Tack. Men jag har mest troligen fel i risken att priserna kommer gå ner inom snarast
1 gillning
Tack för att du bidrar med substans i en tråd där ett vetenskapligt förhållningssätt annars tycks föraktas.
1 gillning
Gott så. Då kan ni andra meddela honom att den individen med 15% insats nu kan buda på ett annat objekt än den med 5% kontant. Ungefär så som det hela tiden har fungerat. Har hen några invändningar så rekommenderas hen att vända sig till utredaren.
1 gillning
Om budgivare A och B har 600 tkr i handpenning, och de tidigare kunde låna 3,4 mnkr och köpa för 4 mnkr så kan de nu istället låna 5,4 mnkr och köpa för 6 mnkr.
Du baserar din logik på att budgivare A och B i förväg har bestämt sig att objektet är värt max 4 mnkr, men i verkligheten är det många spekulanter som vill köpa för sitt absoluta max.
1 gillning
Budgivare A har 150 tkr.
Budgivare B har 100 tkr.
Tidigare hade budgivare A vunnit lägenheten på 1 mnkr. Nu kan även budgivare B lägga ett bud på 1 mnkr.
Budgivare A kommer fortfarande vinna budgivningen, men måste nu lägga 1,5 mnkr.
Budgivare B har inte fått det enklare att komma in på bostadsmarknaden. Att hen nu kan belåna sig högre hjälper inte eftersom att utbudet är detsamma och alla andra också kan belåna sig högre.
9 gillningar
Tanken är god i början, men med tiden kommer de medföra prisökningar å då är dom som inte hann me från början bli utan ändå.. De kommer inte drabba alla städer å samhällen i landet lika hårt..
2 gillningar
Utifrån den höga skuldsättningen vi som samhälle har, så är det egentligen inte särskilt bra.
Det kommer förmodligen innebära högre bostadspriser.
Det blev även högre bostadspriser vid borttagning av fastighetsskatt och jobbskatteavdrag.
Många pratar om att korrelationen mellan lön och huspriser är absurd senaste typ 40 åren.
Tittar man istället på hur mkt av den disponibla inkomsten som läggs på bostad, så kan man kanske se ett annat mönster.
Har inte sett en sådan jämförelse.
Min tes är att de som köper bostad, tittar ofta på sista raden, vad har jag att leva på?
Detta utifrån kalp och en kalkylränta.
Om fastighetsskatt eller amorteringskrav etc tas bort, ja, då ökar bara priserna. Det gör inte att unga personer egentligen får mer i plånboken att röra sig med varje månad, med möjlighet att t ex spara. Amortering är ändå ett sparande, vilket är i mina ögon bättre än att betala räntor.
Det gynnar bankerna och de med hyresbostad blir förlorarna, som dels subventionerar ränteavdraget, men också ROT för diverse renoveringar.
4 gillningar
Vilken land/tid lever du i? Det var inte 15 år sen räntan rörliga räntan låg på 1 procent och räntan är inte 4-5 procent idag. Inte ens i närheten
Det jag har frågetecken kring är kombinationen av att enbart kunna höja bolånen till 80% av bostadens värde men kunna låna 90% till köp samt att man gör det svårare att värdera om bostaden på grund av ny- och påbyggnation inom 5 år.
Vad händer om någon köper en villa och blåser ut den och bygger om hela huset. Kan slutfinansieringen när allt är klart då endast vara 80% av en ny mäklarvärdering?
Jag tror att vissa segment kommer att påverkas men jag är inte så säker på att det drar upp priserna jättemycket ändå. Det förutsätter i så fall att en majoritet vill och kan maxa sina lån. Inte säkert att alla vill det. Det blir ju höga boendekostnader om man ligger vid sitt max. Jag skulle tippa på att bara de som absolut måste lägger sig så högt.
Vore intressant att veta hur många som idag tar ut absolut max vad de får låna. Någon som har kikat på underlaget och sett om det står något om det? Personligen har jag aldrig maxat lånen.
2 gillningar
Enig. Har väldigt svårt att förstå logiken.
Även om man hade valt att behålla dagens nivå på 85% för s.k. tilläggskrediter hade resonemanget varit svårt att förstå. Nu väljer man dock att gå än längre, genom att sänka till 80%.
Exakt detta jag vill förmedla - det blir fler om buden, men den med mest pengar vinner i normalläget och priserna stiger på det mesta.
Sedan finns det en blockad lirare här som tror att man automatiskt köper ett större eller dyrare boende bara för att man kan. Och den logiken kanske vissa jobbar efter, men jag uttalar mig utifrån min horisont och exemplet med min yngste son. När man snart fyller tjugo är inte prioriteringen att plöja ner varenda spänn i så dyrt boende man bara kan.
4 gillningar
Det gäller nog att titta på helheten här, inte bara höjt bolånetak.
Inflationen och räntorna har gått ner, lönerna har i snitt ökat mer än inflationen i år och spås även göra det nästa år. Vi har fått skattelättnader på arbete och sparande. Vi har de senaste åren haft netto inflöde på sparkonton.
Detta tillsammans med höjt bolånetak kan väl ändå inte bli något annat än högre priser.
1 gillning
Jag får känslan av att det är nån sorts sminkning av grisen som pågår, att man s a s vill signalera att man visst tar ansvar genom att inte låta “redan rika” låna upp ännu mer.
Om det sedan är logiskt eller kan verkligen diskuteras. Personligen tycker jag hela förslaget är dåligt.
1 gillning
Kan ju vara så enkelt att man egentligen vill bromsa hushållens skuldsättning men samtidigt hjälpa ffa unga in på bostadsmarknaden. Då får man den här konstiga effekten som verkar dra åt två håll.
Intressant dock om den här regeln får effekter på hur man lånar. Inte helt omöjligt.
3 gillningar
Fantastisk och på tiden! Med dagens huspriser tar det lång tid att spara ihop de extra fem procenten. Vilket gör att många tar blancolån på den summan för att kunna köpa sig en bostad, det slipper vi framöver. Jag ser inte att priserna kommer stiga mer än de redan gjort historiskt (det är ju sjuka uppgångar om man ser till senaste 20 åren), men det kommer få fart på marknaden något som verkligen behövs efter förra årets stiltje (se Kungsbacka som exempel).
Här är jag av en helt annan uppfattning. Priserna styrs av hur mycket folk kan låna helt enkelt. Lättar man reglerna, ökar konkurrensen / köpkraften, vilket i sig kommer att driva upp priserna. Alla har inte samma disciplin som på forumet att spara till höga kontantinsatser.
SCB uppger att cirka 8 % av alla hushåll med bolån har en belåningsgrad på 85 % eller mer men… problemet med den här statistiken är att den bygger på aktuell värdering. Som exempel belånade vi oss till 85 % men redan efter ett års amorteringar faller vi väl ur statistiken …om vi ens var med eftersom vi egentligen låg strax under 85 %.
21 % har en belåningsgrad på 70-85 % men hade vi inte haft ett bostadsrally bakom oss hade dessa siffror troligtvis varit helt annorlunda idag.
1 gillning
Vad hindrar dem från att ta blancolån för att komma upp till 95% belåning, sunt förnuft?
1 gillning
Boendekostnader
1 gillning
Det beror ju på vilket prissegment vi pratar om. Ska en 20-something ha råd med tex 2,5 miljoner så behöver hen sannolikt mer i kontantinsats än vad som formellt krävs. Vill en medelklassfamilj låna 12 miljoner bara för att det nu går när extra amortering vid 4,5 ggr bruttoinkomsten är borta? Jag är tveksam.
Däremot i områden med mellandyra bostäder kan nog reglerna slå mer markant.