Sitter och skriver på risk på den nya hemsidan och tycker att denna tråden förtjänar mycket mer uppmärksamhet än de tre kommentarer den fått. 
Här är texten från den nya hemsidan som refererar till denna tråden:
Hur mycket pengar behövs när?
Innan vi hoppar ner i risk behöver vi fråga oss – varför investera överhuvudtaget? Om man backar bandet till början, tror jag att det handlar om tre frågor som @Getout definierar här:
- Hur mycket pengar behöver jag?
- När behöver jag dem?
- Hur mycket höjd ska jag ta för att det skiter sig?
Det går helt i linje med professor Kenneth French som definierar risk som:
Risk är osäkerhet i hur mycket pengar man behöver vid ett givet tillfälle.
Det vill säga att vi investerar för att vi har ett önskemål om ett mål i framtiden. För de flesta av oss är målet att t.ex. jobba mindre, resa mer, ha mer tid, ha en god pension eller något annat. Givet att man har tillräckligt med pengar för sina mål redan idag – då finns det ingen anledning att investera – varför riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver?
De flesta av oss är inte i den lyckosamma situationen att vi har alla pengar vi behöver och därför behöver vi jobba ihop dem. Problemet med att jobba ihop dem är att det inte är någon smart strategi. Pengar är nämligen mycket bättre på att jobba än vad vi är. Därför har det historiskt – och sannolikt kommer det vara även så i framtiden – varit smart att investera en del av sina pengar. Att låta pengarna jobba lika hårt för dig som du jobbar för dem.
Men ingen kommer ge oss pengar för ingenting. Ingen risk, ingen avkastning. Därför brukar jag säga att risken är inträdesbiljetten vi tar för att få avkastning. För att t.ex. kunna njuta av 12-12-12-principen (som säger att om du sparar X kronor/mån i 12 år kommer du kunna få ut samma belopp i månaden resten av livet) så behöver jag ta en risk.
Det leder också till slutsatsen att en av de bästa sakerna man kan göra för att hantera sin risk är att ha flexibilitet – något @axr skriver om i denna tråd – sammanfattat nedan:
- Flexibilitet i hur mycket pengar man behöver – t.ex. att kunna anpassa sina omkostnader, att t.ex. kunna skjuta på ett inköp, en resa eller något i tiden.
- Flexibilitet i när man behöver pengarna – att t.ex. kunna jobba ett år mer eller mindre gör stor skillnad. Pensionsmyndigheten själva uppskattar t.ex. att tre års extra jobb höjer pensionen med 20%.
- Flexibilitet genom försäkringar – genom t.ex. en bil- eller hemförsäkring betalar man bort risken för stora oväntade kostnader. Andra exempel t.ex. livförsäkring, inkomstförsäkring etc.
- Flexibilitet genom överkurs – på högre nivåer i rikedomstrappan kan man även köpa sig flexibilitet genom t.ex. värdepapperskredit, kreditkort
Således; genom att ha både en buffert och flexibilitet kommer man väldigt långt för att kunna hantera risk. Det i sin tur gör att man kan unna sig en högre investeringsrisk, som i sin tur ofta gör en rikare över tid.