Tips och trix - för att bli rik snabbt? | På ett sätt som faktiskt fungerar

Tämligen säker på att många ser det så och får resultat därefter. Min tanke är att det är ett fyrkantigt och ärligt talat felaktigt synsätt. Det handlar även om när man byter jobb och i vilka situationer man ska se till att byta jobb.

Det finna garanterat förhandlingstrymme när man byter jobb.
Bara en anekdot när jag bytte jobb för ett år sen. Fick ett nytt erbjudande, de kunde erbjuda en lön som var en lönesänkning, jag tackade nej med motivationen att den lönen var inte möjlig för mig. Jag fick inom månader ett annat erbjudande med löneökning väl in i 2 siffrigt procent.

Det är helt orimligt i en effektiv marknad. Alltså borde det finnas några faktorer som faktiskt spelar roll. Hur kommer man åt dessa? De flesta löntagare har ett otroligt informationsunderläge och bara kastar armarna i luften. Jag köper det inte.

Första steget är väl att ens prata om det första, sen prata med någon som faktiskt hanterar mellanchefsrollen..

2 gillningar

Det bästa (enda?) sättet att hänga med i löneutvecklingen som anställd är att söka jobb hos konkurrenten och få ett löneförslag därifrån. Det brukar mötas av nuvarande chef/organisation. Annars får man byta till konkurrenten och göra om samma övning om 2-3 år. Har sett galet mycket kompetens försvinna på grund av att arbetsgivaren snålat med duktiga före detta kollegors löneutveckling.

2 gillningar

En annan variant är ju att faktiskt prestera ordentligt bra och se till att bli befordrad. Det går oftare än man tror.
//15 år på samma ställe, höjt lönen med 440% :partying_face:

2 gillningar

Exakt. Båda gångerna jag bytt som anställd (5 år mellan varje byte) har jag meddelat vad konkurrenten erbjuder när man börjar förvänta sig en lön som hänger med i utvecklingen. De blir paff när man byter då de inte tror man vågar byta. Slöseri för företaget att bli av med drivna och duktiga medarbetare när de hade kunnat behålla bra personal som skapar mycket värde. Klassiskt misstag och det verkar vara lika i många/alla branscher.

Det positiva för en själv när man byter dock är högre lön, man utökar sitt kontaktnätverk, man blir mentalt starkare av att våga chansa, inte göra sig beroende av ett företag samt att vid nästa löneförhandling känner man sig tryggare av att byta då man gjort det förr.

2 gillningar

Mitt lilla tips!

Köp något och sälj det för 3-12 gånger inköpspriset! :blush:

Repetera regelbundet! 🩷

Placera vinsten på bra plats! :moneybag:

6 gillningar

Jag har tidigare jobbat som kommunal förvaltningsekonom i ett antal år. I den rollen höll jag i alla lönelistor. Alla lönejusteringar passerade via mig. Inte så att jag var med i diskussionerna men allt som gick igenom fick jag se. Jag satt också i regelbundna möten med tiotals chefer där vi diskuterade allt ekonomiskt, inklusive löner. Det var inte ovanligt att det kom upp frågor om att “Jag borde försöka höja den och den - har jag råd med det?”. Jag jobbade på den tiden, i olika perioder, med alla mjuka delar av den kommunala sektorn, alltså alla varianter av vård, skola, omsorg. Det här gör mig inte till någon expert men jag har iallafall mer överblick än någon enstaka medarbetare som försöker överblicka läget från golvet.

Den enkla bilden är att löneförhandling i offentlig sektor gör man en gång och det är när man anställs. I något fall kan man kanske förhandla sig till en extra löneförhandling. Det skulle kunna vara om man slutfört någon behörighetsgivande utbildning eller liknande. Det är sådant som en chef sannolikt skulle acceptera. Sedan ligger man ändå i underläge där men en lönejustering kan man räkna med.

Därtill kan man alltid begära mer lön ensidigt. Så mycket förhandling blir det sällan där. Chefen saknar också normalt mandat att bevilja extra löneökning men kan förstås välja att argumentera för att du är riktigt bra och sådana saker. Det är någon lönechef på högre nivå som beviljar löneökning utifrån att titta i tabeller men chefens intygande väger förstås också tungt.

De som har reell möjlighet att begära mer lön är främst två kategorier: nyckelmedarbetare och bristgrupper på arbetsmarknaden. Med nyckelmedarbetare menas främst chefer eller personer med särskilda ansvarsroller. Bristgrupper är däremot ganska många numera. Övriga kan normalt glömma högre lön helt och hållet. Trotjänare är en grupp som ofta är underbetalda och de kan normalt inte räkna med högre lön. Personer som anses ha stor potential skulle teoretiskt kunna komma ifråga men oftast har de högre lön redan från början.

2 gillningar

Så man har extra få chanser. Hur gör man dessa tillfällen för att komma så högt som möjligt?

Bara nyfiken, har du blivit chef eller har du bara avancerat till mer senior roll inom samma spår som du ursprungligen hade för 15 år sedan?

1 gillning

Jag uppfattar hela det här paketet som lite svårt att hantera, främst därför att de olika bitarna har så olika relevans för olika personer och grupper. Det är väldigt svårt att få till en sammanfattning som funkar för alla.

Extrajobb och övertid finns normalt inte i offentlig sektor. Vid mycket särskilda tillfällen förekommer beordrad övertid men det är så udda att det inte går att räkna med. För de flesta är det något de aldrig är med om under hela sin karriär.

Löneförhandla i offentlig sektor skrev jag om i en särskild tråd.

Att utbilda sig är alltid vettigt. Dock är det ju ganska få utbildningar som är kortare och ger hygglig lön. De finns men det handlar om ett fåtal alternativ.

Prestationslön i offentlig sektor kan du totalglömma. Ingen har mandat att bevilja sådant.

Att ägna sig åt hobbies för att få inkomst fungerar i teorin. Likaså att ta olika gig-jobb och liknande. jag har provat flera sådana varianter. Kruxet här att ersättningen är så låg att den normalt inte motiverar arbetsinsatsen. Man kan ju tycka att hobbyn är kul och att inkomsten bara är en bonus. Man kan också tänka sig att man fyller ut tiden vid ofrivillig deltid. Att däremot tänka sig att någon med ekonomiska problem skulle “räta upp situationen” genom hobbyrelaterat arbete är inte rimligt.

Allt prat om nätverk är främst relevant inom privat sektor. Inom t.ex. ideell sektor kan det förstås också finnas potential. Offentlig sektor är så styrd av lagar att möjligheten att “favorisera” någon är liten. Skulle det ändå ske blir det skandal och därför sker rekryteringar normalt rituellt. Att det ser ut så skapar samtidigt vissar möjligheter. Jag har själv funderat på att säga upp mig, jobba ett tag på ett annat ställe och sedan söka mig tillbaka. Om jag då börjar en tjänst med större erfarenhet kan jag gå in på en högre nivå. Vilken erfarenhet av samma roll man hade när man började spelar stor roll för vilken lön man har. Det spelar ofta mycket större roll än prestationen.

Hur man gör för att söka jobb framgångsrikt är en konst i sig. Jag har “tragglat” det här ämnet tidigare ordentligt i flera omgångar så jag skulle säga att har en viss erfarenhet. Jag skulle säga att mycket handlar om att skapa en sorts “aura av kompetens”. Det låter som rent fluff men det är väldigt stor skillnad på någon som tar plats i rummet, uttrycker sig självsäkert, lugnt och kunnigt och någon lufs som verkar nervös och låter osäker. Till viss del blir man bättre av att bara värma upp och gå på några intervjuer men hur man klär sig, hur man pratar och vilket kroppsspråk man har spelar absolut stor roll.

I just offentlig sektor finns ofta ganska tydliga lönespann. Lönerna är dessutom offentliga. Man kan skriva till arbetsplatsen och be om en lönelista för alla som jobbar på X-avdelningen. Jag har själv gjort detta tidigare vid ett antal tillfällen. En bättre variant är att ringa till den fackliga representanten. Då kan man föra en diskussion om sin egen erfarenhetsnivå, vad en normal lön för tjänsten borde vara och komma fram till att just du nog borde ha 2000-3000 kr mer än standard - för att du är så bra. En sådan löneskillnad är ofta vad man i praktiken kan uppnå. Om man har någon väldigt specifik kompetens som arbetsgivaren explicit efterfrågar kanske upp till 5000 kr kan vara tänkbart. Jag pratar nu om vanliga jobb typ lärare. Är man chef eller “senior specialist” av något slag är det en lite annan fråga. Iom att dessa grupper inte representerar ett kollektiv är deras löner inte lika känsliga.

2 gillningar

Bli rik snabbt… då tänker jag på typ att göra riskfyllda investeringar med lånade pengar, alla slags lån du kan lägga vantarna på. Sen sink or swim. Antingen blir det fest eller skuldsanering på existensminimum i fem år.

Så vad vi egentligen borde luska ut är hur man kan låna så mycket som möjligt som normal Svensson.

1 gillning

Det ät en bra poäng att man bör söka nytt jobb regelbundet, även om man trivs. Man kan alltid söka tillbaka till sitt gamla jobb senare om man vill det. Genom att söka nya jobb håller man sig fräsch och alert. Högre lön är en fördel men det finns som sagt många fler.

2 gillningar

Kan försöka fylla i min subjektiva bild efter 30 år som anställd i olika industribolag. Alltså privat sektor.

Finns ingen marknadslön i sig. Samma jobb kan avlönas med +/-50% beroende på sökande, anställande chef och hur desperat företaget är.

När man väl är i ett jobb så är det svårare att få bra lönehöjningar per automatik. Företaget, HR och lönesättas chef sätter rätt stora begränsningar framförallt efter 30 när man typiskt landar på standard höjningar (typiskt kollektivavtalsnivå 2-4%).

Byta jobb internt, uppåt eller djupare (specialist) är ett sätt att organiskt bygga upp sin karriär med lite bättre höjningar om man förhandlar vettigt.

Byta jobb externt ger högre lyft (beroende på desperat rekryterande företag är) men också mer riskabelt och kräver ofta mer energi (sätta sig in i nya företagets produkter, kunder, drivkrafter, etc) och inte minst att bygga upp sitt nätverk inom nya företaget vilket är otroligt viktigt för att komma vidare.

Det mest värdefullt jag har är mitt rykte. Viktigt att tänka på vid jobbbyte internt och externt. Sköta det snyggt. Leverera i tid och bra kvalitet. Ta ansvar och ägarskap speciellt när man gjort fel, och att rätta till det. Vara lyhörd mot chef och kollegor. Komma ihåg att ha roligt och vara en schysst prick. Hugga i när det behövs och inte smita undan. Då får man bra rykte och det är helt helt ovärderligt.

Ta jobb på bra företag som växer och är lönsamma. Ju högre tillväxt och lönsamhet desto större chanser för avancemang och bra lönehöjningar.

Ta jobb där ens chef är bra, kompetent, tydlig och stark (kan trycka igenom framtida höjningar) samt en person jag skulle gilla att jobba för. Svårt att veta men undervärdera aldrig hur viktigt det är med en bra chef. Det kan t.o.m. vara viktigare att chefen är riktigt bra än att företaget är det.

Komma ihåg att ränta-på-ränta effekten även gäller lönen. Att prestera bra ger liiiiite mer som sedan växer och framtida högre höjningar läggs på en högre nivå som i sin tur hjälper för framtida höjningar. Speciellt viktigt att få rätt lön tidigt i karriären. Det är basen för framtiden även om man kan rätta till det vid jobb byte.

Genrellt sett så skulle jag beskriva processen för att snabbare höja lönen som

  1. Ställa sig själv frågorna - Vad kan jag göra som adderar mer värde? Kan jag addera nya uppgifter/ansvarsområden? Kan jag bli bättre på något jag redan gör? Hur adderar det värde till organisationen? Vad är jag bättre på än andra? Vad är jag riktigt bra på? Klura ut olika alternativ att ta upp i 2 nedan.

  2. Ställa samma frågor till sin chef för att få till en handlingsplan. Typ, om jag även hanterar X så ger det värdet Y för företaget. Få accept på att detta då påverkar framtida lönesättning. Svårt att få givna nivåer i höjning definierat på detta stadiet men som koncept. Därefter köra det i mål. Därefter hålla chefen ansvarig för att leverera höjningar i paritet med det. Därför är chefen så viktig.

  3. Om insatser från min sida ger lyckat resultat (adderar värde) men inte leder till förväntad löneförhöjning. Botanisera inom organisationen var det finns intressanta arbetsuppgifter jag kan göra och inte minst var finns det chefer som verkar satsa på sina anställda. Nätverka med kollegor för att klura ut detta.

  4. Om mina insatser inte resulterar i vettigt karriärs/löne-steg inom rimlig tid (3-5 år för mig). Botanisera externt genom vänner, nätverk och kollegor. Var finns bra företag som växer och är lönsamma inom eller i närheten av min branch där mina erfarenheter behövs? Var inom deras organisation passar jag in? Vilka chefer verkar bra på de företagen? (Oftast klurar man inte ut det sista förrän det är ett konkret jobb tillgängligt)

  5. När man är varm i kläderna på nya jobbet. Börja om från steg 1 :grinning_face:

Sen ska man nog också vara medveten om att före 30 år sker det större höjningar. 30-50 år blir det standard höjningar annat än man applicerar karriärvägsval enligt ovan. Efter 50 har man oftast peakat och man kan behöva vara mer långsiktig mht anställningstrygghet och vara mer selektiv att byta jobb externt. Det blir viktigare att ha kvar jobbet på den basen/lönen man byggt upp än att chansa och riskera trilla ur arbetsmarknaden med ett misslyckat jobb byte. Det kan kosta rätt mycket i livslön. IMHO :grinning_face:

10 gillningar

Hur uppnår man detta? Vad ska man göra? Vad värderas av mottagaren? O.s.v.? Normal säljkompetens, måste finnas experter inom området…

1 gillning

Jag uppfattar att det här med utlandsmissioner som jag själv börjat planera för är ett klockrent sätt att bli rik snabbt. Jag räknar med att kunna spara åtminstone 1 miljon per år. Normalt är de ettåriga så det blir till att prova först. Är det inte för hemskt kan jag ju göra det någon mer gång senare.

För ett antal år sedan hade jag tillgång till en jobbcoach som var väldigt bra. Hon hjälpte mig, där och då, att sortera upp alla erfarenheter, planer, styrkor, svagheter osv. Det gällde att hitta bra ord för att beskriva allting och att bli bra på att prata om de sakerna. Genom att bli duktig på att berätta en viss story och kunna svara på frågor på genomtänkta sätt blev den muntliga biten bra.

När det gäller klädsel och utseende bör man främst fokusera på att passa in. Att komma till en statlig myndighet i kostym är ingen bra idé, om inte alla på myndigheten har kostym. På Domstolsverket eller Finansinspektionen kanske de har det, vad vet jag?

När det gäller framträdande och kroppsspråk är det sådant man kan öva på. Jag har gått kurser i sådant tidigare, även om det var många år sedan nu. Hur bra/dålig man är från början kan ju variera men det är bra att “bli bedömd”. Någon kompis kan i princip göra det men det måste vara någon som vågar komma med kritik, som inte bara är snäll.

Det är bra att ha en tydlig idé om den tjänst man söker, alltså vad som är viktigt att vara bra på och sådana saker. Att prata med någon som jobbar i samma bransch kan säkert ge nycklar. Det är bra att lära sig viktiga ord och begrepp. Kan man slänga sig med rätt bransch-lingo på övertygande sätt är det bra. Sedan kan man ju erkänna att man gärna lär sig mer om sådana saker men att bara kunna använda orden är bra.

1 gillning

Men nu är det ju bara massa anekdoter…

Hur gör man detta från ett vetenskapligt (och eller från en proffesionellt) perspektiv?

Helt avsnitt i sig!

1 gillning

Det rör sig dock om femtio kronor hit eller dit, det de så fint kallar för individuell lönesättning - vi är många (fast kanske inte här) som spelar i helt andra divisioner helt enkelt!!

3 gillningar

Det vore vettigt att ha någon jobbcoach eller liknande i podden. Jag vet bara inte hur mycket av sådant som redan finns. Det kan vara så att Youtube innehåller massor redan.

1 gillning

Om du menar den årliga lönerevisionen så är skillnaderna små. Det är en fråga i sig hur den fungerar.