Tack för tipset, ska kolla igenom fonderna dom använder!
Själva tjänsten i sig har lite hög avgift, speciellt om man jämför med den avgift man kan få till med ETFer.
Två bra poänger!
Ska ändra till den globalfonden.
Bank norwegian är bra då min far använt dom lite tidigare.
Ja, Lysa hade varit ett bra alternativ om man månadssparar, så månadssparandet balancerar portföljen kontinuerlugt. Min far tänkt leva upp sin pension under året, ev lägga in vid slutet av året om det blir något över. Så det blir inget nysparande kontinuerlugt.
Med det upplägget är risken att man får sitta o betala vinstskatt pga ombalanceringen som görs av lysa.
Sen verkar man ju kunna komma ner rejält med avgifterna i Finland mha ETFerna. Vilket gör att Lysas avgift är lite hög också, jämförelsevis.
Hmm, hur citerar man inlägg istället för att svara på dom enskilt? Blir kanske lite svårt att följa tråden när man spamar massa svar efter varandra. Måste man sätta ihop citaten manuellt, krångligt på mobilen? Hittar ingen knapp.
Du markerar valt parti i texten du vill citera så kan du välja “citat” så läggs det automatiskt in som citat i ditt svar.
2 gillningar
Räntefonder har en prissättningsmodell som gör dem hel annorlunda än investering i obligationer eller sparkonto.
Räntefonder sjunker när räntorna stiger och stiger när räntorna faller.
Räntefonder är därför en spekulation i vilket marknadsläge vi kommer ha.
Totalt 0,5% är inte mycket (minst i Finland). Seligson placerar ”gratis” i sina egna fonder, det där extra 0,05% kommer mest från Dimensional fonderna i vilka man inte kan placera som småsparare anyways.
0,5% är också billigt med tanke på att ombalansering händer i fonden utan några skatteeffekter och det finns inga extra skatter eller kostnader innan man tar pengar ut.
Med ETF:r betalar man extra till Nordnet varje gång man placerar eller tar ut. Och betalar skatter varje gång när man ombalanserar. Det sista gäller också med Lysa. Alltså 0,45-0,5% är inte så mycket i det långa loppet…
Skulle gått på nåt sånt här:
50% Bank Norwegian 1.05% ränta
45% iShares MSCI ACWI UCITS ETF USD (Acc) (IUSQ)
5% Spiltan Aktiefond Investmentbolag
Bank Norwegian räntan kommer troligen gå upp i takt med räntehöjningar. Spiltan Investmentbolag ger lite extra edge och diversifiering (saknas bra småbolagsfonder). Skulle valt Sverige över Finland baserat på historik.
Seligson följer inte global index utan spekulerar själva:
Generellt är tumregeln att sparhorisonten ska vara minst lika lång som den genomsnittliga löptiden på obligationerna i räntefonden. På så sätt kan man vara matematiskt relativt säker på att i slutändan ha erhållit en CAGR som motsvarar den genomsnittliga yield-to-maturity som gällde vid inköpet av fonden.
Även om räntorna skulle stiga och värdet på räntefonden sjunker, eftersom priset på befintliga obligationer sjunker (visualisera att fondgrafen faller brant), kommer den högre räntan göra att obligationernas procentuella avkastning ökar (visualisera att fondgrafens lutning ökar), och slutpunkten blir samma som om räntorna hade legat stabilt, så länge man håller hela genomsnittliga löptiden. Samma resonemang fast omvänt gäller om räntorna skulle sjunka.
Överkurs: Denna vetenskapliga artikel visar att man bör ha en sparhorisont som är minst dubbelt så lång som den genomsnittliga löptiden i räntefonder med konstant löptid (dvs som rullar obligationer löpande), om man vill vara helt säker. Detta beror främst på att perioder med kraftigt stigande räntor och inverterade räntekurvor gör att fonderna tvingas sälja lågt/köpa högt när obligationerna rullas.
Med tanke på ovanstående kanske följande ETF:er hade varit lämpliga alternativ?
- iShares Euro Government Bond 3-5yr UCITS ETF (IBCN) - 2,35% yield-to-maturity
- iShares USD Treasury Bond 3-7yr UCITS ETF EUR Hedged (CBUE) - 3,89% yield-to-maturity
Jag förstår var din åsikt kommer ifrån och har även läst ditt inlägg i denna tråd, men problem uppstår främst om man väljer räntefonder med mycket längre löptider än ens sparhorisont, vilket kan göra att man tvingas sälja av fonden efter ett prisfall (räntestegring), innan den ökade räntan/avkastningen hunnit ta igen den kortsiktiga förlusten.
4 gillningar
Spekulerar och spekulerar…de är det enda finska bolaget som samarbetar med DFA och på det viset har en viss faktortilt på Pharos. Enligt vad forskningen säger.
DFA är ju Dimensional, med Fama & French, du vet…
Pharos är passivt förvaltad, men inte ”100% MSCI ACWI”. Med sina kvalitet/small cap faktorer är dess geografiska exponering ganska nära marknadsvikt iaf.
Jag vill tacka för att du bidrar med relevant info.
Med det tänk som du delar så bör de flesta småskarare alltså ha korta räntefonder om de har sparhorisont mindre än 5 år.
Räntefonder med 10-åriga obligationer bör, i så fall, hållas enbart om sparhorisonten är 20 år.
Långa 30-åriga obligationer, som ingår med 25% vikt i Rikatillsammans portföljen, bör i så fall behållas med en sparhorisont på 60 år!!!
Om man för att få tillbaka investerat kapital behöver så väldigt långa spartider med räntefonder, då var min formulering ganska rätt!
Med en handfull års perspektiv så är räntefonder en spekulation i att räntorna ska sjunka, helt olik att äga en obligation till slutdatum eller bankkonto med ränta.
Med ett perspektiv på decennier så får man, troligen, tillbaka sina pengar ungefär som på sparkonto, då är det inte en spekulation rörande räntekurvans utveckling.
Jag skulle uppskatta om det fanns fler som diskuterar räntefonder och vetenskapliga studier av dem på forumet. Det finns nog flera olika perspektiv.
2 gillningar
@TunderTarFyr Jag faktiskt skrev en tråd om just detta hur man borde matcha löptiden och sparhorisonten, men det inte blev mycket diskussion… Har fortfarande mycket å säga om räntorna men har haft väldigt lite tid på sistone. 
2 gillningar
du kan ju fundera på en viss allokation i denna (beroende på beskattningsregler ifall den ska vara utdeland eller ej):
eller en af de andra Vanguard Lifestrategy med annan fördelning
1 gillning
Jag håller helt med om att detta är något som fler borde beakta innan man köper en lång räntefond. Dock är regeln med dubbel sparhorisont som artikeln framför främst om man vill vara säker, i de flesta fall räcker det gott med en enkel sparhorisont. Dessutom är det inte heller så att man alltid förlorar pengar annars, utan bara att avkastningen kanske inte når upp till den yield-to-maturity man förväntade sig från början.
Resonemanget gäller inte för riskparitetsportföljer såsom RikaTillsammans-portföljen eller min allvädersportfölj, eftersom syftet med de långa räntorna i dessa portföljer är att utnyttja den snabba prisstegringen som sker vid minskande inflation och sjunkande räntor för ombalansering. Tanken är alltså inte att erhålla säker avkastning, det är skillnaden.
Håller med både dig och @JayR! 
1 gillning
Läste sammanfattningen i den länkade pdf-en från Lozada och det börjar sjunka in.
Det är alltså inte bara jag som tyckt räntefonder är spekulativa, spekulation i att räntor ska sjunka.
Forskningen visar att det ofta tar årtionden att få lika bra avkastning på en räntefond som att äga bankkonto eller en obligation till slutdatum.
Räntefondernas prissättningsmodell är verkligen ett allvarligt “straff”, jämfört med obligationer och sparkonto, om man inte investerar med tidsperspektiv på decennier.
2 gillningar
Precis. Jag har haft ”intressanta” diskussioner här på forumet tex ett år sen när jag tyckte att det inte är möjligt att tjäna pengar (annars än som ren kortsiktig spekulation) om räntefondens ränta - avgifter - fondskatt = noll (eller under noll).
Sparkontoräntorna stiger när basräntan stiger. Sparkontot tappar inte sitt värde när bas- eller marknadsräntan stiger. Man fick 3% från sparkontot tio år sen, idag får man nästan 2%. Långa räntorna har avkastat typ 10% under samma period. Got the point?
Bond bull market (1980-2021) har förvirrat oss. Räntorna är inga riskfria kortsiktiga investeringar. Och är faktiskt mera känsliga när det gäller tajming än aktierna.
1 gillning
“Räntorna”! Generalisera inte så överdrivet.
Räntefonder är inga riskfria placeringar, det är det du menar.
Sparkonto förlorar du inte pengar på, ibland får du även ok ränta.
Köper du en obligation och behåller till slutdatum förlorar du inga pengar, utan får den ränta du köpt obligationen för och du får tillbaka satsat kapital.
Jättehög avkastning är inte motivet för att äga sparkonto, obligation eller för okunniga köpare räntefond. Motivet är att få positiv avkastning utan att pengarna sjunker i värde.
Men, räntefond lever inte upp till syftet.
För pengar man ska använda inom 5-7 år är bäst att ha dem i obligation eller sparkonto, inte i räntefond som är en helt annan mer riskabel produkt.
2 gillningar
Du har rätt. Minst i Finland menar man just obligationer och obligationsfonder när man pratar om ränteplaceringar. Men det är ju otydligt, absolut.
Jo, tar man mycket risk med sin aktieexponering dvs har över 70% i aktieplaceringar bör man ha så trygg räntedel som möjligt.
Kan dock förstå att nån vill använda tex korta företagsobligationsfonder men det är inga problem för dom att sjunka 10% i värdet. Skulle säga att de är kortsiktiga placeringar för dom som vet vad dom gör.
Det gäller inte bara företagsobligationer, att de svänger 10%.
Räntefonder som inte är korta, med obligationer längre än ett år, de har oxå svängningar runt 10%, vilket är jobbigt när räntorna stiger.
Många räntefonder med säkra stadsobligationer har kraftiga svängningar, på grund av att de ofta har valutaexponering i dollar eller euro. När kronan stärks är det jobbigt.
En av Sveriges mest lovordade räntefonder är Spiltan Räntefond Sverige, med en treårig standardavvikelse på 2,8%.
Statistisk innebär det att långsiktiga investerare i den väldigt bra räntefonden kommer få räkna med att skillnaden mellan djupaste botten och högsta toppen är med 95% sannolikhet (2 standardavvikelser upp eller ner) hela 11,2%.
Sparkonto/bankkonto har inte alls sådana brutala svängningar-
Köpa en obligation med ränta och behålla till expiration har inte alls samma brutala svängningar.
