Haha, måste fått hjärnsläpp. Oklart vid vilket tillfälle… 
3 gillningar
Ett inlägg delades upp till ett nytt ämne: Det går inte bara att starta företag och ha 50 % marginal i alla områden
Vad kul att du uppskattade det! Min erfarenhet att allt för många företagare bara har sitt överskottskapital på ett sparkonto (även om jag tror att företagarna i detta formum är betydligt mer om sig och kring sig).
Sen är ju uttagsplanering som ett 2000-bitars puzzel. Så himla kul å dessutom är det inte som ett vanligt puzzel som bara går att lägga på ett sätt. 
2 gillningar
TACK för det för mig kanske viktigaste och mest inspirerande podavsnittet hittills @janbolmeson @carolinebolmeson @Monica (och då har ni ändå haft många höjdare tidigare)! Som 52-åring med missade chanser att ta tag i min ekonomi tidigare och under en kort period iaf nästan FI, dock långt från retired var det så befriande och bekraftande att ta del av din story! Sedan ett år har jag börjat ta bättre lång- och kortsiktigt grepp om min ekonomi. Den tunga känslan som pensionsprognosen gett mig är efter att ha lyssnat mer av ett j-vlar anamma och busighet - min ekonomiska framtid är fortfarande ljus och öppen.
4 gillningar
Bra avsnitt, speciellt delen om att komma till insikt om läget och aktivt ställa om. Hela rensa, flytta, ändra, våga är kanonbra för alla, oavsett läge i livet.
Jag zoonade ut lite kring företagsdelen. Det gör nog vi i non-profit-branschen som trots allt gillar det vi gör. Företagsidéer kan man ha och företag kan man driva, men om man vill stanna i det jobb man har, då blir siffrorna därefter.
Hursomhelst, jag gillar också att @janbolmeson nu kommit ut som FIRE-aktivist. Det har vi nu bevis på. 
Då ser vi fram emot avsnittet med Oskar och Maribel nu, som en naturlig fortsättning på din resa för att förstå FIRE-folket fullt ut.
3 gillningar
"Jan: Detta är fånigt, det känns som att detta är en grej jag borde ha fattat för längesedan. Det slog mig nu när jag fyllde 40 år och vi tittade på vår ekonomi. Har man haft ett jobb och tjänstepension så behöver man egentligen inte tänka på resten av livet utan vid 65 då eller den åldern man väljer att gå i pension så kickar pensionspengarna in.
Egentligen behöver man inte den där 25 gånger årsavgiften utan du behöver egentligen bara brygga tiden från att du väljer att gå i förtidspension till att din pension går igång.
"
Hallelujha moment!
7 gillningar
Ja, ibland har jag otur länge när jag tänker.
3 gillningar
Min tanke exakt. Men vi får ge @janbolmeson m fl att det är lätt att fastna i den tanken när 4%-regeln bygger på amerikanska pensionstankar.
Jag brukar tänka att 4% och minst 30 år är bra att räkna med, så får pensionen istället agera stötdämpning om det mot förmodan inte skulle räcka hela vägen.
4 gillningar
Låter som ett riktigt bra avsnitt! Ser fram emot att titta på det imorgon till morgonkaffet!
1 gillning
Har idag tittat på detta mycket intressanta avsnitt. Intressant då likheterna med mig själv är väldigt stora:
- IT-konsult (+20 år)
- FIRE-anhängare sedan 2016, drev en blogg i ämnet under några år.
- Utbrändhet i olika episoder
Vill först och främst tacka för ett bra avsnitt med väldigt intressant och tänkvärt innehåll. Vill även gratulera Monica till en resa som verkar ha slutat väl, trots allt elände på vägen.
Något som jag själv tyckte borde belysts mer, och som utan tvekan är en av nycklarna till framgången, är utbrändheten, och hur vägen tillbaka såg ut? Jag känner flera inom IT-branschen som fortfarande lider av sviterna av sina utbrändheter och tragglar sig fram på 50-70% som anställda konsulter, inte en chans att de skulle kunna starta eget. Jag själv har väl inte “gått in i väggen” i den bemärkelsen, utan det hela kom smygande och har resulterat i kronisk hjärntrötthet som inte verkar gå att få bort. Vården har mer eller mindre gett upp och sagt att “detta får du leva med”. Jag jobbar för närvarande som anställd konsult och för några år sedan hade jag planer på att starta eget, men fick aldrig kalkylen att gå ihop riktigt. När sen ångesten, depressionen och vad man nu kan kalla det slog in försvann alla dessa planer och fokus nu är att hålla kvar i det uppdrag och den anställning jag har så länge det håller. Så länge man är frisk är allting möjligt, men sjukdomar, allra helst de psykiska som vårdapparaten har uppenbara problem med att handskas med, kan ställa alla planer i världen på snedkant. Därför hade det varit väldigt intressant att få reda på hur du lyckades hitta tillbaka från den bottenlösa grop man hamnar i när man blir utbränd. För egen del har man t.ex. inte velat skriva ut några mediciner då man anser att jag är “för frisk”… jo tjena, när man kan få panikångest av att stå och prata 2 minuter med någon vid fika automaten på jobbet, det kallar jag inte att vara frisk… och då ska vi inte prata om att gå och handla på en stormarknad full med folk, det sköter min fru numera.
Sen gällande kalkylerna vet jag inte om jag räknat fel, men när jag för några år sedan kollade vad jag skulle kunna dra in som egen blev det väldigt långt ifrån två miljoner i omsättning.
Jag räknade med en månadslön på ca 45000 kr, sen ett visst överskott (kanske 30000 kr som kan stanna i bolaget och plockas ut via utdelningar. Min kalkyl såg ut som så här:
- 30 dagars semester (som jag har idag)
- “Månadslön”: 70000 kr
- Tjänstepension: 10354 kr
- Sociala avgifter: 21994 kr
- Semesterkostnad: 9450 kr
. Löneskatt på tjänstepension: 2512 kr - Driftskostnader: 2000 kr (kontorsmateriel, revisor etc).
- 160 timmar/månad, ca 90% debiteringsgrad, sjukdagar, vabbande etc
Med ovan hamnar jag på en fakturering ex moms på ca 120000 kr och ett timpris ex moms på 755 kr vilket är ungefär vad vi debiterar idag, och vad bekanta som driver eget bolag tjänar. Tjänsten är senior IT-konsult, fokus på programmering, kravanalys, arkitektur, scrum-coaching.
Ovan kalkyl är säkert behäftad med ett antal brister, då jag inte hittade någon bra kalkylator som kunde dela upp inkomster i både lön och utdelning, men den gav ändå en fingervisning.
Gällande vår resa mot FIRE, där måste jag väl säga att den går bra, vi sparar ca 25000 kr i månaden och har gjort så sedan 2016, målet är en passiv inkomst på ca 25000 kr i månaden vilket vi kan leva bra på (4 pers). Vi har kommit ca 70% mot vårat mål. Anledningen till FIRE var först att slippa stiga upp och gå till ett ointressant jobb varje dag, utan vara fri att välja lite vad man vill. Nu är målet främst att frigöra tid till saker som har blivit mer och mer viktiga, främst för mig; egentid, tid för återhämtning, meditation, att göra meningslösa saker utan tidspress (t.ex. räfsa löv i trädgården) osv. Jag har fortfarande ett brinnande teknikintresse, men tveksamt om jag vill använda denna kunskap till att tjäna pengar…
Har under några år filat på en bok i ämnet FIRE, sparande, med röd tråd i småbarnskaos (vi har två små barn), utbrändhet och att hitta tillbaka, ett av målen är även att göra färdigt den.
Jaja, det blev mycket text, men jag tycker ämnet är oerhört intressant, och ser gärna fram emot fler liknande avsnitt. En sak som jag har lärt mig är att hälsan är allt, utan den i behåll är allt annat meningslöst.
/H
14 gillningar
Min spontana tanke är att 755 sek och exkl moms låter väldigt billigt för en senior it konsult… min okvalificerade redovisningskonsult tar 560 sek i timmen. En snickare ligger väl på typ 500 kronor i timmen också om jag inte minns fel.
1 gillning
Hej Henrik,
Tack för gratulationerna!
Hur såg min väg tillbaka ut? Bra fråga. Jag hade ett dödsfall inom familjen ett antal år tidigare (min fästman dog plötsligt i en hjärtinfarkt trots att han bara var 40+ och då bröt jag ihop totalt och lät mig själv vara helt sårbar och var sjukskriven några månader). Denna gång blev effekten ganska lika så även om det var två helt olika händelser så var båda personliga tragedier. Jag tog tid på mig att vara i situationen där och då tills jag slutligen kunde konstatera att jag inte kunde vara i min miserabla bubbla för evigt. Jag har tyvärr inget bättre svar utan det var mer att jag var trött på att vara trött, trött på att inte orka, trött på att inte vilja träffa andra människor, trött på att veta att jag inte skulle kunna kontrollera min egen tid när jag gick tillbaka till jobbet… så tillslut började tanken gry att det kanske inte behövde vara så. Ledsen om det är tokflummigt skrivet. Min arbetsgivare var dock himla förstående och omhändertagande när jag kom tillbaka så där finns inget att klaga på.
Jag blir genuint ledsen över att läsa om din situation och jag förstår att du klamrar dig kvar av trygghetsskäl, men så länge du gör det så kommer du heller inte att kunna få till en förändring. För mig var det inte ett lätt steg att starta eget. Jag har alltid varit en “trygghetsknarkare” och trodde att jag skulle jobba kvar på min arbetsplats “så länge jag levde”, men min överlevnadsinstinkt slog till och min enda möjlighet var att ta mig därifrån. Dock så ville jag inte börja hos någon annan med allt vad det innebar, så kvar fanns bara alternativet att starta eget.
Ang. din kalkyl så skiljer den sig från min på en del punkter:
- Jag är bara 80% hos kund, men då jag håller utbildningar och coachning till privatpersoner/företag så blir det nog motsvarande 90%
- Jag har en betydligt högre timtariff. Den timtariff du nämner är låg om man har erfarenhet och kunskap. Jag vet att tex Scania i Södertälje och liknande ställen erbjöd motsvarande timtariffer.
- Jag har inte 30 dagars semester, utan mindre
- Jag har ingen tjänstepension (då jag har så stort kapital sen innan).
- Jag investerar företagets kapital och får avkastning på det
Wow, att kunna spara 25 tusen i månaden är jättebra och det låter verkligen som att ni har en bra plan! Jag känner så mkt igen mig i dina/era tankar kring FIRE - att själv kunna bestämma vad tiden ska ägnas till och att kunna lägga till på det man tycker är viktigt utan den saken ska behöva dra in pengar.
Jag ser fram emot att få läsa din bok när den är klar! Dra inte ut på det för länge, jag är övertygad om att den kan hjälpa många andra (speciellt de som genomlider småbarnskaosår)
Som avslutande: ja, hälsan är allt! Å relationer till nära och kära. Utan dessa två beståndsdelar är livet torftigt och bräckligt! <3
Allt gott till dig och ta hand om dig och famlijen!
6 gillningar
Tack Monica, Jan och Caroline för ett fint och intressant avsnitt
Jag blev lite nyfiken när Monica nämnde att hon betalar lägre avgift på en av Swedbanks fonder. Jag har själv flera av Swedbanks fonder på Sparbanken, i ett AF konto som jag betalar rätt saftiga avgifter på (min pappa investerade åt mig innan ISK fanns).
Jag är nu lite intresserad om att eventuellt flytta fonderna till Swedbank om man kan få lägre avgifter. När jag googlar så hittar jag inget om lägre avgift hos Swedbank…
1 gillning
Hej Fridolf,
När man har kollektivavtalade tjänstepensioner är nackdelen att de är begränsade i både antal bolag och bolagens urval. Den stora uppsidan är dock att årliga avgifter, flyttavgifter och förvaltningsavgifter är starkt rabatterade. Så i mitt fall så kostar min Swedbank Robur Ny Teknik bara 0,43% jämfört med ca 1,25% om jag hade haft ett vanligt konto på Swedbank eller tex hos Avanza.
Så är det så att du inte har tjänstepension där så är det inte billigare hos dem. Då kan du tex välja SAVR som har rabatterade fondavgifter.
1 gillning
Tack för ett öppenhjärtig inlägg. Känner med dig! 
Det är jättebra att du försöker frigöra mer tid för vardagssysslor och egentid men om jag ska vara helt ärlig så tror jag att du behöver ett längre break för att komma bort från det som sänker dig och komma tillbaka till dig själv.
Jag tänker att du kanske kan ta ”tjänstledigt” från kunden på något sätt? Hitta ett sätt av vara borta 4-6 månader utan att riskera kunden? 
Skylla på vidareutbildning eller barnledighet om du behöver eller i värsta fall sumpa kunden för din hälsa.
Ni verkar ha en riktigt bra ekonomisk situation (även om jag också tycker att du inte riktigt får tillräckligt bra i timtaxa) men är det inte dax att använda en del av det där FIRE utrymmet för att ta ett break och bli ordentligt hel? ”Temporör FIRE” så att säga
Jag misstänker att du inte är lastgammal med småbarn och allt, så att göra en riktig investering i din egen hälsa är ju värt det i långa loppet. Ja, det är ju alltid värt det oavsett tidsperiod. Vad ska man med pengar till om man mår skit både under tiden och sedan när man fått ihop dem?
Själv var jag en tvärhand från ”väggen” för rätt många år sedan triggat av en nästan omöjlig arbetssituation och dödsfall i familjen. Vi tog en 6 månaders långsemester och reste runt. Det behöver man såklart inte göra men för oss var det ett sätt att bryta oss loss, tvingas göra, se och tänka nytt. Det hjälpte mig mycket. Sedan dess har jag mycket mer integritet för mig själv och ”tar inte skit” så att säga. Även om jag sedan dess också hamnar i svåra situationer så känner jag min gräns och vet när det är dax att sätta ner foten och ändra riktning.
Hoppas du hittar något av värde i svamlet ovan
Stort lycka till 
4 gillningar
Jag ser 4% regeln som en garanti mot att man ska klara sig utan att lita på att det blir en pension till oss som har en bit kvar. Dvs med tanke på statens finansiella kunnighet samt att vi lever allt längre så sover jag tryggare om jag tänker mig att inte få nåt alls. I bästa fall är min tanke att pensionen täcker ett litet skitboende och en månads matranson. Thats it.
Så för mig ser jag pensionen som en bonus…men inget jag riktigt räknar med.
Håller med helt och hållet, dessvärre är det den typen av priser vi har här nere i Småland, i alla fall om man vill ha uppdrag via konsultmäklare eller lite större bolag. Små bolag ger ofta mindre uppdrag t.ex. optimering, coaching några timmar här och där, då kanske man kan gå upp mot 900 kr. Mot riktigt stora bolag som kanske har 7-8 konsultbolag inne är priserna ännu mer pressade än vad jag räknade med.
Hållbart? Inte det minsta. Jag tror att marknaden i t.ex. Sthlm är en helt annan, där verkar det finnas bolag som kan betala för senior kompetens, här nere får vi idag ofta höra att våra konsulter är överkvalificerade för systemutvecklarjobb. Det händer också ganska ofta att konsulter som har varit några år på ett bolag och presterar bra helt enkelt rekryteras av bolaget.
En omsättning på två miljoner är nog bara att glömma om man inte har typ status som “guru”, eller är en av få i landet som kan något speciellt. Allt som oftast är det kompetenser som fullstackutvecklare som önskas, antingen inom mobilitet eller webb.
/H
Tack för ditt svar, beklagar sorgen.
Är själv en trygghetsknarkare och känner väl att nu har jag “äntligen” uppnått en vettig lön efter 20 år i gemet, och vill inte riskera något, vare sig att tappa den kunden jag är hos nu (som faktiskt är ett väldigt trevligt och gemytligt uppdrag utan stress). Uppdraget ska omförhandlas nån gång nästa år, och då är det mycket möjligt att jag står utan uppdrag, och då brukar jag alltid ta mig en funderare på vad jag ska hitta på.
Min fru och jag har tillsammans ca 50" in netto varje månad, och spenderar väl ca hälften av dessa på dels driftskostnader och dels buffertsparande (renovering, resor etc). Resten går in direkt till Avanza. Detta går numera helt automatiskt utan att vi tänker på det speciellt mycket. Likt dig föregicks detta av ett fasligt slösande på det ena och det andra. Där satte vi runt 2015 stopp för slösandet, körde en lyxfällan-tavla och kapande väl 7000 kr i månatliga utgifter. Det är väldigt trevligt att ha koll på vart pengarna tar vägen.
/H
Tack för ditt svar, inte meningen att kapa tråden dock.
Ja det är svårt att hitta något sorts botemedel mot kronisk trötthet, ett miljöombyte är inte det lättaste med småbarn på halsen. Är dock inte helt lätt att komma på vad det är som “sänker mig”, inte helt ovanligt har jag förstått. Har själv gissat att det är en kombination av två små barn och ett heltidsarbete, utan någon sorts möjlighet att “varva ner”. Till slut gick väl musten ur mig… längre än så kom inte psykologen.
Upptäckte att vi via tjänstepensionen har någon sorts privat “hälsorådgivning”, inget som arbetsgivaren har informerat om. Ska kontakta dessa och se om de har lite bättre idéer än vad regionen har att komma med.
/H
3 gillningar
Med risk för att verka okänslig @Monica, men har du lust att berätta något om hur dödsfallet påverkade ekonomin?
När jag var gift hade vi nå’n efterlevandeförsäkring som tog hand om halva bolånet om den ene skulle lämna in. När jag blev singel försvann den raden ur lånevillkoren. Påverkade något sådant din situation? Jag minns att när jag hade det som själsligt mörkast efter min skilsmässa så slog mig tankarna att förlusten (då) var lika stor, oavsett hur den skedde (skilsmässa eller dödsfall), men att de ekonomiska konsekvenserna var helt annorlunda då jag istället för att ärva eller få avskrivet skulder åkte på en massa kostnader i samband med utköp och singelhushållseffekten.
Hur gick det för dig och sonen?