Skog som investering | Lönsamt? / Värt att delegera jobbet?

Jag har själv ingen skog mer än den väldigt lilla plätt som omger fastigheten där jag bor. Vid ett par tillfällen har jag varit nära att köpa rena skogsfastigheter men av olika anledningar blev det ingen affär.

Har dock en del vänner som är skogsägare. De flesta är eller har varit jägare och trivs i skog och mark. De som fortfarande är aktiva arbetar i skogen med olika sysslor över året.

Främst handlar det om gallring, plantering och anläggning av vägar för framtida åtkomst till bestånden.

Alla de jag känner har minst en traktor, vagn och fyrhjuling men någon har egen lastbil, grävare osv.

Jag tror att förutsättningen för att skogsfastigheter skall bli en bra investering är för det första att man kan göra en bra värdering av den. Man kan bedöma vedabilitet och allt vad det heter själv - helst säkrare än andra potentiella köpare, kanske känner man till marken sedan länge och vet vilka åtgärder tidigare ägare vidtagit. Kort sagt har man en liten edge som gör att man kan hitta rätt fastighet till rätt pris i rätt tid.

Det är också en fördel om man kan komma över gamla fastigheter med bostadshus i hyfsat skick som kan styckas av. Många gånger kan en stor del av skogsfastigheten finansieras genom ett sådant förfarande då det är många människor som enbart vill köpa en bostad men inte har råd att köpa en hel skogsgård. Styckas bostaden av så så ökar antalet köpare och den delen av fastigheten kan avyttras eller hyras ut till en bra peng.

Vidare har man egna maskiner för gallring / skogsvård eller bra kontakter för att leja ut det utan att betala överpris. Eldar man med ved och har sin bostad i närheten finns det pengar att spara på att klyva ved för eget bruk också. Jakten kan bli lite av grädde på moset, antingen genom att man själv nyttjar den eller arrenderar ut den.

En annan fördel är om man har tillräckligt med kapital för att köpa de lite större fastigheterna (>20MSEK) då det är betydligt färre köpare på dem och därmed möjligen ett lite lägre pris per hektar.

Slutligen tror jag att detta spel främst passar den som är väldigt långsiktig. Jag har varit med och planterat lite mest på kul och man slås av det långsiktiga tankesättet. De som planterar vet många gånger att de själva kommer att ligga i jord när plantorna de sätter är redo att skördas. Samma sak gäller anläggning av vägar vilket mer eller mindre pågår i maklig takt i flera år innan det är dags att börja avverka. Långsiktighet alltså.

Mina två cent. Helt baserat på observationer av landsortsbor i min närhet i tassemarkerna långt bort från storstaden.

5 gillningar

Det är väl vanligt att en lånar pengar till skogsköp. Säg att en lånar 2/3 av kapitalet till ett köp. Då blir avkastningen på insatta pengar 6 - 9 % istället för 2-3 % och därmed likvärdig med avkastningen på aktier.

1 gillning

När man köper skog med jakträtt så kommer man automatiskt i kontakt med det lokala jaktlaget som kan fungera lite olika i olika delar av landet men det är inte alltid helt enkelt att bli accepterad, speciellt om man inte vuxit upp i trakten. Man måste respektera ortsbornas åsikter även om man inte själv delar dem.

Inbitna skogsägare sedan generationer är nästan alla jägare och är på en del orter inte direkt överförtjusta i utlänningar, stadsbor, trädkramare och vargälskare. Om du exempelvis köper 200 hektar skog i Dalarna kan du erhålla fyra jakträtter och således arrendera ut tre och om du arrenderar ut dem till tyskar med god förtjänst får du mördarblickar från gubbarna i jaktlaget men om du istället hyr ut dem för en symbolisk summa till några ortsbor och jaktledarens brorson så är allt bra. I Värmland med omnejd hatar de vargar men än mer naiva vargälskare som sitter i Stockholm och följer vargar med sändare runt halsen på sina datorskärmar trots att det närmaste de själva kommit en varg är på Skansen. En varg kan riva ihjäl 10 får men bara äta ett, den kan också ha ihjäl och såra både älgar och älgkalvar. Att skjuta en varg kan ge fyra års fängelse och jag känner till ett fall, som numera är preskriberat, där ett par av gubbarna i ett jaktlag sköt ihjäl en aggressiv varghanne som de sedan grävde ner och hängde halsbandet med sändare bakpå en polsk lastbil, vilket fick vargälskarna i huvudstaden att gå upp i extas när de följde årets vargvandring på sina datorskärmar.

5 gillningar

Det går att köpa skog utan att kunna så mycket eller vara beredd på att jobba så mycket i den. Du låter upprätta en skogsvårdsplan som säger detaljerat vad som behöver göras under kommande 10 år i respektive avdelning på marken.

Det är mest röjning och plantering man gör själv. Gallring, avverkning och markberedning använder man maskiner till. Säljer uppdrag till skogsbolag.

Men om man inte kan något är det svårt att få någon lönsamhet. Svårt att värdera inköpspris, svårt att värdera kontraktsförslag från skogsbolagen osv.

Sen är det ju ett arbete att beställa uppdrag, bokföring, följa upp hur det ser ut i skogen osv.

Jag rekommenderar att man köper skog för att man tycker om att vistas i den. Att man har kopplingar till trakten där marken finns. Att det inte är så långt att åka. Att man gillar och jaga med markgrannarna. Osv. Att köpa som en ren investering tror jag inte på.

4 gillningar

Det stämmer förstås som du säger, förutsatt att man får bra ränta på det lånet.

Men det var inte riktigt det jag frågade, min utgångspunkt var belåning av huset och sedan välja på börsen eller skogen.

I det läget blir ju hävstången lika och frågan kvarstår, varför välja skog?
Är diversifiering ed värt det?

Att en ska betala ränta på lånet glömde jag.

I övrigt så har jag ungefär samma frågor som du.

De som redan ”har skog” har ofta en fördel av att kunna göra ”skogsavdrag”. Då kan de delvis (till 50%) köpa ny skog genom att avverka befintlig skog utan att behöva skatta för det. (Förrän först vid en eventuell framtida försäljning då skogsavdraget måste återföras)

Så lite hög ”ingångströskel” för många.

Ofta tror jag det är bättre se skog mer som en känslomässig investering än ekonomiskt rationell. Vid en budgivning slutar priserna ofta över det ”ekonomiskt fördelaktiga”. Skälet är att det ofta finns någon budgivare som väger in andra skäl. (Ofta någon som redan bor i närheten, redan har mark, vill jaga där osv)

Däremot är det ganska enkelt att rent praktiskt sköta skog på distans. (Med hjälp av en uppdaterad skogsbruksplan) Har själv gjort så i princip hela livet även om jag nu precis sålt bort skogen jag ägt i över 50år.

2 gillningar

Skattefritt känns som en lite väl starkt beskrivning. Skogssvdraget skall ju återföras och tas upp till beskattning när fastigheten säljs någon gång i framtiden.

Men visst är det oerhört förmånligt.

Hel korrekt!

Lite slarvigt beskrivet men många tänker att de ska behålla skogen ”för alltid” och ser det som ”skattefritt”. Ändrar/förtydligar så ingen läser tokigt.

Så, en lite annan fundering på skogstemat: om man har skog och ska sälja den…

Är det mer fördelaktigt att:

  1. Sälja så stor areal som möjligt, alla skiften samtidigt om man har flera, med maximalt virkesförråd?
  2. Först göra alla avverkningar som ger ett ok netto, dvs minimalt virkesförråd, och sedan sälja separata skiften var för sig?

Det är som börsen, allt är inprisat vid alla tillfällen och alla lägen. Dvs nej, hade det varit så enkelt för att få ut mer pengar av skogen så hade alla gjort det.

Dock kan det i enskilda fall ha större betydelse. Tex om det finns en köpare som vill köpa en virkesrik fastighet, eller en som vill köpa en fastighet med mkt hyggen, eller om man får väldigt bra pris för virket.

Men som ett generellt (väldigt generaliserat) bidrag till diskussionen, nej. Det finns ingen vidare lönsamhet i att äga skog ur ett investeringsperspektiv (bortsett från värdeökningen, men det förutsätter att priset går upp. Det är en helt annan sak att få lönsamhet i faktiskt skogsbruk :joy::joy::joy:)

1 gillning

@Kent_Hansson korta svaret. Det beror på och ingen vet säkert.

Längre svar. Sålde själv ett mindre skifte i fjol (29ha prod, 3500m3) och ett större i skifte i år (104ha prod, 7500m3). De låg dock i olika byar men i samma trakt. Ganska attraktiv kustregion ett par mil utanför Umeå. Gott om vägar med bra status inte så mycket avverkningsmogen skog men ändå en del. En del eftersatta röjningsåtgärder.

Hade därigenom liknande diskussioner med både två skogsmäklare och andra erfarna som jobbar med värdering av skog/timmer mm.

Några GENERELLA tankar utifrån det som man berättade hur det brukade se ut i de trakterna.

Mindre skiften 0-1milj kronor har ofta ”fler köpare” och överbetalas då oftare pga att man mer väger in andra faktorer än ekonomi/virkesproduktion. Tänk jakt, känsla äga en plätt själv, vedbehov, närhet till där man bor, komplettera befintligt skogsägande. Ett mindre skifte är också ofta en lagom investering som fler önskar/orkar med ekonomiskt osv.

Större skiften +2,5 milj värderas oftare utifrån krass ekonomi och faktisk virkesproduktion. Jakt, rekreation osv är oftast inte viktigt (Det har köparna ofta redan klart på annat sätt sen tidigare skogsägande). Skogsinnehavet börjar då också bli lite FÖR stort att pilla på lite med på fritiden när lusten faller på.

Finns det mycket äldre skog finns det stor korrelation mellan fastighetens pris och aktuellt timmerpris.

De större skiftena köps oftast av de som redan har skog. Då blir det viktigt att åldersklasserna ”matchar” behovet i det bestånd man redan äger.

Skogsavdragen får ofta betydelse för köp av större skog. Samma sak om man sitter på pengar för att anskaffa ersättningsskog. (T ex fått tvångsinlöst mark tidigare) Dvs ”skattesituationen” hos köparna påverkar deras betalningsvilja.

De flesta skiften säljs till boende i trakten. De som ligger rågranne/nära kan i vissa fall räkna det som ”rationaliseringsförvärv” och får då ännu bättre skattesituation. Dock blir ändå lån ofta inblandat i slutändan på större skiften. Man kan säga att minst 1/2 köpeskillingen oftast behöver fixas fram med lån eller redan framskattade pengar.

Hus drar på sätt och vid NER värdet på en större skogsfastighet. Den som köper vill oftast inte hålla på med husbiten och vill ha en ren skogsaffär. (Tar tid/energi stycka av husen. Sen måste man fastställa statusen på husen, hålla de uppvärmda vintertid, hålla på med hyresgäster osv)

Skiften med allt avverkningbart borta överbetalas ofta i förhållande till den ekonomiska förutsättningarna med tanke på åtgärdskostnader och tidshorisont. OBS betyder INTE automatiskt att det är mest fördelaktigt att avverka allt som går inför försäljning.

Skiften med mycket kalhyggen/ungskog ses ofta som en belastning pga regler som kan ge avverkningsstopp på övrigt skogsägande. Eftersom all skog man har läggs ihop i en slags klump där det finns regler som styr om/när man får avverka.

Så genom att lämna kvar åtminstone en del avverkningsmogen skog finns fler intressenter. I mitt fall fick jag rådet att INTE avverka de mindre bestånd jag hade kvar med avverkningsmogen skog.

Nyckelbitoper, skyddsvärda delar, reservatstankar, rödlistade fågelarter i trakten mm sänker ofta värdet. (Eftersom man inte fritt kan förfoga över ett sånt skifte)

All avverkning ska normalt anmälas och tillstånd krävs. Får man då ”nej” pga nyckelbiotoper eller liknande sjunker värdet på fastigheten eftersom det då finns papper/utslag att man inte får avverka fritt. Så därigenom kan det finnas en risk att söka/göra en avverkning inför en stundande försäljning OM det skulle bli nej.

Så kopplat till frågeställningen. Jag hade nog lagt ut de till försäljning samtidigt MEN som separata objekt (dvs möjlighet att köpa/buda på allt eller enbart separata mindre delar). Framför allt för att det kan ge bättre pris på de mindre skiftena.

Jag hade nog avverkat de bästa/värdefullaste områdena MEN samtidigt ändå lämnat en del avverkningsmogen skog för att attrahera olika spekulanter med olika bakgrund (nuvarande skogsinnehav)

Genom en del avverkning sjunker ju priset på kvarvarande fastighet=fler spekulanter kan ha råd och fler är därigenom intresserade.

Samtidigt handlar allt delvis om slumpen. Kom ihåg att vid en budgivning behövs också minst TVÅ intresserade spekulanter. Så att sätta ”rätt utgångspris” blir väldigt viktigt om det i slutändan bara visar sig finnas EN intresserad spekulant med rätt förutsättningar där din fastighet/er passar perfekt mot deras tidigare innehav. (Tex en rågranne till ditt skifte)

9 gillningar

Tack gör ett mycket utförligt svar med många tänkvärda och värdefulla resonemang :pray:

Speciellt detta var något jag inte tänkt på tidigare:

1 gillning

Så här skriver Skogsstyrelsen om vissa av kraven, som dessutom skiljer sig lite beroende på olika förutsättningar:

Föryngringsavverkning får inte göras innan skogen nått en viss ålder, den så kallade lägsta slutavverkningsåldern. För bestånd som domineras av barrträd varierar lägsta tillåtna åldern mellan 45 och 100 år, beroende på markens produktionsförmåga. Bok får föryngringsavverkas tidigast vid 80 år och ek vid 90 år. Bestånd vars virkesförråd till minst hälften består av björk, asp eller al får avverkas vid 35 år.

På brukningsenheter större än 50 hektar måste den skog som kan föryngringsavverkas ransoneras. På brukningsenheter med upp till 100 hektar får arealen kalmark och skog yngre än 20 år vara högst 50 hektar. På brukningsenheter större än 100 hektar får högst hälften av skogsmarken utgöras av kalmark och skog som är yngre än 20 år. För brukningsenheter större än 1 000 hektar gäller ytterligare regler.

Senaste påfunden/direktiven är att man vid en avverkning måste ta hänsyn till varje enskild INDIVID av vissa skyddade arter. T ex om EN STYCKEN ovanlig fågelindivid har sitt revir där man vill avverka kan det bli stopp. (Återstår att se hur man kommer att tillämpa det i praktiken framöver)

Så det finns en hel del regler omkring skogsbruk, återplantering, avverkning, avsättningar till naturvård osv också som kan påverka ägandet och kostnader förknippade med det.

Skogsstyrelsen - Skogsvårdslagen

1 gillning

Gäller det inte alla individer, även de vanligaste arterna?

Kan tydligen tolkas så “skarpt” men har svårt att se att det t ex ska gälla en helt vanlig talgoxe som råkar befinna sig där man funderar på att avverka.

Sen kanske jag använder fel benämning när jag skriver “skyddade arter” kanske kallas något annat eller gäller en specifik lista. Har inte brytt mig om att sätta mig in i det i detalj då jag numera sålt den skog jag ägt.

Har skrivits en del om det men som jag förstår har man knappt hunnit börja tillämpa det i praktiken ännu. Så återstår att se hur det kommer att tillämpas framöver.

Skogsstyrelsen - Nya råd ska hjälpa skogsägare följa skärpta hänsynskraven

Skogsstyrelsen - Efter nya domar: skogsägare behöver ta mer hänsyn till fridlysta arter

1 gillning

Det finns en del fördelar med skog som inte finns på börsen, en av dom är att det tar lång tid att sälja skog. Någonstans mellan veckor till månader, således är det ingenting som du spontant kan sälja när du är på lite ångestfyllt humör.

Det är även så att även om vi är i en lågkonjuktur fortsätter träden att växa.

Många har ovan nämnt skogspodden som resurs, den är bra. Det finns även en kanal på youtube some heter virkesbörsen. Dom är också bra, dom har även olika bankmän som gäster med jämna mellanrum för att diskutera läget.

Dom flera banker har även “skogskvällar” över zoom någon gång per år. Kan vara intressant för såväl nya som gamla investerare.

En annan fördel är att såvitt jag vet har skogen aldrig upplevt en krasch på det sättet som börsen gör med jämna mellanrum

Slutligen har jag en bekant som är virkesköpare och hen hävdar att dom mest lönsamma skogsägarna är medelålders kvinnor. Pga att dom lejer allting och gör inga glädjekalkyler för dyra leksaker som ska göra det billigare atr glra jobbet själv. Men som i själva verket har motsatt effekt.

2 gillningar

Ja, jag har ibland funderat på det att tänk vad jobbigt om allt vore i livet som på börsen där man får ett nytt pris på varje pryl varje minut. Det är ju det som är en fördel med t.ex. skog, du får ju inget nytt värde förrän du aktivt ber om det och betalar en peng för värderingen.

Nja man kan analysera, göra tillväxtplaner, räkna i excelark, hänga på skogsforum, följa annonser/pris på både fastigheter, timmer, avverkningar osv. Så man kan i alla fall få ett ”beräknat” nytt värde så ofta man vill. :crazy_face:

(Exakta priset på en specifik fastighet kommer dock inte förrän den dag man säljer. Ingen skogsfastighet är riktigt lik den andra)

Med skog pratar man ofta om statistik för värdet i form av kr/ha eller kr/m3 för olika regioner. Ungefär som man pratar om kr/m2 för hus/lägenheter.

2 gillningar

“Tyvärr har vår störste mjölkanalytiker spånat på
Om en stark tillväxt i efterfrågan på mjölk inom 12 månader, det nya riktpriset är 32 kr/litern. Men handlas just nu för enbart 27 kr /litern. Finns stor uppsida på att köpa mjölk nu.”

Hade inte varit superkul :rofl:

1 gillning