfil. Ja, jag vet att det är en glorifierad indexfond med högre avgift. Men det är fan värt med ESG-inriktning!
Beror lite på säsong, men Estrellas grillchips är en favvis, sen gillar jag Eldorados rustika budgetchips, salt eller sourcreme and onion, till vardagligt helgmys. Estrellas kostar ofta uppåt 40kr, Eldorados runt 13kr och har mindre påse, men också lägre kilopris.
Sen så gillar jag snackset OLW cheez cruncherz sjukt mycket, men samma där, lite dyrt. Så blir 2-3 gånger per år.
Kanske tråkigt val men det hade nog blivit OLW’s Dill&Gräslök för min del.
Just den kombon har aldrig fallit mig i smaken. Sen efter att ha sett en dokumentär om nekrofiler så blev det ännu svårare att greppa en sån påse. En av nekrofilerna försökte sig på att beskriva vad det var med just doften av en död människa som han gick igång på och det enda sättet han kunde beskriva för en oinsatt var att just doften av det var som när du öppnar en påse chips med Salt och Vinäger-smak…If You Know You Know
