Brottsutredningar gör man såklart inte. Men att en riskbedömning inte görs när man väljer vilken transaktion som man efterfrågar dokumentation har jag väldigt svårt att se. Läser man Finansinspektionens sidor om penningtvätt så är detta nog givet för banker.
Sorry, raderade mitt inlägg. Tror inte det tillför något till diskussionen. Går ut i solen istället. 
2 gillningar
Tror det här är främsta anledningen.
Man får ett näst intill anonymt mail om att man ska uppdatera sin kundkännedom och var man fått pengarna ifrån. Hade personen på banken åtminstone kopierat och klistrat ett stycke från typ ChatGPT om varför vi har penningtvättslagen och hur jobbig banken själv upplever den så hade nog kunden förstått bättre.
Istället blir det en slags anklagande ton från bankens sida där den vet de juridiska omständigheterna och gör det här på rutin, och därmed utkräver svar lite sådär lagom bryskt och otrevligt.
1 gillning
Det slår proportionerligt fel. En löneslav som tjänar 200k om året måste varje år, på varje bank hen har konto förklara att pengarna inte kommer från narkotikaförsäljning och att hen inte är släkt med kungen.
I andra ändan på bankkontoret i Lettland sitter Rune som är mångmiljonär, har eget privatplan på Bromma flygplats och ska precis föra över 10 miljoner till något av sina nummerkonton i Luxemburg och han får inte en enda fråga om var dessa 10 miljoner kommer ifrån.
Min irritation är detta bara är ett spel för galleriet, jag klickar ja eller nej i ett webbformulär och nu är jag grön och banken kan, om så skulle ske uppvisa att de gjort sin DD om vilken filur jag är.
Minns också herren som hade en stor bunt 10.000 kr sedlar hemma Att ha kontanter har aldrig varit olagligt, men nu helt plötsligt måste man kunna styrka var man fått pengarna ifrån. Ingen bank ville växla in dessa då farbrorn samlat dessa förmodligen bokstavligen i madrassen i 40 år eller så.
Har också observerat att ju rikare du blir desto lättare får du. Att få ett dyrt AMEX kort om du har betalningsanmärkningar är ju naturligtvis omöjligt i normala fall, men om tjänar nån miljon eller så så går det helt plötslig utmärkt. Har aldrig fått några frågor om AML/KYC från Amex.
4 gillningar
Men det svarar inte på det mest intressanta; dvs hur stort problemet faktiskt är. Alltså hur många transaktioner man missar. Och det är just de man missar som jag tänker är intressant för hur vi borde fokusera kontrollresurserna.
Precis. Man vet exempelvis inte hur många som som inte blir kontrollerade och fuskar. Man vet heller inte hur många man kontrollerar och kommer undan, men som egentligen fuskat. Detta “mörkertal” gör en riktigt bra rapport svår att göra. Självklart kan man ändå göra en intressant rapport.
Och i brist (på kännedom, för egen del) på vare sig bra eller intressanta rapporter så lämnas (jag) till att spekulera och överslagsräkna. En överslagsräkning skulle kunna se ut ungefär såhär: Härom året blev SEB misstänkta för penningtvätt i en härva på ungefär 10 miljarder kronor (8.2 faktiskt). I antalet motsvarande “100 000kr-kontroller av privatpersoner” (en ny IS-enhet?) skulle det innebära i runda slängar 100 000kr-kontroller av privatpersoner.
Dvs man skulle behöva kontrollera/granska och fälla 100 000 personer för transaktioner på 100 000kr, för att få samma “effekt” som att granska/kontrollera och fälla 1 (en) storbank i detta fall. Man kan sedan fundera på vad man tror kostar mest och orsakar mest problem; att kontrollera och fälla 100 000 personer (om man ens hittar så många!) alternativt kontrollera och fälla 1 (en) storbank vilket väl var vad som hände. Många antaganden och jag har så klart inte svaret, men jag vet åt vilket håll jag lutar. En bra rapport hade gett oss svaret
3 gillningar
En Youtuber jag kollar ibland postade en video och beskrev komplexiteten att köpa ett hus med pengar han hade vunnit på Bitcoin. Helt sjukt krångligt! Han fick hyra in en konsult som hjälpte honom genom det.
Timestamp 7:19 för ovan, men andra delar av videon berör krånglet + Brittiska husmarknaden också.
3 gillningar
Det är inte alls uppenbart att kontrollerna till och börja med är speciellt problematiska ur ett systemperspektiv. Det kan vara så att dessa händer på ytterst liten andel transaktioner men att några få oturligt nog (eller naturligt beroende på vad man håller på med och svarar) får mer än 1 förfrågan i sitt liv och det är denna lilla grupp vi hör klaga om och om igen. Speciellt när det gäller privatpersoner.
Det är ju inte banken som har gjort transaktionerna och det är inte bara 1 kund eller 1 transaktion så att göra denna jämförelse är gravt missvisande. Sen bygger den ju på gissningen att man inte har en riskbedömning som tar hänsyn till saker som storlek på flödena. Nej, sådana här spekulationer och “överslagsräkningar” är meningslösa.
Spekulation och överslagsräkning är en konsekvens på brist på faktisk kunskap. Något både du och jag konstaterar föreligger i detta fall. På samma sätt är dessa två uttalanden också rena spekulationer:
Och på med samma argumentation du hade skulle alltså detta vara helt meningslöst också.
Jag välkomnar dock diskussion och oliktänkande, i synnerhet i brist på kontrollerad fakta, och ser både dina och mina uttalanden som just en diskussion och utbyte av idéer som ändå finns någon form av mening i. Tack!
Den stora skillnaden är att jag belyser att en annan verklighet är möjlig, är tydlig med osäkerheten, och efterlyser information.
Om penningtvättsfrågorna åtminstone skyddade våra äldre (och yngre givetvis) medborgare från att utsättas för id-kapningar och bedrägerier på sina livsbesparingar så skulle nog de flesta av oss stå ut med lite frågor om pengarnas ursprung men så ser det ju tyvärr inte ut.
När man läser om dessa vidriga åldringsbrott verkar det vara hur enkelt som helst att flytta pengar från ett konto på bara några minuter.
2 gillningar
Att kalla det agg är en överdrift. Jag konstaterar bara att väldigt många som jobbar på bank är väldigt otrevliga.
Vilket var precis vad jag gjorde med, därav tacket. Inte så står skillnad i argumentationstekniken ändå, om än att vi har olika åsikt. En möjlig skillnad är väl dock att jag inte hävdar att något är helt fel eller "inte alls sant just i detta osäkra ämne 
Osäkerhet samt efterlyser information:
Jovisst, men att fylla i en blankett med lite uppgifter om vad man har för ungefärliga inkomster och vilken storleksordning på överföringar man förmodas göra är i alla fall i min värld ganska långt ifrån:
Jag skulle inte säga att det inte är lite uppgifter utan banken vill ha min totala ekonomiska situation inklusive förmögenhet och lön, exempelvis,
För mig är det ett stort intrång i mitt privat liv att behöva ge ut denna detalj information till kommersiella företag pga vi har en lagstiftning som säger att jag måste bevisa till banken att jag inte är en grovt kriminell person.
Sen att banken även säger att de kan använda infon för personliga erbjudande dvs reklam gör det ännu värre.
4 gillningar
Du har gjort påståenden om att man silar mygg och sväljer kameler (förutsätter information om hur det fungerar nu), att man fokuserar för mycket på privatpersoner och små belopp (utan att veta hur stor andel som det gäller), att man inte ställt frågor till brevlådeföretag (utgår från att det inte gjorts utan att veta), att man borde fokusera mer på stora flöden (trots att vi inget vet om hur förhållandet ser ut just nu), att “rätt” svar existerar på frågor som ställs (utan att veta hur frågorna används), m.m.
Hela poängen med mina inlägg är ju att tydliggöra att detta inte alls behöver vara sant, och speciellt påpeka avsaknaden av faktisk information och fakta. Att du sedan håller med om avsaknad av information och börjar introducera osäkerhet i vissa av dina efterföljande skriverier är bra.
Jag tror du missförstått, jag har ingen speciell åsikt (än) om lagen om penningtvätt samt dess konsekvenser. Jag försöker bara förstå om det finns någon substans hos kritiken samt en uppskattning av vad lagens faktiska effekt är.
1 gillning
Ja, i ganska runda slängar.
- “Mer än 100 000kr”
- “Mer än 5 000 000kr”
säger dig (och banken) ganska lite om min ekonomiska situation, förutom att vi har det ganska bra ställt.
Det har du givetvis din fulla rätt att känna, men personligen känner jag inte att det är något värre intrång på mitt privatliv eller att bli upprörd över.
Givetvis subjektiva känslor, men det var ju det tråden frågade efter, så jag antar att vi båda bidrar med våra (olika) synvinklar.
2 gillningar
Sen blir du och frun uppringda av bankens personliga rådgivare som vill sälja deras tjänster och aktiva fonder .
1 gillning
Förvisso, men jag har inga problem att inom en minut avvisa dem med att “Nej tack, jag klarar alldeles utmärkt att själv placera mina pengar i billiga globala fonder utan er hjälp”
Spännande hur annorlunda man kan se det. När jag fyller i formulären om kundkännedom har jag nog aldrig sett det som att jag gör det för att bevisa att jag inte är grovt kriminell.
Det här håller jag med är dåligt. Dock bör nog kritiken för detta kanske riktas mot banken snarare än lagen 
Ska ha det i åtanke nästa gång jag fyller i ett sådant formulär för att se hur vanligt det är.
Märkligt för det är ju hela poängen med formuläret…
2 gillningar