Hmm… tror inte det är det som har visats. Är det inte att om Lycka = f(x) där x är månadslön så är det f’(x) som toppar någonstans runt 45 tusen ?
En annan reflektion från Lisa Simpson: 
2 gillningar
Ju mer man förstår, desto mer finns det psykiskt att lida av och oroa sig för. Så Lisa Simpsons kurva är nog inte helt fel.
Amerikanen William James Sidis som utpekas som den med högst IQ någonsin, 250-300, måste ha varit väldigt olycklig. Speciellt när han som 17-åring insåg att det måste finnas svarta hål i universum (inses trivialt med den IQ:n).
1 gillning
Va? Det var väl ändå redan väl känt att sånna objekt skulle kunna existera redan på slutet av 1700 talet? Långt innan han föddes?
John Mitchell heter den britt som påpekade det runt 1780.
Sen var det Schwarzschild som löste Einsteins ekvationer från 1915 som hittade en lösning för dem.
2 gillningar
Indeed. Otroligt jobbigt att behöva störa sig på alla normalintelligenta puckon hela tiden. 
Av ren nyfikenhet, hur högt upp på skalan testade du, och på vilka sätt har det oftast en (negativ) påverkan på din vardag?
2 gillningar
Jag tycker iofs att de flesta jag träffar är idioter, men jag vet ju med mig att det måste bero på den stora skillnaden i logisk förmåga mellan mig och genomsnittsmänniskan.
3 gillningar
Gjorde Mensas skriftliga test A för någon månad sen och fick besked att jag kvalificerade in. Men har dock efter lite övervägande beslutat mig för att inte gå med.
För mig är det lite konstigt med en föreningen som utgår från ett sånt här kriterium. Känns som jag kan hitta likasinnade via andra föreningar och forum där man drivs av ett intresse (typ som rikatillsammans) än utifrån resultatet på ett IQ-test.
2 gillningar
Jag skrev test A för någon vecka sen och är relativt säker på att jag kommer få gå med i föreningen, annars hade jag inte skrivit testet öht.
Enda anledningen att jag väljer att gå med är för att se om man kan nätverka lite.
Som egenföretagare ser jag möjligheter att träffa människor och utvidga mitt nätverk och kanske hitta uppdrag / sammarbetspartners. Förutom den delen bryr jag mig inte alls om Mensa. Jag vill hitta en smart individ jag kan tjäna pengar ihop med.
Intresse och likasinnade i all ära, jag avskyr korkade personer och kan inte befinna mig i samma rum.
Fullt medveten om att detta inte är någonting man själv kan styra över, men klarar inte av att försöka föra en diskussion med korkade människor
Varför skrev du testet öht om du inte vill gå med i föreningen?
1 gillning
Om du är den intellektuellt överlägsna parten borde du klara att föra en diskussion med “korkade” människor. Se det som en utmaning. Kanske tycker de samma om dig.
3 gillningar
Problemet jag har är att jag har en diagnos av Aspergers också sen unga år och blir lätt irriterad. Om jag då pratar med personer som inte förstår simpel logik (vilket IQ är ett mått på) övergår irritationen snabbt i ilska.
Nu när jag blivit lite äldre är jag självklart fullt medveten om att jag kanske inte alltid förklarar eller uttrycker mig på bästa sätt och ger det en andra eller t.o.m tredje chans pga hur jag är som person. Men sen får det finnas en gräns.
2 gillningar
Jag går inte in i diskution me “korkade” personer…
Det finns iofs olika typer av intelligens, allt handlar inte om logik. Man kan fastna i logik och behöver lära sig att tänka utanför boxen etc. Förstå hur andra människor tänker även om man själv är annorlunda etc.
Jag känner inte dig men irritation och ilska är något jag upplevt från vissa “smarta” människor som sagt sig vara medlemmar i Mensa. Jag tog nättestet och rekommenderades göra det skriftliga provet. Jag valde bort att genomföra det mycket pga inställningen jag upplevde fanns, att man ser ner på andra människor som inte är med i Mensa, är irriterade och arga etc. Så är förstås inte alla, utgår jag ifrån rent logiskt, men det lockade inte mig. Jag tror jag finner mer nöje i att umgås med “korkade” människor men som kan ha mycket annat “smart” att bidra med på andra plan. Men gillar man det där så är det klart att man ska gå med. Och jag kan förstås ha gjort felbedömningar, ha förutfattade meningar etc.
3 gillningar
Jag är inte medlem än, väntar på mitt resultat 
Som jag förstått det efter att ha läst runt lite på internet så hör denna typen av beteende väldigt mycket ihop med storstäder (läs Stockholm). Sen har ju personer i den typen av städer mer ofta än inte någon form av översittarkostym på sig, att spä på det med ett medlemsskap i Mensa gör antagligen saken inte bättre.
Självklart är det så! Alla mina vänner och umgängeskrets är inte “Mensa-smarta” men jag tycker om att umgås med dom ändå, och de personerna lär mig definitivt saker varje gång vi träffas.
Jag har förutfattade meningar 
men det har alla, vare sig man vill eller inte.
Men jag tänker ändå att om man träffar ett kollektiv av smarta personer så är det större chans att jag få en vinning (ekonomisk just nu) av det än att träffa personer med ett gemensamt intresse rakt av.
2 gillningar
Är man smart om man presterar bra på ett Mensaprov? Eller visar det att man … bara har presterat bra på ett Mensaprov? Är inte människans kapacitet mer komplex än en siffra?
2 gillningar
Det visar att du kan tänka logiskt, vilket är hur IQ mäts i dagsläget.
Sen hävdar ju folk att det finns saker som exempelvis “street-smart”.
Logiskt tänkande är ju A och O i de flesta sammanhang, vilket är varför jag antar att det är så man mäter smarthet.
Sen finns det ju självklart personer som har tur på ett mensaprov också, men med 6 svarsalternativ på 45 frågor på 20 minuter behöver man ha lika mycket tur som att vinna på lotto för att kvalificera sig.
1 gillning
Det vore ju inte logiskt att ett test som just mäter logisk förmåga tillåter slumpen påverkka utgången i sådan omfattning att det förfelar syftet med testet…
1 gillning
Det gör det ju inte. Du måste som sagt ha lika mycket tur som att vinna på lotto för att det ska gå. Det är 1 på några hundra miljoner, så att en slinker igenom med dom oddsen är ju ganska obetydligt.
1 gillning
Håller fast vid min utgångsposition, det är mental masturbation.
1 gillning
Det är trots allt en bra indikation på någon form av smarthet, med fokus på att lösa just den typen av problem som typiskt förekommer på intelligenstester. Sen finns det ju mycket annat som man inte testar typ läsförståelse på en hög nivå via en komplex text som man ska svara på frågor om, eller lösning av komplicerade problem som inte kan uttryckas via enkla nummerserier eller figurer som ska matchas på diverse sätt. Man möter ibland personer som snöat i så hårt på logiska resonemang att man inte klarar att resonera i mer abstrakta termer och bedömningar. Eller inte kan knyta sina skosnören men är jättebra på intelligenstesterna. Men som sagt, någon form av smarthet indikeras ju via resultatet.
2 gillningar
IQ-tester var aldrig avsett testa hur bra människa du är, hur framgångsrik du är eller snygg eller rik eller snäll.
Man kan möjligen diskutera om IQ-tester mäter det de avsett på ett bra vis. Jag anser det.
1 gillning
Typiskt för dessa personer är att de löser problem isolerat, dvs de klarar inte att förutse bieffekter eller hur deras lösningar påverkar andra delar av sammanhanget.
Jag tänker två saker om intelligens, dels att man kan behöva fundera på vilka man jämför sig med och vad de har presterat. Många verkar jämföra sig med nån sorts över medel av de runt sig i vardagen. Det medlet är sannolikt för lågt i många fall för att få ett vettigt mått på vad som är riktig intelligens.
Det andra jag tänker är att riktig funktionell intelligens (dvs ett mer komplett och användbart tänkande än bara lösa logiska problem) kräver träning. Möter många studenter tex som har ett frö till begåvning men de är inte tränade i analys och kan därför inte komma särskilt långt i sitt tänkande. Det är därför fullt möjligt att vara intelligent men inte vara kapabel att analysera på ett intelligent vis. Särskilt svårt kan det vara att utan träning upptäcka bristerna i sina egna resonemang.
5 gillningar