För mig är största skillnaden volaliteten utdelningar kontra värdet på ett index. Jag läser en hel del FIRE-bloggar, och flera fick under förra året se sin förmögenhet minska med över 20%, helt plötsligt räckte inte längre pengarna och de fick ta extrajobb etc.
Våra utdelningar ökade så fint så… slutade året på -5% totalt sett.
Sen är detta med utdelningar mycket mental bokföring också. Man slipper göra något mer än att överföra lite slantar från sin depå till sitt bankkonto. Vid köp/sälj spelar kursen onekligen roll för psyket om det varit en lång svacka och index backat kanske -15%.
Det hade nog löst sig i längden även om de fortsatte med sin uttagsstrategi, men kan över långa perioder (år) vara mentalt påfrestande.
Ben Felix som driver det där Rational Reminder gjorde en simulation som han lade upp på det forumet, där det (för den amerikanska marknaden har jag för mig, men kan även ha varit hela världen) visade sig att det i praktiken är hugget som stucket om man säljer av själv eller får utdelningar.
Men eftersom vi vet att investerande till 80% består av psykologi, och det är hugget som stucket, varför inte göra det enkelt för sig och välja utdelningsmetoden?
Beror väl på hur man är lagd. Jag tycker att det är mycket enklare att sälja av vid behov snarare än att få utdelningar. Säljer jag av så styr jag själv över hur mycket och när snarare än att det dimper ner utdelningar vars tidpunkter och belopp jag inte styr själv. Hatar att få utdelningar, bara trist jobb att ta hand om dessa. För mig är det alltså en bättre psykologi att ha kontroll och sälja av själv än att få utdelningar.
Jag är vid FIRE när som helst (när jag vill) och i den mån pensionskapitalet inte skulle räcka (är över 55 så det finns tjänstepension att ta ut innan allmän pension) så planerar jag att helt enkelt sälja av efter behov av mina privata innehav. Givetvis med kontroll på hur mycket kapital jag har kvar etc.
Det kan ju vara enklare, men hur känns det psykologiskt när man måste sälja av innehaven trots att de är minus 50-70% från toppen vid det tillfället? Det är enkelt att säga att man skulle ta det med en klackspark, men när man väl sitter i den situationen utan arbete etc kan det vara annorlunda.
Inga investeringar är säkra men investeringar i banker har varit bland de minst osäkra.
Om svenska banker går i konkurs så har även svenska riket gått i konkurs.
Aktiekurs 2000 1 februari 40.51
Om jag leker med tanken att jag hade köpt SEB för ca 10.000 kr vid det tillfället.
247 aktier hade varit ca 10006 kronor.
Om Jag låtit pengarna ligga kvar och köpt nya aktier kontinuerligt för direktavkastningen.
Genomsnitt direktavkastning har varit (bedömt) ca 5 % per år.
Det hade ökat antalet aktier till ca 720. (Grov beräkning)
720 SEB A aktier är nu värda ca 91 400 kronor.
De kommer att ge en förväntad direktavkastning i år på cirka 4800 kronor eller ca 38 nya aktier
Alternativet att inte köpa nya aktier för direkt avkastningen år för år.
247 SEB A är nu värda ca 31 300 kr. De hade under åren gett cirka 19 200 kronor i direkt avkastningar. Totalt ca 50 500 kronor.
247 SEB A kommer att ge en förväntad direktavkastning i år på ca 1700 kronor.
Ytterligare en jämförelse om man hade köpt en fond år 2000
Med en genomsnittlig historisk avkastning på 7 % för 10 000 hade den nu varit värd ca cirka 44 300 kronor.
(Gjorde alla beräkningar/överslag i all hast samtidigt som jag skrev på mobilen. Gör gärna även er egen kontroll)
Vad vad jag läst så har bolag likt Investor direktavkastningar från stabila bolag att tacka för mycket av sin stora värde ökning.
Till nytta för ägarna.
Som Albert Einstein sade
“Världens åttonde underverk är ränta på ränta”
Du gör det felaktiga antagandet här att mer säkra bolag har i snitt högre avkastning över tid för att de är utdelande.
På ett större statistiskt plan så finns ingen fördel avkastningsmässigt med utdelning. Det enda som spelar roll är totalavkastningen per enhet risk. Där finns ingen statistisk skillnad mellan utdelande vs icke utdelande bolag. Ett enskilt exempel i form utfallet för en kort tidsperiod på ett bolag (SEB) säger inget konceptet mellan utdelande vs icke utdelande bolag.
Inte vad jag hört. I princip beror det på minskade rabatter (och i vissa fall blivit premie) i förhållande till substansvärde i det jag tittat på detta.
Tack för bra input,
Var en polett som föll ner här efter att läst på om SWR, att mitt antagande på 8% säljande av indexfonder mer speglade en tidshorisont på 5-10 år, när jag egentligen var ute efter 35-40 års tidshorisont där betydligt mer faktorer behöver tas i beaktning och då landar på 3-4% som havsekorre skrev. Hugget som stucket med utdelningsaktier.
Som det skrivits om, blir det då mera en psykologisk fråga huruvida man är lagd, om stabilare utdelningsaktier eller sälja själv ligger en i smaken.
Ja vilket är den enda intressanta siffran. Om man äger t.ex. fonder som själv återinvesterar eller bolag som inte delar ut så är just totalavkastningen som är relevant. Utdelning är bara bokföringsteknisk uppdelning av var ett bolags vinst hamnar. Utdelning eller inte utdelning spelar i sig ingen roll.
Förutsatt att olika bolag har samma faktorexponering bör förväntade avkastningen vara densamma med eller utan utdelning, dock brukar utdelande bolag ha en annan faktorexponering än icke-delande bolag.
I värde ja! Men du handlar med fraktioner (mindre och mindre fraktioner över tid) så du får aldrig slut på dem om du inte säljer av till för stort belopp.
Min senaste nota på Avanza hade fyra decimaler. Avanza Global har minsta belopp 1 kr och en NAV-kurs på 158:12. Om du köper fond för 1 kr så bör du få 0,0063 fondandelar. Jag vet inte om de kan lagra fler decimaler rent tekniskt.
Jag antar också att fonden formellt skulle kunna göra en split ifall varje andel blir för dyr.
Ingen aning, beror nog på implemationen (mjukvaran) av fondhanteringen. Skulle inte förvåna mig om det är gjort med rent rationella tal. Så begränsningen blir inte relevant på 100 tals år. Så fonden/bolaget är garanterat nerlagd vid den tidpunkten.
Det skulle i och för sig förvåna mig, med tanke på hur sällan bråk används inom programmering. Det går ju men jag skulle inte räkna med att systemen kör med det.
Det går ju men jag skulle inte räkna med att systemen kör med det.