Svårt sjuk med stora drömmar, finns det någon väg framåt

Hej alla där ute!

Ibland kommer livet med utmaningar och saker och ting blir inte som man önskar och vill, men inte ska man ge upp för det. Jag har tyvärr dragit på mig en svår sjukdom som jag troligtvis aldrig blir frisk ifrån, jag vet inte om jag är redo att berätta exakt vad det rör sig om eftersom jag inte vill outa mig på detta forum, men jag har varit sjuk i många år, varav de sista åren har kommit med en kraftig försämring. Jag tycker att det är så roligt med ekonomi och har stora drömmar om vad jag skulle vilja åstadkomma, jag vill så gärna känna att jag kan göra något åt min situation och ha något att sträva emot och bidra med något till min lilla familj i ekonomisk mening och inte bara vara dömd till att vara den är sjuka som är oförmögen att göra något. Jag har ägnat många tusen timmar åt att fundera på vad jag skulle kunna göra för att tjäna en hacka, men jag varken får eller kan jobba. I slutändan kommer jag fram till samma nedslående slutsats att det verkligen inte verkar finnas ett enda sätt att generera några additionella inkomster och det känns så otroligt nedslående, jag känner mig dum som inte kan hitta något smart sätt att tjäna pengar på, vore jag frisk så har jag ett sådant otroligt inneboende driv och jag känner i hjärtat att jag har så mycket att ge, men nu har jag tyvärr ingen bra hand att spela. Jag vägrar liksom att ge upp och stilla bara acceptera att jag är dömd till att ha så mager inkomst resten av livet. Fysiskt jobb är helt uteslutet och mentalt orkar jag inte så mycket per dag heller, men hjärnan är ju ändå intakt och lite förmåga finns. Jag söker antagligen efter något som inte finns, ett sätt att få in lite stålar trots min situation. Jag önskar inte råd om att minimera mina kostnader eller att investera, jag tar hand om det lilla jag får på bästa sätt.

Tack för att du läste mitt lilla inlägg

27 gillningar

Så tråkigt att höra om din sjukdom! :hearts:

Finns det andra sätt du kan bidra till din familj annat än ekonomiskt? Praktiskt, avlastande, känslomässligt, eller med kärlek och uppskattning? Det tror jag säkert att det gör.

Kanske behöver du bredda ditt perspektiv på vem du är och hur du kan bidra? Jag känner ju inte dig och din situation men kanske kan det vara ett spår att utforska, både för din familj och för att bredda synen på vem du är och värdet i vem du är.

6 gillningar

Du berättade lite om hur du inte kan jobba, säg gärna några ord om hur/varför du inte får.

Beklagar! Världen är hård mot människor i din sits. Önskar att du finner din väg.

5 gillningar

Vill skicka lite pepp, vet hur tufft det är att vilja kunna jobba, men inte få eller kunna. Både på grund av hälsoskäl och även Försäkringskassan har sina riktlinjer som behöver följas. Så du är inte ensam.

Har själv liiite arbetsförmåga, men för lite för att klassas som arbetsför, enligt FK. Så den dörren är stängd, i alla fall i dagsläget.

Hoppas du hittar till en ok plats mentalt! :heart:

9 gillningar

Det blir inte alltid som vi tänkt, ibland får man tänka om - inte sämre, bara anpassat.

Systemet är långt ifrån perfekt, men vill du så får du. Vem är det som stoppar dig i dagsläget?

Hej!

Jag är i en liknande situation. Jag har tänkt liknande tankar. Det är verkligen tufft att inte kunna bidra ekonomiskt.

Men som alternativtliv skrev, så går det ju att bidra på många andra sätt. Det är inte bara pengar som har värde. Om du har tänkt i tusentals timmar så har du ju både tid och möjlighet att tänka. Det är inte alla som har.

Jag är egenföretagare och har många kompetenser, men har inte längre orken att tjäna pengar. Det är så mycket mer än kompetens som krävs för just det.

Däremot har jag kunskap om hälsa och psykologi, som jag kan bidra med så att min familj mår bra. Jag har kunnat stötta min fru med att få bättre lön, genom att läsa på online inför lönesamtal. Även genom att läsa på om indexfonder har jag kunnat bidra ekonomiskt i hur vi investerat pengar.

Jag bidrar så gott jag kan hemma, och även om det är för lite för vad som kan kallas acceptabelt, så är det ändå regelbundet och något som underlättar.

Jag visar väldigt mycket uppskattning. Det är som känslomässig ekonomi skulle man kunna säga. Många såna värden är inget som kan garanteras att det tillfredställs, även om man har full hälsa. Det går också att bidra genom att vilja väl, bara genom att ha den attityden så påverkar det andra.

Det går alltid att gå framåt, även om det inte är på det sätt man tänkt.

5 gillningar

Jag älskar ju min lilla familj och ger dem min kärlek, omtanke och uppmuntran, på så sätt finns jag där för dem, jag är medveten om att mitt värde som människa inte är mindre bara för att jag är sjuk, men med detta sagt så skulle jag så gärna vilja bidra mer ekonomiskt och detta är ju i första hand ett ekonomiforum därav min frågeställning och min åsiktsdelning. Tack för eran omtanke, det värmer. Jag hoppas ändå mot alla odds att något ska lösa sig. Jag har ersättning från försäkringskassan och får inte jobba och jag har så dålig hälsa att jobb i egentlig mening är uteslutet. Skulle behöva något passivt, något smart sätt att tjäna pengar.

Kärlek till er där ute som bryr er.

3 gillningar

Jag beklagar verkligen att du lider så av sjukdom. Livet är så orättvist ibland.

Men som du säger verkar ju ändå hjärnan faktiskt fungera. Du klarar att skriva två inlägg på samma dag. Då har du trots allt viss arbetsförmåga, även om du önskar att den var större. Och mycket kan idag åstadkommas från ett tangentbord, även om man bara kan fokusera kortare stunder och bara vissa dagar.

Speciellt om man tar hjälp av AI för att göra de enkla delarna och fokuserar på de små delar där man bidrar med något unikt.

1 gillning

Det där drivet du beskriver, hungern att bidra och skapa, begränsas oftast för många p.g.a. tunnelseendet på pengar. Jag är en av dessa, pengar har alltid varit i fokus för mig när det gäller projekt jag spanat på. Men detta har alltid gjort att jag har tvekat, kanske slutat när det har blivit segt då jag tvivlat på om det kommer dra in några pengar, o.s.v.

Jag tror detta är vanligt, många vill göra stora saker som leder till monetär framgång. Men ställer sig i vägen för sig själva p.g.a. att de inte vågar satsa på “fel” sak. Det som blir framgångsrika vare sig det är i entreprenörskap, konst, sport, eller annat, är ofta de som drivs av skapandet först, och pengar i andra hand.

Jag säger detta då jag funderar på om du kanske kan försöka vända din tuffa situation till något positivt. Du säger att du är begränsad, så dina valmöjligheter är färre än för andra. Och du är redan i en sits där du kanske inte bidrar så mycket ekonomiskt eller förväntas göra det. Men detta kanske också gör att du kan gå in i något med framgång som en sekundär tanke? Vad är något du alltid velat göra som kanske inte är det mest lukrativa? Funderat på att utveckla datorspel, skriva böcker, brädspel, starta en jättenischad Instagramkanal där du jättepassionerat pratar om diverse geologiska formationer?

Utan bördan av att du måste ta hem en inkomst för att sätta mat på bordet här och nu, kanske du kan frigöra lite av din tankekraft åt att engagera dig i något du tycker är kul och verkligen fortsätta med det. Det kan i längden då bli något lukrativt ändå. Inte bara det, det kan t.o.m. vid rätt förhållanden bli väldigt lukrativt.

Även i värsta fall där det aldrig drar in några pengar så skulle det ge dig mycket mening och lycka vilket sprids till din familj.

Jag kanske bara är naiv, vem vet, men tror det ändå finns något att hämta i det jag skrev.

2 gillningar

Du har ju ändå något som vi som jobbar 40-timmars (och mer) veckor ofta saknar - tid. Du kanske därmed har tid och möjlighet att utforska och lära dig om AI, vibecoding osv?

Det verkar som att man relativt enkelt kan skapa appar, webbtjänster, program osv på egen hand som hade krävt ett helt team så sent som för ett par år sedan. Om jag var du hade jag utforskat AI ordentligt och sett om det går att åstadkomma något med det. En app eller nåt. Eller varför inte en bok. Det känns som att möjligheterna är oändliga där just nu, bara det att de flesta av oss inte har tid att ta tag i det. Det kanske du har däremot!

Jag tror att det ligger mycket i att många som blir framgångsrika drivs av passion och ett driv som inte primärt är kopplat till att enbart tjäna pengar. Att utgå från något man skulle göra även om det inte ger en krona vore såklart det bästa, jag vet dock inte riktigt vad det skulle vara i dagsläget. Jag har haft en del stora hobbies tidigare, som jag tyvärr har fått sluta med och det är inte samma sak att utgå från det nu när jag inte aktivt kan utöva dem.

Att använda sig av AI på något sätt låter intressant, men av det som jag läst så ser jag ingen klar väg framåt där, jag är rätt otekniskt också vilket inte underlättar precis.

I den bästa av världar så skulle jag dra in pengar passivt, eller har andra som jobbar åt mig och jag kan vara hjärnan.

1 gillning

Jag tänker att du skulle kunna få ett välbetalt jobb som intressant sällskap åt någon ensam person som har resurser att anställa en person endast som sällskap. Ensamhet är en marknad att utforska…!

Satsa på att gör dig intressant för relevanta potentiella uppdragsgivare! Även om du skulle behöva sova på din ”post” så skulle du förtjäna din lön eftersom uppdragsgivaren ändå ej var helt ensam. Likaledes skulle en uppdragsgivare kunna känna sig nöjd om så du bara orkade sällskapa personen en timma om dagen!

Mitt förra inlägg blev flaggat, antar att jag lät för krass då. Men min fråga var bara vad är det TS vill ha hjälp med/svar på.

För nu trillar det in förslag på avlönade arbeten. Och det går inte att kombinera en heltidssjukersättning med lön.

Därav min fråga.

1 gillning

Har tyvärr märkt att folk här på forumet har en tendens att många gånger tolka negativt istället för positivt eller åtminstone neutralt vad som skrivs.

3 gillningar

Det finns ett undantag och det gäller 1/8 dels regeln. “1/8-dels regeln” (eller en åttondelsregeln) är ett begrepp som ofta används för att beskriva möjligheten att arbeta i begränsad omfattning samtidigt som man har hel sjukersättning (förtidspension)”. Det gäller max fem timmar per vecka och måste vara godkänt av FK. Det beror även på när sjukersättningen beviljades. Det finns även gräns för lönens nivå.

2 gillningar

Att vara ett sällskap för någon ensam person i närområdet där jag bor under lite kortare stunder hade kanske varit något, men en sådan sysselsättning lär nog inte bli av, inte lätt att få till, tack för tipset dock.

Jo tack jag vet. Det finns en massa regler och det behöver fortf anmälas till FK även om man bara jobbar lite.

Men då är det väl relevant att fråga vad TS anser själv vara en nivå som hen klarar av?

Är det relevant med arbetsträning eller är det uteslutet, är det relevant med lönebidragsanställning eller ej, går det att göra anpassningar, osv osv osv.

Man kan bli kontaktperson eller liknande.