Jo men det är ju så det “alltid” varit. Menar du att “många” haft mer flexibilitet precis efter pandemin och hunnit flytta men nu flyttar tillbaka till storstäder?
1 gillning
Nu var ju frågan lite retorisk. Jag fattar varför det är dyrt haha. Snarare var det oklara att den gick för 140/kvm. Ett 80-talshus liksom. Då köpte min polare sekelskifte i Vasastan för 137 häromveckan. Det är mer där frågetecknet är för mig. Det relativa dyra priset.
1 gillning
Kan säga att jag håller med i stort som boende i mellanstor stad, Linköping. Men här har inflyttningen och det starka näringslivet med Saab i spetsen nog mildrat fallet betydligt.
Men särskilt nyproduktion ser prisvärt ut, absolut. Jag köpte min första bostad under psykosen 2021 och jag undvek kategoriskt nyare föreningar för jag tyckte riskerna var för höga med belåningen. Även om jag gärna hade bott i nyare.
Jag tycker marknaden har fel kring ”nygamla” bostäder just nu från runt 2015 och framåt. Ligger också lite back på min bostad i äldre förening, kanske 5-10%. Men sakernas tillstånd gör mig köpsugen mer än något annat. Inte orolig.
Känns som rena lyxen att gå på privatvisningar jämfört med att trängas med bokstavligen 40-50 sällskap som det var på en visning under pandemin 
1 gillning
Men jag går inte med på att det är nån slags naturlag.
Att politiken spelar in till viss grad är en självklarhet. Invandring är ett exempel. Men att människor flockas till diverse hubbar är nästintill en antropologisk naturlag tyvärr. Startskottet i människans utveckling var just att vi slutade flytta på oss och istället kunde bosätta oss någonstans och utveckla agrikultur. Vilket i sin tur ledde till att samhällen växte kring det då mat, näring, socialt liv, säkerhet kom med på notan.
Detta har bara blivit mer och mer av en sanning då vi tidigare i historien varit mer bundna till gruvor, vattendrag, skog, åkrar o.s.v. så vi kunde ändå sprida ut oss en del. Men nu blir istället arbetet mer digitalt och mindre platsberoende vilket leder till att vi kan packa oss in i ännu mindre ytor för mer arbete. Arbetsgivare får en mycket större pool av arbetare att välja bland, en större kundbas, bostadstrycket blir högre, lokala tjänster ökar, värdet av land blir högre, och cykeln fortsätter.
Vi var nära att bryta denna cykel med Covid. En kultur baserad på distansarbete hade varit helt underbart. Plötsligt hade man kunnat sälja sin överprisade lägenhet i Stockholm och flytta längre ifrån, och priserna hade jämnats ut. För det är precis som du säger, det finns så många vackra ställen i landet man hellre hade bott på. Tror väldigt många som bor i Stockholm hade älskat att bo närmre naturen, vid kusten någonstans kanske.
Men personligen finns det inte på världskartan för mig att någonsin flytta från Stockholm som det ser ut just nu. Bor hellre i en bit kartong på gatan än en herrgård i en småstad just p.g.a. arbetsmarknaden. Jag har en civilingenjörsutbildning och ändå är jag konstant orolig över framtiden och mitt jobb, kan inte tänka mig att försöka leta jobb i en mindre ort där det finns ännu mindre möjligheter.
Når jag FIRE någon gång så kommer jag absolut se över mitt boende, men så länge jag arbetar så är jag låst.
4 gillningar
Om trenden håller i sig blir det lätt en mycket ond spiral framöver där små orter främst befolkas av pensionärer och äldre.
Färre arbetare leder till högre skattetryck kommunalt och regionalt som leder till att arbetsföra och företag över lag inte vill etablera sig från första början. Det enda sannolika vore väl kanske att det etableras datorhallar på billig mark utan skapandet av lokala arbetstillfällen 
Säger inte något om vad som skulle kunna göras åt det, men det är verkligen lite winner takes it all-känsla.
Intressant spaning bortom själva hemarbetes-trenden.
Själva arbetsplatserna är absolut mycket mindre idag sett till yta jämfört med förr. Kontor i flera våningar rymmer många arbetande människor idag. Även på relativt dyr mark i en storstad blir det inte så mycket per person.
1 gillning
Om trenden håller i sig blir det lätt en mycket ond spiral framöver där små orter främst befolkas av pensionärer och äldre.
Verkligen. Jag hoppas att vi lyckas bevara våra småstäder, kultur, och historia. Göra det möjligt för folk att kunna bosätta sig i olika delar av landet och prioritera annat än arbete och karriär utan att behöva leva knapert.
Enda lösningen tror jag är just ett samhälle baserat på lagskyddat distansarbete. Som sagt, arbete har sedan människans begynnelse varit a och o för vår bosättning. Kan vi bryta oss loss från att vara platsberoende kring arbetet så kommer vi se en helt annan värld.
2 gillningar
Köpare har blivit medvetna om att undvika vissa föreningar, som man inte tänkte på förr
Det är köpläge nu.
Se till att ha kontroll på.
-Högt skuldsatta föreningen är risk.
-Hur mycket pengar som finns sparat för -----Framtida underhåll.
-Räntekänsligheten.
-Om avgifterna kommer höjas framöver.
Vad tror ni är en “botten”, kan de falla särskilt mkt mer än 2015 års nominella värde? Det motsvarar ju reelt typ 2011-2012 års reella värde efter inflationen. Typ 14-15 års fall i reala termer. Innan nollränta, innan pandemihysterin osv.
Slutar folk helt enkelt sälja då?
Jag har ju märkt nu att nästan de enda affärer som görs är separationer, dödsfall, sjuka personer som måste sälja, de lgh säljs för 2015 års nivåer. Och att andra då helt enkelt drar tillbaka annonserna och bor kvar. En del löser de genom att ge bostaden som arv, hyr ut, säljer underhand osv.
Att ta ett 30% prisfall kan för många vara en katastrof misstänker jag där man får ett blancolån o betala på istället.
Att man ens diskuterar detta är lite sjukt, hur splittrad landets bostadsmarknader är. Vissa riskerar personlig konkurs/stora skulder pga prisfall medan i andra städer är de nya prisrekord hela tiden.
Vad passerar du egentligen det där uttalandet på? För mig är fastighetspriser någonting otroligt lokalt
Vet inte i nominella termer men botten är nog när skillnaden i pris blir drastisk, eller mer märkbar, mellan Stockholm och given mindre stad.
Jag har självt lagt märke till att bostäder, fritidshus, och annat gällande fastigheter, börjat bli rätt dyrt överallt i Sverige. Det brukade vara så att om man sålde sin bostad i Stockholm kunde man flytta till en mindre stad och få en herrgård (obs hyperboliskt). Men senaste åren har skillnaden inte varit så drastisk, i alla fall utanför tullarna.
Jag tror detta är p.g.a. att världeskonomin varit i ett av de bästa lägena någonsin mellan 2017-2025. Marknaden har presterat otroligt, så det har funnits folk med köpkraft och vilja att köpa överallt. Men när ekonomin nu tagit stryk i ett par år och verkar fortsätta ta stryk, så blir folk mer konservativa med sina köp och drar sig tillbaka till traditionellt säkra investeringar. Detta inkluderar då bostäder.
Så jag tror att man skulle kunna kolla på en tidigare period, kanske efter finanskrisen, och kolla deltat mellan Stockholm och mindre städer för att få ett hum om var marknaden kan gå.
2 gillningar
Jag hänvisade till de konstanta nyhetsrubriker där de hänvisar till Stockholm som loket.
Det hade väl varit helt otroligt om allt steg och sjönk identiskt samtidigt överallt.
Rejält tilltagna villor och större äldre hus kostar mycket att underhålla och renovera, oavsett var de står.
2 gillningar
Såklart väldigt tråkigt ändå, men med minimum 15% kontantinsats och 10års amortering borde de flesta inte vara under ytan iaf. Dock, 2015 var ju innan amorteringskraven, så några kanske lyckats hålla sig undan amortering helt.
Många har inte hunnit amortera ikapp förlusten. De som köpt mellan 2018-2024 är back mellan 15-40%, framförallt de som köpt 2020-22, det är nog ca 30 lgh i bara mitt område med ca 160 lgh som köpt 20-22, och de finns mängder med nyare lgh i stan med samma problem. Och för många av dem va de första bostadaffären. En del har såklart säkert med sig vinster från tidigare men verkligen inte alla.
Ex två par i samma trapphus köpte treor i början på 2022 för 2,7 mkr, nu går liknande för 1,8. De va deras första lgh köp.
3 stackare köpte tvåor på 55 kvm slutet på 2021 början 2022 för mellan 1,9-2,3 mkr, nu går de för ca 1,3-1,5. Osv. Samma där, unga runt 21-25 år som köpte första bostaden.
Men de får väl bo kvar där sålänge som möjligt antar jag. Tråkig start på vuxenlivet o vara “fastlåst” i en bostad i 20 års åldern.
7 gillningar
Å andra sidan har väl resten av markanden följt med så att flytta vore väl inget större bekymmer, särskilt nu med de nya reglerna. Fast å andra sidan kanske kontantinsatsen ätits upp. Det ställer ju till det förståss.
Jag känner för övrigt inte igen mig i den beskrivningen som många har i tråden. Nu följer jag enbart villapriser, inte BRF, och här ångar bostadsmarknaden på (mellanstor stad). Vi köpte hösten -23. Liknande objekt i samma område ligger nu 20 % högre. Återstår dock att se om de faktiskt säljs för dessa belopp.
Samtidigt har utbudet på villor sjunkit rätt rejält mot utbudstopparna.
Jag köpte min etta på 40 kvm i maj 2021, nära toppen alltså, och misstänker att om jag sålde idag så skulle det sluta på ca -15% nominellt. Detta i en närförort i Stockholms stad. Har inte gjort någon omvärdering men är rätt säker eftersom den nästan identiska lägenheten brevid min såldes bara för något halvår sen. Till och med inom Stockholm är det stor skillnad på områden.
Nu är detta inte alls något problem för mig eftersom jag inte planerar att flytta inom överskådlig framtid, men nog är det surt för många.
2 gillningar
https://www.booli.se/bostadsrattsforening/56701
Här är ex en förening. Nominella priser runt 2014-15 års nivåer. 50-60% prisfall från toppen. Parabolisk graf 
hela den stadsdelen verkar vara liknande.
2 gillningar
Upplever detsamma, där av att mellanskillnaden mellan brf lgh och en villa börjar bli astronomisk. Tex kan en lgh 4 rok på 90 kvm gå för 800 tusen. Medans en villa på ca 140 kvm i samma område gå för 4 mkr. Alltså lgh går för 10 k/kvm (plus några tusen per kvm lån på brf) medans villan runt 30 k/kvm.
Rätt rejält utbud av lägenheter i Borås. Omkring 5 ggr mer än ett normalt år.
För villor ser det inte alls likadant ut. Verkar leva helt skilda liv.
1 gillning
Såklart fortfarande jobbigt, men även detta par som väl får sägas vara ett värstascenario timingmässigt, hade minst 400tkr kontantinsats och minst 200tkr som amorterats, dvs de ligger max 300k under ytan om de hade såpass höga löner att de inte behövde amortera en % till. Ligger man bara lite utanför värstascenariot så har man nog iaf. inte mindre pengar i lägenheten än lån.
Men det var många som sade att nyproducerade lägenheter i halvattraktiva lägen var dyra jämfört med mycket annat. Detta är den risken som fallit ut.
1 gillning