Optimera din sparhorisont | Flexibilitet är det bästa sättet att hantera risk

När det funderas på investeringshorisont i forumet så tycker jag att det missas en vinkel. Rådet är alltid att fundera på om man ev kan behöva pengarna “snart”–och i så fall sätta dem på sparkonto.

Jag tycker man bör vända på det: I stället för att fundera på vad du kan vilja använda pengarna till och vilka stora utgifter som eventuellt kan komma framöver–fundera på vad du kan göra för att aktivt förlänga din investeringshorisont. Dvs försök hitta sätt att INTE behöva pengarna det närmsta. Vad kan förändras för att i stället tryggt köra 100% aktier?

Säg att du sitter med en summa på sparkonto som du inte vet om du kan investera. Vad kan du göra för att kunna investera den trots att du är osäker på din investeringshorisont?

  • Var flexibel i tid med framtida planerade inköp. Det här är egentligen kärnan i resonemanget. Bakbind inte dina möjligheter att investera genom att se “kanske vill x om 1 år” som att du faktiskt bestämt att du måste göra det just då. Planerar du att flytta / köpa lägenhet framöver; vad kan du göra för att inte behöva vara låst i att köpa ett speciellt datum / år? Kan du vara flexibel i tid så kan du vänta ut ev börsnedgångar, och då kan pengarna investeras nu. Det kan räcka med en attitydförändring här, men det går också ofta att göra olika praktiska saker för att vara redo om planerna måste skjutas framåt.

  • Räkna med kommande lön/inkomster. Hur länge tar det att spara ihop pengarna som du vill investera nu? Hur lång tid tar det att spara ihop den del som du “kanske kan behöva?” Kan du investera nu och “spara ikapp” det eventuella behov som du ser framöver? Du kan hinna spara ganska mycket pengar till på fem år om du tänker att du kanske vill köpa lägenhet typ då.

  • Använd krediter. Genom att använda kreditkort för utgiften kan du hinna få en månadslön extra innan pengarna faktiskt behöver vara tillgängliga, dvs du kan hinna spara aggressivt på två löner i stället för en. Det går också att använda värdepapperskredit på Avanza och sedan spara aggressivare kommande månader/åt för att ta ner krediten. (OBS! Det handlar om den räntefria tiden på kreditkortet, 30-60 dagar. Använd inte kreditkort för att låna så länge att du behöver betala kreditkortsränta.)

  • Relationen mellan hur mycket pengar du kan tänkas behöva och hur mycket du har investerat. Om pengarna du kan tänkas behöva få loss är en mindre del av det du har investerat så behöver det inte vara så allvarligt om pengarna är “dubbelt så dyra” när du tar ut dem (vilket de är om börsen tappat 50%). Om merparten av pengarna återstår i investeringen kan de täcka när börsen återhämtar sig senare.

  • Fundera på om det är värt/går att försäkra sig mot vissa oväntade utgifter.

  • Ha en buffer för oförutsägbara utgifter som inte går att täcka med ovanstående metoder. Tanken med ovanstående resonemang är att inte binda ner dig i onödan, att inte PLANERA massa saker som bakbinder dig när det gäller investerande. För faktiskt oväntade utgifter som inte går att styra på annat sätt (t ex saker som går sönder i ens bostad), så kan det ändå behövas en buffer.

Detta är mycket av en attitydfråga. Men steg 1 är att inse att det lönar sig att investera tidigare snarare än senare, och att man bör sträva efter att möjliggöra det.

Leta efter sätt att möjliggöra att investeringen kan ske redan nu, och eventuellt/kanske bränna lite avkastning om planerna ändras och du behöver få loss pengarna–snarare än att garanterat bränna massa avkastning genom att sätta pengarna på sparkonto.

29 gillningar

Bra resonemang.

3 gillningar

Jag tycker inte att man kan säga att man bränner massa avkastning om man har pengarna pa sparkonto till hygglig ränta.
Historisk avkastning skall inte tas som intäkt för att eventuell framtida avkastning är av samma dignitet.
Fragan att besvara i sammanhanget är…om man inte behöver fortsätta spela spelet,skall man da fortsätta med att spela?

1 gillning

Sitter och skriver på risk på den nya hemsidan och tycker att denna tråden förtjänar mycket mer uppmärksamhet än de tre kommentarer den fått. :heart:

Här är texten från den nya hemsidan som refererar till denna tråden:

Hur mycket pengar behövs när?

Innan vi hoppar ner i risk behöver vi fråga oss – varför investera överhuvudtaget? Om man backar bandet till början, tror jag att det handlar om tre frågor som @Getout definierar här:

  • Hur mycket pengar behöver jag?
  • När behöver jag dem?
  • Hur mycket höjd ska jag ta för att det skiter sig?

Det går helt i linje med professor Kenneth French som definierar risk som:

Risk är osäkerhet i hur mycket pengar man behöver vid ett givet tillfälle.

Det vill säga att vi investerar för att vi har ett önskemål om ett mål i framtiden. För de flesta av oss är målet att t.ex. jobba mindre, resa mer, ha mer tid, ha en god pension eller något annat. Givet att man har tillräckligt med pengar för sina mål redan idag – då finns det ingen anledning att investera – varför riskera pengar du behöver för att tjäna pengar du inte behöver?

De flesta av oss är inte i den lyckosamma situationen att vi har alla pengar vi behöver och därför behöver vi jobba ihop dem. Problemet med att jobba ihop dem är att det inte är någon smart strategi. Pengar är nämligen mycket bättre på att jobba än vad vi är. Därför har det historiskt – och sannolikt kommer det vara även så i framtiden – varit smart att investera en del av sina pengar. Att låta pengarna jobba lika hårt för dig som du jobbar för dem.

Men ingen kommer ge oss pengar för ingenting. Ingen risk, ingen avkastning. Därför brukar jag säga att risken är inträdesbiljetten vi tar för att få avkastning. För att t.ex. kunna njuta av 12-12-12-principen (som säger att om du sparar X kronor/mån i 12 år kommer du kunna få ut samma belopp i månaden resten av livet) så behöver jag ta en risk.

Det leder också till slutsatsen att en av de bästa sakerna man kan göra för att hantera sin risk är att ha flexibilitet – något @axr skriver om i denna tråd – sammanfattat nedan:

  • Flexibilitet i hur mycket pengar man behöver – t.ex. att kunna anpassa sina omkostnader, att t.ex. kunna skjuta på ett inköp, en resa eller något i tiden.
  • Flexibilitet i när man behöver pengarna – att t.ex. kunna jobba ett år mer eller mindre gör stor skillnad. Pensionsmyndigheten själva uppskattar t.ex. att tre års extra jobb höjer pensionen med 20%.
  • Flexibilitet genom försäkringar – genom t.ex. en bil- eller hemförsäkring betalar man bort risken för stora oväntade kostnader. Andra exempel t.ex. livförsäkring, inkomstförsäkring etc.
  • Flexibilitet genom överkurs – på högre nivåer i rikedomstrappan kan man även köpa sig flexibilitet genom t.ex. värdepapperskredit, kreditkort

Således; genom att ha både en buffert och flexibilitet kommer man väldigt långt för att kunna hantera risk. Det i sin tur gör att man kan unna sig en högre investeringsrisk, som i sin tur ofta gör en rikare över tid.

6 gillningar