Att tillägga ett superbra citat jag hört ur podden från nån “Vi vill ha det vi vill ha, för vi vill känna som vi tror vi kommer känna när vi har det”.
Det jag läser in i det är att den här viljan att ha någonting mest finns där när man inte har det. Återkommer i många former och fall.
Ska du gå runt med en klocka för hundra laxar vardagligen eller ska du visa upp den på klubben? Upp till dig så klart huruvida du ska köpa den. Men lura dig inte med att det skulle vara en investering.
Det kan absolut vara en bra investering, kolla på begagnade rolex vad som hänt med prislappen senaste 10 åren.
Jag har iofs aldrig ifrågasatt människans önskan att bygga status rent generellt utan just att det ska manifesteras i prylar som ska visas upp för andra.
Förstår inte riktigt iden med att sätta en måltavla på sig själv för alla lokala gangsters att sikta på.
Har för många bekanta som råkat illa ut pga dyra assessoarer…
Köp en vettig klocka och lägg resten på upplevelser, dem kan ingen ta ifrån dig.
Räkna med servicekostnaden för rolexen, och sen dra av alternativkostnaden för det du tappat av att ha 50-100k i en klocka istället för på börsen så vet jag inte om det är en så bra investering längre
En tristare aspekt av att ha dyrare accessoarer såsom premiumklockor är risken för rån och inbrott. Vi har haft en “klockliga” i stan som siktat in sig på fastighetsmäklare som haft dyrare klockor på sig på visningar. De har letat upp mäklarens bostadsadress och gjort inbrott och beväpnade rån. Vid ett tillfälle sköts en småbarnspappa i sitt hem när han skulle försvara sin familj.
Det är ett tuffare samhälle vi lever i nu och varken jag eller mina barn har några statusprylar på oss av rent säkerhetsskäl.
Jag köpte en IWC när jag var runt 30. Tyckte den var otroligt snygg och trodde den skulle ge mig mycket tillfredställelse.
Idag går jag bara runt med mina smartklockor och kan inte leva utan dem.
Investeringsmässigt så kan man bara spekulera i det, men finare klockor kostar också mycket att serva, och du måste räkna med missat avkastning på börsen.
Jag gissar att korrelationen mellan stark börs och högt värde på klockan är rätt stark, så räknar du med bra prisutveckling på klockan så får du nog ge samma för börsen. Räkna bort 5000 i total servicekostnad per år på klockan också.
Tillfredställelsen för en “stekig” klocka är enligt mig mycket liten.
Jag har tyvärr testat, vilket jag ångrar såhär 15 år senare.
Se också till att du har allt annat på det torra först.
Ett riktigt bra hem, du ha råd att göra allt annat du vill i livet, resa, ägna dig åt hobbys osv osv.
Drömde om en Breitling klocka för många år sedan. Stundtals hade jag drömmen som motivation, men när jag väl hade råd att köpa en utan att det skulle märkas ekonomiskt så försvann behovet lite. Har ingen Breitling idag och kommer på mig själv att drömma om den ibland. Men vet att om jag väl köper en (vilket jag som sagt skulle kunna göra på dagen) så försvinner “drömma om” funktionen. Känslan av att “kunna” är dock väldigt positiv för mig 
Det kan min investering i Tesla också vara. Det är dock inte de råden kring investeringar som vi ger folk här i forumet. Borde man inte köpa andelar i alla Rolex m.fl för bästa riskjusterade klockavkastning? Jag raljerar för min poäng är att man inte bör se det som en investering och räkna med att man får betalt för den flyktiga lyckan av att ha en dyr pryl.
Om du vill och tror du får bra glädje per krona av det så absolut kör på 
Ingen annan kan värdera hur du känner kring saker så bara du vet om det är rätt.
Jag köper tv-spelsprylar bara för glädje. Jag kan motivera dem i att de behåller sitt värde och troligen lite till då jag brukar jaga rätt pris med tålamod, men har ingen som helst avsikt att sälja så det är rättså meningslöst. De är leksaker och jag blir glad av att ha dem som prydnader när de inte aktivt används.
För många år sedan var jag sugen på att köpa en Rolex i någon av de tjusiga affärerna på Brompton Road i London, mycket för känslan av att göra det. Hade jag haft råd då hade jag kanske gjort det.
Nu när jag verkligen har råd känner jag inget sug att göra det längre.
För runt 20 år sedan köpte jag en Festina Tour de France klocka för runt 2500 och det räckte bra för mig! Jag är fortfarande nöjd med den men använder den sällan eftersom den är för stor.
Nu har jag till vardags en vanlig standardklocka från Certina som kanske kostade runt 4000 när den köptes som present till mig. Den funkar bra.
Tycker smycken och likvärdigt är underskattat i konsumtionssynpunkt. Håller värdet mycket bättre än bilar, renoveringar, resor osv.
Som 30-åring får man bara se till att hålla summorna under kontroll. Det är även applicerbart för de andra kategorierna med bil, renoveringar och upplevelser.
Håller med om syftet är att det ska hålla något ekonomiskt värde.
Jag förstår dyrare klocka som smycke, å tycker man om en modell så köp de… Själv skulle jag inte köpa klocka som smycke, hellre halsband, armband eller ring…
Klocka som investering?? Möjligen en väldigt dyr i begränsad upplaga, gärna numrerad då…
Själv har jag bara klocka som tidsangivelse å då duger en för några hundralappar…
Själv köpte jag min Omega Seamaster Planet Ocean år 2020 för ca. 4600€ från en Italiensk återförsäljare på chrono24.se. Helnöjd.
Dessutom ytterligare lite billigare än hos Uret.se.
Köp klockan du vill ha !!
Som stor löparentusiast, äger jag idag en Garmin 245 Music men är sugen på uppgradera till en 7X. Får se om det blir ett köp före Cph Maraton, mycket pengar trots allt.
Många tyckare om andras statussignalerande.
Jag säger såhär. Det är en del av att va människa. Vi är bara oense om vilka signaler som är bra och dåliga. Oavsett vilka du väljer kommer någon som inte delar ditt intresse tycka det är onödigt skryt.
Men det viktiga är ju vad du själv tycker. Om den status signalerar till dig själv och du känner dig bättre av att ha den så är det det som räknas. Skit i vad de andra tycker
Och vi vet många gånger inte vad som passar oss innan vi provat.
Vad gäller just klockor blir frågan om du vill ha en fin klocka att ta på vid vissa tillfällen. Eller en daily som du har jämt. Och hur mycket pengar är du i så fall bekväm med att gå omkring och riskera att repa eller rent av bli av med.
Så blev det för mig. Just nu iallafall. Jag tittade på massa olika. Men kom fram till att jag vill ha nåt jag alltid har på mig och som jag inte behöver va orolig för. Men som ändå är ett Schweiziskt urverk och påminner mig om både att det går rätt bra för mig. Och att människan kan konstruera fantastiska saker som funkar helt utan strömtillförsel. Så det blev ingen Rolex eller Omega utan en Tissot denna gången. Men jag blir glad varje gång jag kollar tiden. Och det motiverar mig att fortsätta på inslagen riktning.
Och det är det viktiga. Gör den dig glad och motiverar dig till ytterligare framgång så är den en investering i framtida inkomst.
Casio Duro är allt du behöver.
99% kvar av pengarna till annat.
Problemet är ju bara att det inte längre (eller åtminstone borde inte) signalerar status med prylar vem som helst kan köpa i en butik. Det går inte att särskilja mellan om någon har en dyr klocka pga hårt arbete, bra investeringar etc eller om den är köpt med Klarna-lån eller knarkpengar. Tyvärr får vi ju dock de sistnämnda som baksidor om folk fortfarande går och inbillar sig att de får status av dessa. Så det är helt naturligt att vända sig mot hela grejen, uppmuntra ungdomen till sundare värderingar etc. Likväl är det (i min mening) osunt och på gränsen till oansvarigt att agera på ett vis som skulle kunna upprätthålla villfarelsen.