Du har helt korrekt att de flesta här inte har den kompetensen. Men vissa har faktiskt den kompetensen men undviker att uttryckligen nämna det överallt då det kan missuppfattas som argumentationsfel där man försöker stänga ned diskussionen med hänvisning till akademiska kvalifikationer.
Alla studier har brister och det är en naturlig del av forskning, speciellt inom samhällsvetenskapliga ämnen. Men för att en studie har brister betyder inte att den inte säger någonting. Allt är definitivt inte svart och vitt som jag gång på gång i åtminstone denna tråd, och i den andra tråden om Vad säger forskningen?, har försökt framföra.
Jag har försökt framföra att man måste se till helheten och faktiskt jobba lite själv, allt kan inte förväntas serveras på ett silverfat. Att studien i fråga är från 2000 är ett viktigt faktum och väcker ju naturligt frågan om dess relevans idag. Men det kan inte användas som ett argument för att motsatt effekt som studien kom fram till skulle gälla eller som argument för att effekten i sig inte skulle finnas (vilket har hänt ovan, inte enbart av dig). Det viktiga här är vad man gör med sen.
Jag förstår att om man inte har kompetensen att utvärdera så är det inte helt lätt. Men då bör man undvika att spekulera och istället (om man faktiskt är intresserad av att lära sig) fråga nyfiket. Det gör det mer troligt att de som har kompetensen faktiskt tar sig tiden att hjälpa till. Nu fattar jag också såklart att du säkerligen inte menade att misstänkliggöra studien i sig på det sätt du gjorde, som ett konkret exempel fråga om en artikel i Journal of Finance (en av de mest välrenommerade tidsskrifterna) med tusentals citeringar var en forskningsrapport och om två framgångsrika (nu) professorer inom beteendeekonomi var forskare på ämnet. När jag läser mellan raderna verkar det som om det till stor del gjordes för att försvara @Pellepennan där det verkar finnas mycket historik bakom (du får gärna rätta mig om jag har fel här).
För att ge ett exempel om vad jag gjorde innan jag kommenterade om studien i fråga ovan (dvs innan varken du eller någon annan gjort något inlägg om studien):
- Konstaterade att den var publicerad i en välrenommerad tidsskrift som tillämpar kollegial granskning.
- Läste sammanfattningen, data- och modellbeskrivningar, begränsningar/antaganden, och resultaten i detalj. Skummade övriga delar av artikeln.
- Konstaterade att vissa begränsningar finns och att vissa aspekter kan påverka huruvida det är en faktisk effekt eller ej. Däribland tidsaspekten, men också mycket annat som att endast var en mäklare, enbart USA osv. osv. Det vill säga mycket av det som även du nämner ovan, skillnaden kom i vad jag gjorde sen.
- Sökte fram den på Google Scholar, såg att den har gjort ett stort avtryck på fältet beteendeekonomi.
- Sorterade fram artiklar det senaste decenniet som har citerat studien i fråga.
- Letade upp survey/review-artiklar som sammanfattar fältet så att man kan snabbt få en bild av vad som hänt de senaste 20+ åren.
- Tog upp 1-2 av dessa och skummade igenom för att hitta där studien i fråga diskuteras. Hittade referenser till uppföljande studier som har hänt både på 00-talet och 10-talet.
- Följde upp dessa där jag dock enbart skummade resultaten och sammanfattningarna. Konstaterade att liknande resultat har framkommit både under andra tidsperioder och andra regioner (en var med data från Finland t.ex.)
Detta leder till slutsatsen att det är mer troligt än inte att det faktiskt existerar någon slags effekt av den typen. Såklart inte 100% säkert eller under precis alla antaganden, men tillräckligt för att det inte kan avfärdas helt och hållet med en handvändning eller på grund av specifika begränsningar så som gjorts ovan.