Sparat i 10 år – nu riskerar vi börja om från noll efter bostadsförsäljning

Ni är fortfarande unga så jag har inga tvivel att ni kommer på spåret igen. Det kommer nog kännas surt en stund, men låt det inte tära på er relation.

2 gillningar

Jag har inte läst vad andra svarat men jag vill ändå säga detta: Tänk dig hur det hade blivit att sälja med sådan förlust utan att ha sparat i 10 år!

Sen tänker jag att 500k är ganska väntad nedgång på en nyproduktion efter 10 år (den kan ju inte längre kan räknas som det). 50k per år är mindre än vad ni hade behövt betala i hyra på en hyresrätt, som säkert inte heller hade varit lika trevlig att bo i. Jag fattar att ni betalat ränta och brf-avgift men tycker ändå man får tänka lite så.

Sen ifall man ska investera i bostäder så är det nog klokt att välja lite äldre objekt istället och renovera dem, särskilt ifall bostadens läge är attraktivt. Jag kollar själv på 1800-talslägenheter nu i Uppsalas mest attraktiva område och de kostar en del men kommer aldrig rasa i värde på samma sätt som andra objekt kan göra, sålänge föreningen hålls välskött/slipper galna kostnader.

3 gillningar

Antingen hyr ni ut huset eller lägenheten
Tills marknaden vänder. En för lust 500000kr vil man inte ha men ni är ju fort farande rätt unga så det kommer ni i fatt på lite sikt.

1 gillning

Överlag så finns det några saker att utreda här.

1 - Kan ni backa från husköpet och vad kostar det isåfall?

2 - Har ni möjlighet att hyra ut lägenheten och behålla den tills vidare?

Om svaret på 1) är att det kostar en massa pengar (säg 150000 kr) eller att det inte går, så borde man kunna lägga det alternativet åt sidan. Dessutom är det ett väldigt tråkigt alternativ nu när ni ställt in er på att flytta.

Om det sedan ens är möjligt att behålla lägenheten och hyra ut den (ni kanske kan göra någon form av överenskommelse med banken och era föräldrar) så behöver ni fundera på om ni vill göra det. Det innebär både jobb och risk att lägenheten går ner ytterligare i pris och vad hamnar ni i för sits då?

Mitt grundförslag är att gå vidare med husköpet. Ni har tur som har föräldrarna som kan hjälpa er. Ni gör visserligen en förlust på lägenheten men å andra sidan har kanske prisläget på bostäder gått ner så att ni kunde köpa huset. Ska man köpa större så vill man generellt ha en fallande marknad. Börja sedan att bygga upp ett fritt sparkapital igen och betala igen lånen till föräldrarna. På sikt kanske huset går upp i värde och då kan ni kanske också öka belåningen och betala igen pengarna till föräldrarna eller se till att ni har en rejäl buffert på sparkontot.

Ni skulle också kunna göra en karriärplanering och se hur ni skulle kunna hitta bättre betalda jobb.

2 gillningar

Starkt jobbat :clap::clap::clap:

1 gillning

Tråkigt för er. Oavsett hur ni väljer att gå vidare så gäller att kunna släppa nederlaget. Se det som en av livets läror och sedan inte gräma dig över förlusten.

Vi är en hel del här på forumet som förlorat pengar på tidigare dåliga affärer, även om det inte handlat om kanske just lägenhetsförsäljning.

Tänket och att kunna välja sina tankar kring det blir sedan det viktiga.

En lärdom för er och kanske ett tips till andra är att sälja först och köpa nytt efter det alternativt villkora köpet för det nya man köper om man inte har råd att behålla båda ställena och vänta in bra säljläge.

Med facit i hand: Hur hade du TS gjort annorlunda om du hade gjort annorlunda?

3 gillningar

Noterar att tråden är fylld av “ungdomar” som ger rådet att hyra ut för att det kommer gå upp på något års sikt. Vi som är torra bakom öronen vet att det kan gå ner också. I ett sådant läge vill ni inte vara dubbelt exponerad med både lgh och hus. Om 500k är mycket för er är det en risk ni inte har råd att ta. Man kan inte blint bara ta på sig mer och mer risk även om det i många fall går bra. Det kan slå bakåt nåt så j…

Förstår att det känns tufft för er men tycker inte bostadsmarknaden som helhet har rasat så mkt. Det kan bli mkt värre. Förhoppningsvis sker det inte men det gäller att anpassa risken så man inte fullständigt knockas om så sker.

12 gillningar

Vi satt i precis samma sits som ni fram tills i våras när vi gav upp. Vi köpte vår bostadsrätt för 3mkr, vilket var i överkant men ändå lägre än vad andra gav för att komma in någon månad senare.

Vi fick möjlighet att köpa grannhuset som är friköpt och ligger i samma område. Vi fick köpa det till 800’ kr under vad det är värderat till enligt banken, men vi behövde givetvis sälja vår egna bostadsrätt först.

Efter månader av förberedelse och sedan ett halvår av försök till försäljning gav vi tillslut upp. Bara i vår brf säljer fyra andra grannar samtidigt och med utgångspris på 2.8mkr. Ingen har fått ett enda bud.
Det som gjorde att vi tog beslutet att avstå från att sälja var när en av grannarna sålde sitt för 2.6mkr. Hade vi sålt hade vi gått back 400’, plus alla renoveringar vi gjort under åren som uppgår till 100’ endast material.
Istället för att försöka införliva en dröm om hus har vi accepterat läget och istället fokuserar vi på att göra vår bostadsrätt till vårt drömhem. Vi trivs jättebra där vi bor, men vi hade givetvis velat bo större.
Men som andra skrivit är ni ännu unga (vi är själva i spannet 30-35) och ni har tiden på er sida.
Avvakta är mitt råd. Ta förlusten kan man göra om man inte har något annat val, men att kasta bort åratal av sparande på att man tajmat marknaden dåligt är endast värt om ni hittat drömhuset som ni aldrig någonsin kommer flytta från.

Hoppas det hjälper och lycka till med allt! Förstår er verkligen.

3 gillningar

Jag köpte 1997 en lägenhet på Östermalm i Stockholm för 432000. Den hade förra ägaren köpt 1989 för 495000. På åtta år blev det ändå en förlust för honom.

Jag har själv varit i samma situation. Förlorade 600k efter skatteavdrag. Motsvarade kanske 1/4 av mina tillgångar. Skitsurt. Och jag grämer mig fortfarande en del över att jag fattat dålig beslut (delvis sant, delvis lätt att säga med facit i hand).

Känslan avtar dock. Jag tänker inte lika mycket på det som för ett år sedan. Och jag försöker att fokusera på att mitt liv inte skulle sett annorlunda ut om jag hade dessa (i teorin skulle jag kunna bli ekonomiskt fri X år tidigare, men väljer att inte tänka på det…).

Rent konkret ser jag inte att ni har så mycket val. Gissar att skadeståndet för att dra er ur husaffären kan bli rätt hög (kan bli högre än handpenningen) och lär ta en hel del tid och ev kosta pengar med jurist och liknande.
Ser också det som mindre sannolikt att banken skulle låta er behålla lägenheten även om ni hyr ut den eftersom ni ändå på pappret har två boenden.

Vill såklart inte strö salt i såren, men du vet ju inte heller om det nya priset kommer göra att det blir sålt till detta pris?

Försök att acceptera. Men det är helt förståeligt att du mår dåligt över situationen och det är ok att göra det.

2 gillningar

Förhoppningsvis innebär nedgången i pris på er lägenhet också att ni får huset billigare än annars.

Så ni får väl se det som så - ett billigare hus än annars och jag antar huset har en högre prislapp så …

Fast visst kan det vara så att det är just lägenheten som har fallit i pris med av någon anledning. (Men skulle det säg vara renoveringsbehov har man kanske sparat pengar på att inte renovera med.)

Varför skulle marknaden ”återhämta” sig mer än kostnaden för pengarna de lånar? Känns som en extrem chansning

1 gillning

Sitter inte i samma sits men att vänta har sina fördelar. Vi köpte lägenhet mitt i centrala Moskva 2022 några månader efter kriget kom i hopp om att sanktionera skulle trycka ner priserna vilket det gjorde. Vi låg ”back” i några månader innan ekonomin började stabilisera sig med målet i sikte att vi skulle göra en bra affär på sikt. Nu tre år senare har värdet på lägenheten ökat med nästan 4 miljoner och vi är tacksamma för att vi satt lugnt i båten.

Under dessa år har vi kvitterat kostnaden mot privat uthyrning samtidigt som en fin vinst genererades som avkastning.

Så mitt tips är att tänka lite längre och fundera vad ni verkligen vill få ut av det hela, och sen agera efter det även om tiden kan kännas långsam.

4 gillningar

Min bror och hans sambo råkade ut för motsvarande för några år sedan. Köpte villa innan gamla huset vår sålt. Såldes för lägre än förväntat och han blev tvungen att låna pengar av släkten för att få ihop till kontantinsatsen för nya huset. Otrolig stressig tid för honom. Men han betalade tillbaka lånet och när villan såldes ett antal år senare gjorde han en fin vinst. Så tänk långsiktigt!

1 gillning

Var i nästintill identisk sits för lite drygt ett år sen, du har mina sympatier! Vi hittade ett radhus som vi blev väldigt förtjusta i och lyckades pruta rejält pga nedgång i bostadsmarknaden. Kände att vi gjorde ett riktigt kap. När vi sen skulle försöka sälja vår befintliga lägenhet var det inte lika roligt… Vi hade ställt in oss på förlust, men inte med över en halv mille… Tyckte inte vår lägenhet förtjänade så dåligt pris (vilken säljare gör det?), 3:a med uthyrningsdel, 50-talscharm, stabil brf, låga avgifter, yada yada.

Vi försökte trösta oss med följande tankar:

  • vi har köpt bostad på samma marknad, så vi fick antagligen radhuset till ett bra pris
  • vi köper för att bo, inte som en investering i första hand
  • vi planerar att bo i radhuset länge, så om 20 år kommer detta bara vara ett vagt minne, om ens det (de vi köpte radhuset av hade ingen aning vad de själva betalade för 20+ år sen :smile:)

Nu blev det till slut inte riktigt lika stor förlust för oss som vi befarade pga extremt tur med budgivning som kickade igång i sista stund (vi la ut bostaden till försäljning igen med lägre utgångspris - inget allmänt råd, men råkade funka denna gång). Ovanstående tankar gäller oavsett.

4 gillningar

En vän köpte en BR sen kom ett tillskott och de köpte en villa utan att ha sålt. Vännen har försökt sälja BR i över 2 år och trots sänkt utgångspris så får de inga bud. Så mitt råd är att sälja först och köpa sen.

Om ni ska behålla ert tidigare boende beror helt och hållet på kassaflödet ni har in. Jag minns krisen på 90-talet där BR gavs bort gratis i mindre orter.

3 gillningar

Men huset ni skulle köpa var ju 800.000 under marknadspris. Det betyder att ni rent teotetiskt gick 200.000 back på att inte fullfölja affären. Hur tänkte ni nu?

1 gillning

Finns ett annat alternativ. Sälj med förlust och om ni sparar gemensamt 20k per månad så har ni sparat ihop 500k på 2 år.
2 år är inte mycket i det stora hela :wink:

Men då hade ni ju gått plus i slutändan. Vad ni förlorar på lägenheten vinner ni på att få huset till vad andra antagligen köpt huset för.

Det härliga med pengar är att förlorar man på en tillgång kan man ändå gå plus på en annan osv. Det är en klassisk psykologisk fälla så kallad ”anchoring” att man ska vinna tillbaka pengarna till på samma sätt som man förlorat dem, därför folk är kvar på blackjack borden etc.

Vad säger att ni inte kan ta en förlust på huset och istället satsa på att öka era inkomster? Tror du förstår principen

5 gillningar