Om du ofta har “resten” att göra slut på sista veckan före lön kan du spara mer direkt istället!
Vi gör en kombination. Först sparar vi 25% av nettolönen så fort den kommer. Sedan när månaden är slut sparar vi det som är kvar. I snitt blir det 40% totalt i sparkvot.
Jag sparar när lönen kommer. Använder enbart kreditkort så finns varken över eller tar slut, betalar hela krediträkningen varje månad - vilket är den enda faktura som påverkar vad sparandet denna månad blir, men brukar inte diffa särskilt.
Tycker det känns gott att manuellt föra över sparandet, så skulle inte vilja ha automatiskt oavsett.
En extra bonus är ju att lönen växer på Avanza istället för att ligga i plånboken i 30 dagar.
Känner inte att jag håller tillbaka inköp eller slösar, men det är väl hur man är funtad bara. Hade en kompis som testade min metod ett tag men slutade, han hade aldrig haft så mycket utgifter innan
Han är nog mer representativ för Sveriges befolkning än vi på forumet, skulle jag ändå gissa. Han nallar också från sitt sparande. Högst representativ man.
Jag är inte så ambitiös när jag sparar, så känner att det inte spelar så stor roll om det är i slutet eller början av månaden. Reflekterar inte heller speciellt aktivt över summan på kontot i slutet av månaden. Konsumerar dock ganska måttligt, försöker hålla mig borta från köpcentrum, reklam och nätbutiker, så handlar oftast efter behov och inte efter vad som finns på kontot.
Jag gör båda - sparar direkt och sätter över det som är kvar dagen före lön, ibland är det noll, ibland en tusenlapp. Men. Jag är uppväxt “utan pengar” och fick inte heller någon kunskap om ekonomi via mina föräldrar. Först för 7 år sedan hittade jag några ekonomiforum och RT, och fattade hur börsen och räntor funkar… så som en av dom där som valt att jobba deltid, vara hemma med barnen, jobba som offentliganställd i ett "kvinnoyrke, så har jag en del att ta igen för att hinna få ihop något. Om jag haft mer sparkapital sedan tidigare, hade jag levt upp det som var kvar dagen före lön.
Kortfattat, fast sparande per månad i proportion till vad vi vill betala för gemensamt.
Det första vi gjorde tidigt i vårt sparande var att skapa en gemensam budget dvs, vilka utgifter vill vi stå för gemensamt. När lönen kom in (som är olika stor för mig respektive frun) delade vi upp totalsumman procentuellt. Där efter kunde var och en av oss sätta upp ett fast sparande som kunde föras över automatiskt till fondköp varje månad.
För att sedan hålla koll på hur utfallet blev över tid för dessa kostnader skapade vi bankkonton för olika huvudkategorier ex räkningar, boende, bil, mat, övrigt, gemensamt spar mm. Varje månad går en automatisk överföring till varje konto enligt budget. När pengar används för ett visst syfte tas det från respektive konto. Det blir som en sort mental bokföring men med faktiska konton. Något som underlättat detta är att alla köp görs med gemensamt kreditkort och konteras vid betalning av fakturan en gång per månad.
Sparar 15-20% direkt från lön.
Resten som är kvar dagen innan nästa lön flyttas över det med brukar vara 10-15%.
Känns bäst för min del
Förr hade jag ett alldeles för lågt sparande, sedan insåg jag att jag vill äga min egen tid, men visste inte riktigt vilka steg jag skulle ta för att ta mig dit - då att starta eget kändes milt sagt “osäkert”. I ungefär samma tidsperiod stötte jag på idén att “betala-mig-själv-först”, vilket gjorde att min inställning till sparande gjorde 180 grader.
Förra året låg jag på 29% sparkvot och i år verkar jag landa på 55% som prognosen ser ut nu, nästa år hoppas jag det blir minst 60% (dock ändras siffrorna lite upp och ned). Så ja, jag ser idag till att alltid säkerställa min sparplan, även om jag har buffert på buffert däremellan…
Jag började med fast belopp och nå’nstans under pandemin blev det mer som i andra alternativet. Det hade nog mindre med pandemin och göra och mer med självinsikt, men kanske var det en kombination.
50% av grundlön och 75% av “extralön” vad det nu kan vara (extratarifflön, övertid, semesterlön, jullön, traktamente, bonus, övertid, etc) för jag över till depon, som har fast månadsspar lite över vad grundlön är till ett gäng ETFs, och lite då och då går jag in och obalanserar (köper extra).
Saknar inget och snålar inte (matkontot är nog minst dubbla många här), köper extra benutrymme på flyget då jag är obekvämt lång (och snäppet bredare än genomsnittet
.
Har villat runt mycket men har nu landat i något som funkar bra och jag kan spendera fritt och samtidigt veta att en mycket bra bas byggs för när jag väl känner mig redo för att köpa boende. Vilket känns avlägset, för stor risk att låsa upp sig i en evighet och betala underhåll, skatt, mm. (Din hyra är det minsta du betalar, medans ditt lån är det minsta
).
Båda funkar. Trots det där fasta sparandet åker resterna in på sparande när nya lönen dyker upp.
Jag körde länge på att skjuta in pengar så fort lönen kom och sedan i slutet på månaden skjuta in mer om det blev mycket över.
Det ledde dock till lite inre press att spara. Att det kändes mer smärtsamt att boka dyra hotell osv då det minskade sparandet.
Så sedan några år tillbaka kör jag bara på att spara en del av lönen vid varje lönecheck och en del av bonusen vid bonus osv.
Jag sparar inget extra utöver det. Istället kan jag unna mig lite guldkant på tillvaron utan att må dåligt över det då jag ju uppfyllt mina sparmål. Av samma anledning räknar jag bara på mina värdepappersinnehav när jag följer min förmögenhet. Räknar inte in lönekontot då det skulle leda till press att snåla mer än vad som behövs känner jag.
Jag investerar cirka 15% till “pension” på lysa och 15% på ett mellanriskkonto med räntor, aktier och råvaror så fort lönen trillar in.
Vinst från mitt lilla egna företag delar jag 50/50 mellan Lysa och mellanriskkontot.
“Lever” för resten av pengarna, men för det mesta blir det över och då sätter jag över det på mellanriskkontot eller någon investering i lekhinken.
Jag har svårt att komma fram till en gräns där det känns som att jag har “tillräckligt” i mellanriskhinken. Men om jag väl kommer dit, kommer allt överskott hamna på Lysa istället.
Hade nog känt en stress och snålat orimligt mycket om jag inte hade satt undan en summa jag var nöjd med direkt.
Låter rätt sunt…
Jag har egentligen hela tiden pressat upp mitt sparande. .
Började med 3000:- o det va ju lungt så ökade till 5000:- . .funkade fint.
Tog i o höjde till 10.000:- gick bra dom flesta månaderna.
Ökat till 12.500:- plus 1500:- i amortering. . .o nu är det pressat.
Tryckte dessutom in mycket av min buffert i börsdippen.
Så lite hamnat i ett läge där man ibland känner sig “fattig” o får snåla trots att man sparar 14.000:- o har några miljoner i ISK.
Känns lite löjligt men man vill ju inte SÄNKA sparandet. . .det “får” man ju inte… …
Har blivit lite “sparskadad”
Tycker gott du kan unna dig lite mer och inte sätta så hård press på dig själv. Du har ju trots allt sparat på bra och ditt kapital tjänar troligtvis mycket mer en dina 14 k i månaden som du avsätter till fonderna. Någonstans måste man ju börja tänka i procent hur mycket en säg netflixprenumeration påverkar kassan eller en öl ute, troligtvis ingenting.
Gillar också Rami Seths sätt att se på saker och faktiskt spendera pengar på saker du älskar och spara in på annat. Sedan har jag själv inget problem med att det tar lite längre tid att ta pension, man måste kunna leva livet under tiden man faktiskt är frisk och har hälsa.
Jag brukade placera det mesta av lönen direkt efter att månadens räkningar var betalade. Sparade bara en liten buffert för att täcka helt oväntade utgifter. I praktiken gick alla inköp via kreditkort med full betalning på fakturadatumet.
Antar att det får klassas som spara det som blir över.
Egentligen handlar det väl mest om hur man unnar sig saker. Leva under fast spenderingsbudget oavsett vad som händer eller räkna ihop utgifterna i efterhand och lita på att man självmant håller en vettig balans mellan att leva och spara.
Efter FIRE funkar det ungefär likadant med enda skillnaden att det inte kommer in nya pengar. Bestämma hur mycket som ska spenderas per månad kvarstår ju. 4%? mer? mindre?
Får se hur det blir nu, jag har egentligen i dagarna precis nått mitt minimum FIRE mål. . .
Så nu är jag i ett läge där varje månad lägger ca +40.000:- i "FIRE potten. . 14.000:- sparande + avkastning på sparandet jag har…och 20.000:- jag INTE behöver ta från sparande så länge jag jobbar kvar. .
Så jag är lite i “hur gör jag nu” stadiet. . .sluta eller bygga mer “krockkudde” . . .hmm
Jag gillar inte budgetar, räknade ut mina årliga kostnader för kanske 10 år sen, la mig på en nivå jag trivs med och har sen bara sparat undan det som blivit över (väldigt skiftande inkomster över året). Med det sagt så är jag en snål jävel, well inom marginalerna, reser som en tok…är troligtvis på Gretas “hit list”, men mår bra ändå. 60% sparkvot ungefär dom senaste 10 åren, FIRE inom 2 år om marknaden fortsätter som den gjort dom senaste 5 åren.
Sedan kan de ju vara svårt att ställa om från att spara till att faktiskt lägga pengar på sånt du vill eller kanske drömt om länge? Att lyxa till vardagen är tex inget för mig men när jag är ute och reser eller åker till fjällen för att åka snowboard så har jag inget lust att snåla. Så lägg pengar på din passion och börja tänka framåt vad det är du prioriterar i livet.
Jag tvingades faktiskt att sänka sparandet efter att jag fått barn. Jag sparade knappt 50% av nettolönen innan jag fick barn men det blev lite för tight.
Det tog emot att sänka sparandet men efter några månader vande jag mig. Jag har haft lite löneökningar efteråt och ändå inte höjt sparkvoten.
Jag tror att man måste hitta en balans mellan att leva och spara. Sätta ett sparmål som man är nöjd med och sedan unna sig att spendera resten.