När man läser remissvaren framgår många andra exempel på när VP-lån används.
Desto mer man tänker på det ju mer bisarr och företagar/entreprenörovänlig framstår detta förslag.
1 gillning
Håller med men 15 år är för snabbt. Måste va låååångsam pyspunka: 30 år m 1%-enhet/år
1 gillning
Antingen är man för att staten ger folk pengar, alltså t.ex via olika bidrag, ränteavdrag, Rot- och rut- avdrag, bidrag till elbil och elcyklar etc. eller så är man för att var och ska klara sig utan pengar från staten. Den första gruppen brukar politiskt vara till vänster och den andra gruppen till höger.
Blir i min bok lite skevt om man vill behålla ränteavdragen men är emot att staten ger folk pengar via bidrag.
För ett lån på 2 miljoner med 5% ränta innebär den avtrappningen att man får betala ca 170:- mer i månaden varje år, det tycker jag låter ganska överkomligt - speciellt om man lägger pengarna på andra skattesänkningar.
1 gillning
Tror du missuppfattat en hel del. Staten ger inga pengar eller bidrag, man får betala mindre skatt på flera av de avdrag du nämner. Minskad skatt är väl något höger personer älskar?
Är detta ett förslag än så länge eller är det genomklubbat (att trappa ner ränteavdraget på 2 år fr.o.m. 2025 januari)?
Sant. Men det ska gärna matchas med att reavinstskatten ska minska eller tas bort.
Fast det kan vi nog glömma 
1 gillning
Om nu ränteavdraget ryker och man har husplaner närmsta åren bör man nog vänta lite. Försvinner ränteavdragen borde ju huspriserna sjunka.
Inte det ränteavdraget. Hus, bil & båt ska va kvar o ej trappas ned
Se min post ovan om “pyspunka”. Så borde det göras m bostäderna i SE. Allt anpassar sig såklart över 30 år
Det jag tycker är intressant är att byggföretagen verkar tro att detta kommer påverka bostads/byggmarknaden, och de vill ha höjda belåningsgränser som kompensation.
Intressant om detta påverkar bomarknaden, jag tycker det vore sunt om folks belåning sjönk. Galet att man kan komma runt 15% kravet mha blancolån.
1 gillning
Någon som har någon uppdatering i detta ämne eller vet när beslut kommer. FI verkar ju gilla förslaget men skriver i remissvaret att avtrappningen borde vara lite längre eller bara gälla nya lån.
Själv tycker jag det är ett jättebra förslag men att de kan chilla lite med avtrappningstiden
Budgetfråga så vi får se om det blir någon förändringar när höstbudgeten börjar presenteras.
Regeringen verkar samtidigt vilja höja bolånetaket som kompensation för ändringen av ränteavdraget:
”FI har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till en höjning av bolånetaket från 85 procent till 90 procent. Samtidigt föreslår regeringen att avdragsrätten för lån utan säkerhet, så kallade blancolån, ska fasas ut. Vi bedömer att en höjning av bolånetaket skulle leda till en högre skuldsättning hos hushållen och en ökning av de risker som hög skuldsättning medför. Det gäller även om ränteavdragen för blancolån tas bort.”
Jag tycker det är jätte bra, tycker bil och båtlån borde ingå och jag tycker man borde trappa ner långsamt när det kommer till bolån. Tycker inte man ska höja så att man får ta mer bolån. Förstår inte varför man ska få dra av på skatten för att man har lån. För mig är det totalt bakvänt.
Det är väl ändå ganska simpelt, för man ökar konsumtion så företag tjänar mer pengar och Sveriges BNP ökar.
1 gillning
Värdepapperslån ser ut att fortsätta vara avdragsgillt så regeringen pudlar diskret.
17 gillningar
Jag vet inte om man ska kalla det för pudlar diskret. Det framgår av lagrådsremissen att de tagit till sig av remissinstansernas synpunkter. Under 5.3 Ränta på lån med säkerhet i värdepapper tycker jag de för ett bra resonemang om varför de ändrat åsikt.
4 gillningar
Mycket bra och väl motiverat utifrån syftet att endast minska den dåliga skuldsättningen.
Också mycket positivt att regeringen beaktar de protesterar som varit och framför allt de väl initierade kritiska argumenten i remissförfarandet.
5.3 Ränta på lån med säkerhet i värdepapper
Regeringens förslag: Ränteutgift ska dras av på lån som lämnats av ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag om utgiften är hänförlig till ett lån som är förenat med säkerhet i finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), handlas på en MTF-plattform inom EES, eller utgörs av andelar i en värdepappersfond eller specialfond.
Sammanfattningsvis behålls rätten till avdrag för alla värdepapper som kan hållas på ISK och om jag tolkar rätt, motsvarande investeringstillgångar på aktiedepå och i kapitalförsäkring? Däremot inte onoterade aktier då de inte handlas på reglerade marknadsplatser.
Edit, följande stycke tar jag som intäkt för att även lån på värdepapper formellt ägda av annan har avdragsrätt då de är sakrättsligt skyddade i en kapitalförsäkring.
En pantsättning som registrerats på låntagarens depå hos förvaltaren (dvs. depåbanken) i enlighet med bestämmelserna i lagen är sakrättsligt skyddad, vilket är en förutsättning för att kunna bedriva denna typ av kreditgivning. Samtliga finansiella instrument som hålls som pant på depå förvaltarregistreras även hos värdepapperscentralen Euroclear Sweden AB för att det ska framgå vilket institut som disponerar panten. Detta medför således att sådana säkerheter går att identifiera och att det inte finns några oklarheter om vem som är ägare till säkerheten. Det innebär också att det är möjligt för Skatteverket att kontrollera att det värdepapper som låntagaren ställt som säkerhet för lånet har funnits i låntagarens ägo under hela den period för vilken avdrag yrkats.
Direktlänk till promemorian, https://www.regeringen.se/contentassets/89ca4e993ec04c4da28ab4832d948730/avtrappat-ranteavdrag-for-lan-utan-sakerhet.pdf#page24
1 gillning
Var själv nära att skriva en remiss men när jag såg att många andra organisationer framfört liknande argument så lät jag bli.
Äga en fastighet - belåna upp till nocken. Hur bra som helst.
Äga tusentalsfastigheter och belåna några få procent. Ajabaja.
Fordonsaktier, båtaktier likaså.
1 gillning
Men varför står det då så tydligt "Ränta på lån med säkerhet i andra finansiella instrument än de som motsvarar investeringstillgångar på investeringssparkonto ska alltså inte
dras av. " jag tycker det är tveksamt med KF och AF belåning men det lär väl juristerna snart bena ut.