Ok, men då pausar vi tråden och återkommer om 20 år till. Är det något som man lärt sig i det Nightowl kallar kapitalism och vi sägs leva i är ju att de västerländska centralbankerna i princip alltid prioriterar tillgångsägare när det krisar.
I en riktig kapitalism skulle förstås “too big to fail” inte existera, och en centralbank skulle inte pumpa in mer eller mindre förtäckta stöd till kapitalägare. De som tog för stora risker innan en finanskris skulle straffas på ett naturligt sätt, och de som sparat (det hemska släkte som inte bidrar till att gynna konsumtionen) skulle kunna överta lönsamma företag.
Vi lever i en distorderad centralplanerad orättvis kapitalism.
Vill man inte ha bättre (dvs dyrare) tillgångar då?
Ta ett land du anser framgångsrikt och ett som är lite “shit-hole”-aktigt och kolla deras skuldsättning och ränta. Inte bara statsskuld utan totalt. Hushållen, privata bolag och statsskulden tillsammans per capita.
Här är t.ex hushållens skulder. Luxemburg, Sverige, Danmark i topp, Ungern, Rumänien, Bulgarien i botten.
Utan skuldsättning skulle ett företag inte kunna sälja en produkt som ett annat företag behöver för att tjäna pengar, för det andra företaget kan inte betala förrän det fått produkten och kan börja tjäna pengar.
Då bromsas ekonomin, vilket i praktiken inte drabbar de rika märkbart (mer än i siffror). Fattiga däremot får arbeta med kroppen och nöja sig med sämre mat och boenden.
Det var väl i princip så vi fick centralbanker, inflationsmål och fiatvaluta från början? Hög skuld och låg ränta är bara tecken på högt förtroende för och inom ekonomin. Det är något att värna.
Sedan kan man ju som stat eller privatperson välja att ställa sig utanför ändå, men jag tror inte man bara kan säga det är dåligt. Det är en balans av för-och-nackdelar.
Det är väl en fråga om jämlikhet i allmänhet snarare än KPI? Att ojämlikhet bildas är mer eller mindre en naturlag. Med eller utan centralbank, KPI och inflationsmål.
Piketty skrev väl att en av de största jämlikhetsreformerna var första och andra världskriget? Det säger något om hur bra det är för vanligt folk med ökad jämlikhet. Särskilt i kontrast till att de växande globala klassklyftorna kommit med minskad andel fattigdom och extremfattigdom i världen.
Jag framställer det lite binärt och onyanserat, men det är bara som en slags motpol till att ojämlikhet och skuldsättning automatiskt skulle vara ett problem.
Med risk att upprepa mig likt en papegoja så äger en stor majoritet av svenska hushåll sina bostäder, så väldigt många svenska hushåll har varit med om uppgången och dessa tillgångar kommer dessutom att gå i arv.
Sverige har flest dollarmiljardärer per capita i världen. Enligt artikeln är de flesta “dåliga” miljardärer, vars förmögenheter kommer från arv, fastigheter och aktier. Få är entreprenörer, “bra” miljardärer, som skapat och driver stora industrier.
Varningar från bland annat USA indikerar att Sverige rör sig mot allt större förmögenhetsskillnader. Detta kan leda till omfattande protester, liknande de i andra länder, och Sverige framstår nu som det mest ojämlika landet i världen, kopplat till tillgångar.
De värsta skillnaderna är dock mellan familjer där 2 vuxna heltidsarbetar och familjer där ingen arbetar.
I stort sett alla förslag till att minska förmögenheter i tråden är åtgärder som driver upp arbetslösheten. Styrräntan isig är starkt kopplad till arbetslöshet.
Att förmögenhetsskillnader skulle vara förödande för länder är en sovjetisk myt. Är inte svårt att hitta länder som motbevisar den tesen.
De flesta rika i Sverige har ju ärvt, det är hela poängen. Många av de rikaste i Sverige skapar inga arbetstillfällen utan sitter på tillgångar som ökar med extrem hastighet utan att några åtgärder görs.
Fastighetsskatt på försäljningspriset skulle t.ex. sänka värdet på bostäder. Arvsskatt skulle hjälpa otroligt mycket. Att ta bort ränterabatten skulle ju också hjälpa. Finns så otroligt mycket att göra här, men inget görs alls.
Varför ska någon ärva 50 miljarder utan att det skattas alls? Det är ju inte rimligt, eller?
Just nu går vi mot att några få personer i Sverige sitter på nästan alla tillgångar, är det ett samhälle vi vill ha?
Jag kan också ha helt fel, vi kanske vill att 15 familjer i Sverige ska ha nästan alla tillgångarna, 15 stycken Marie Antoinette som äger allt, så härligt…
Eventuell inneboende vinst kommer det ju skattas för när och om den realiseras.
Så att det inte skattas alls stämmer ju inte.
Arvskatt är i många fall bara en form av tvångsrealisering, där skatteuttaget i slutändan blir mindre än vid kapitalvinstskattning.
I fallet med 50 miljarder är det möjligt att det inte tillhör dessa fall, men man bör i alla fall vara medveten om att avsaknanden av arvskatt inte innebär en total avsaknad av skatteuttag, det är bara en annan modell.
Globalt har cirka 15% av dollarmiljonärer ärvt pengarna ;80% sparat ihop under livet ;5% tjänat på extrem talang(sportstjärnor, superentreprenörer, musikartister)
Fördelningen har varit liknande sedan mitten av 1800-talet till sekelskiftet 1800/1900 till mitten av 1900-talet till slutet av 1900-talet. Finns det något som stödjer påståendet att rika i just Sverige skulle vara så stor del arv? Eller utgår du från en annan definition av rik?
Det är helt rimligt. En gåva mellan privatpersoner är rimligtvis skattebefriad. Ingen netto-inkomst har skett och inget värde har skapats. Så att ge någon en sak är rimligvis skattefritt.
Att ge någon pengar är rimligt om det beskattas likadant som att ge någon ett föremål, det är ju mer eller mindre samma sak.
Så skattade pengar eller saker köpt för skattade pengar borde man rimligtvis kunna ge bort och ta emot skattefritt.
Arv är bara ett specialfall av gåva. Det är en gåva från nu döda som följer arvsregler eftersom döda personer kan inte längre förfoga över föremål eller pengar.
Så det rimliga är att ärva är skattefritt. Oavsett vad och belopp.
Nej man behöver aldrig realisera en förmögenhet, aldrig någonsin. Det är hela problemet, skatteskulden skjuts upp i all oändlighet och realiseras aldrig med dagens system.
För många länder så ärver man inte den latenta skatteskulden såsom man gör i Sverige. T.ex. USA har stepped up basis, så om du ärver t.ex. en fastighet så nollas den latenta reavinstskatten ut. För den som ärver får anskaffningsvärdet som marknadsvärdet vid arvsögonblicket och den döda reavinstsbeskattas inte.
”de svenska så kallade dåliga miljardärerna dubbelt så många som de goda.”
”dåliga miljardärer har ärvt sina pengar eller tjänat dem på fastigheter, aktier eller kasinon”
Dollarmiljardär var en klart högre ribba för rik än vad jag satte. Rika tillsammans får en annan innebörd. Forumet är bara rikt om vi alla lägger samman våra förmögenheter.
Men de dåliga miljarderna skulle då vara typ ?Erik Selin, Dan-Sten Olsson, Karl-Johan Persson, Melker Schörling, Louise Lind?
Och vem är det som blivit dollarmiljardär på kasinovinster? Låter som svammel.
Ja, exakt så. Samma system finns här i Finland.
Det är det här som många verkar missa (medvetet eller omedvetet) när de bara tittar på att Sverige inte har arvskatt men andra länder har.